1813 övertogs Stadskassören och dennes underlydande av Drätselkommissionen.Under denna befattningshavare lydde bl.a.hamnfogdeinspektören.Denne stod dessutom under uppsikt av Överståthållarämbetets hamnkapten vilket betyder att hamnfogde inspektören i praktiken var beroende av två överordnade organ. Men eftersom han i främsta rummet var ansvarig för hamnuppbördens intäkter till staden måste hans närmast överordnade organ ha varit Drätselkommissionens stadskassör,som i sin tur var pliktig att redovisa alla stadens olika intäkter åt Drätselkommissionen.
Arkivbeståndets periodisering har satts mellan 1813-1861, efter 1862 den nya kommunallagen trädde i kraft med stadsfullmäktie och bered ningsutskott, ehurur det dröjde till 1864 då Drätselnämndens Kassakontor bildades som därmed övertog ansvarat för bl.a. hamnuppbörden.
Mats Tallberg
2003-10-03
Arkivhistorik
1813 övertogs Stadskassören och dennes underlydande som Hamnfogdarna av Drätselkommissionen. Hamnfogdenspektören var den som ledde hamn- fogdarna ifråga om uppbörden i hamnarna i Stockholm.
Denne samarbetade även med den nyinrättade tjänsten Hamnkaptenen och den senare hade även viss tillsyn över hamnfogdeinspektören ehuru hamn- kaptenen vid denna tid lydde under ÖÄ(Överståthållarämbetet).
Hamnkaptenen behövde nämligen viss insyn i hamnuppbörden som bildade underlag för den statistik som hamnkaptenen årligen skulle insända till Kommerskollegium. Dessutom kunde debiteringsjournalerna även användas som ersättningsinformation ifall någon av hamnkaptenens fartygsjournaler saknades ty om han bortsåg från rena räkenskaperna stod det i regel samma sak som i fartygsjournalerna och det är också förklaringen till varför serie G2AA-G2AK är korshänvisade till ÖÄ/Polisärenden/Hamnkaptenen ty hamnkaptenen har för länge sedan under 1800-talet lånat dem från hamnfogdeinspektören och använt dem som ersättningsinformation på förlorade fartygsjournaler eller som underlag för statistik.
Hamnfogdeinspektörsarkivet har i motsats i övrigt till Hamnkaptenens dominerats av räkenskaper och debiteringsuppgifter som myndigheten i regel själva utgallrat innan gallringsbrev fanns från Stadsarkivets sida. Utöver de uppgifter som ändå finns bevarade kan Generaltullstyrelsens arkiv för Stockholm -särskild ifråga om godsuppgifter innehålla ersättningsinformation ty tullen hade under denna tid på utrikes- och inrikes tull.
Hamnfogdeinspektörsarkivet genomgick några förändringar när Kommunallagen 1862 infördes och överfördes till Drätselnämndens Kassakontors Hamnfogdeinspektör.
Konkordans har upprättats mot en äldre arkivförteckning som gjordes under 1970-talet.
Mats Tallberg
2003-10-06
Arkis II Drätselkommissionens Stadskassör/ Äldre förteckningen/Uppbördsbyrån Hamnfogdeinspektör
B2 BI D1AA DVIb1a D1AB DVIb1h D1AC DVIb1i F1A FIII1 F1B FIII2 F1C FIII3 F1D FIII4 F1E FIII5 F1F FIII4 F1G FIII6 F1H FIII7 FI I FIII8 G1A GIb1
/p
Allmän anmärkning
Hamnen, Hamnfogdeinspektören
Kontroll
Skapad
2003-10-03 00:00:00
Senast ändrad
2024-08-28 17:51:09
Inledning
1813 övertogs Stadskassören och dennes underlydande av Drätselkommissionen.Under denna befattningshavare lydde bl.a.hamnfogdeinspektören.Denne stod dessutom under uppsikt av Överståthållarämbetets hamnkapten vilket betyder att hamnfogde inspektören i praktiken var beroende av två överordnade organ. Men eftersom han i främsta rummet var ansvarig för hamnuppbördens intäkter till staden måste hans närmast överordnade organ ha varit Drätselkommissionens stadskassör,som i sin tur var pliktig att redovisa alla stadens olika intäkter åt Drätselkommissionen.
Arkivbeståndets periodisering har satts mellan 1813-1861, efter 1862 den nya kommunallagen trädde i kraft med stadsfullmäktie och bered ningsutskott, ehurur det dröjde till 1864 då Drätselnämndens Kassakontor bildades som därmed övertog ansvarat för bl.a. hamnuppbörden.