1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Eslövs tingsrätt bildades då tingsrättsreformen trädde i kraft den 1 januari 1971. Domsagan omfattade områdena för Eslövs, Hörby och Höörs kommuner, det vill säga följande församlingar: Billinge Borlunda (Borlunda-Skeglinge från och med 1992) Bosarp Bosjökloster Eslöv (1971 uppgår Remmarlöv i församlingen) Fulltofta Gudmuntorp Gårdstånga Hallaröd Hammarlunda Harlösa Holmby Hurva Högseröd Hörby Höör Lyby Långaröd Munkarp Norra Rörum Näs Remmarlöv Reslöv Skarhult Skeglinge Stehag Svensköp Södra Rörum Trollenäs Västerstad Västra Strö Äspinge Örtofta Östra Karaby Östra Sallerup Östra Strö Östraby
Kansli och tingsställe var förlagda i Eslöv. Eslövs tingsrätts föregångare var Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt, vars domkrets utgjordes av Eslövs stad, Hörby och Höörs köpingar samt Löberöds och Skarhults landskommuner.
Grundläggande bestämmelser om tingsrättens uppgifter och organisation redovisas i rättegångsbalken och tingsrättsinstruktionen (1979:572) (TI).
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. För rättsskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättsskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna. Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning).
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. Fråga är om till exempel adoption och dödande av förkomna handlingar. - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även § 26 protokollkungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen. - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande borgerlig vigsel.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen; tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handlades därefter som domstolsärenden.
Bouppteckningsärenden handlades vid Eslövs tingsrätt fram till och med 2001-06-30 varefter handläggningen flyttades till Skattemyndigheten.
Handläggning av ärenden rörande fastighetsinskrivning flyttades 2001-06-01 från Eslöv till Hässleholm.
Verksamheten var uppdelad på en inskrivningsenhet, en målenhet samt en expedition. Vid målenheten fördelades domargöromålen under åren 1971-1978 på två rotlar. Rotel 1 som innehades av lagmannen, rotel 2 som innehades av rådmannen samt från och med 1979 en rotel 3 som innehades av tingsfiskalen.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakontor. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade ett eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, se nedan.
Den 15 april 2002 upphörde Eslöv tingsrätt, för att tillsammans med Landskrona tingsrätt, uppgå i Lunds tingsrätt med kansliorter i Lund och Landskrona. Eslövs tingsrätt blev därefter en del av Lunds domsaga som vid tidpunkten för sammanslagningen omfattade Eslövs, Hörby, Höörs, Landskrona, Svalövs, Kävlinge, Lunds och Staffanstorps kommuner.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättsskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål - B-mål, T-mål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som inkommit till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar är till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar är till exempel protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Även namnregister förekommer i viss omfattning. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades. Domar och särskilt uppsatta beslut (jämte utslag i lagsöknings- och handräckningsmål) inbands årligen i särskilda domböcker (eller motsvarande).
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T – tvistemål FT – förenklat tvistemål MT – militärt tvistemål B – brottmål MB – militärt brottmål Ä – domstolsärende K – konkursärende A – ackordsärende U – utmätningsed L – mål i lagsökning J – ägodelningsmål, boskillnadsmål FM – förmynderskapsärende BF – mål i betalningsföreläggande F – fastighetsdomstolsmål HA – mål om handräckning
DT – dom i tvistemål ST – slutligt beslut i tvistemål DFT – dom i förenklat tvistemål SFT – slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT – dom i militärt tvistemål SMT – slutligt beslut i militärt tvistemål DB – dom i brottmål SB – slutligt beslut i brottmål DMB – dom i militärt brottmål SMB – slutligt beslut i militärt brottmål SÄ – Slutligt beslut i domstolsärende SFM – Beslut i förmynderskapsärende UL – utslag i mål om lagsökning DF – dom i fastighetsdomstolsmål UF – utslag i fastighetsdomstolsmål SF – slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH – utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt, inskrivningsdomarens i Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt och inskrivningsdomarens i Eslövs domsaga.
4. Sökingångar i arkiven De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i. För ärenden gällande tvistemål, domstolsärenden, lagsökningar, betalningsföreläggande och handräckningar förekommer också namnregister som alternativa sökingångar Ett gemensamt namnregister finns också upprättat över parterna i domar och beslut i tvistemål, domstolsärenden och konkursärenden som avgjorts efter 1999-01-01, D XI b. Det finns också register och förteckningar gällande förmynderskapsärenden, konkurs- och ackordsärenden, ärenden om utmätningsed och bouppteckningar. Vid införandet av digital dagboksföring i målhanteringssystemet MÅHS skedde förändringar i rutinerna kring arkivering av dagboksbladen genom att de ursprungliga dagboksserierna avslutades och en gemensam kronologisk dagboksserie för tvistemål, brottmål, domstolsärenden och konkursärenden skapades, D XI a.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har efter införandet av MÅHS förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål och ärenden. Det kan förekomma att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I de flesta fall bygger gallringen mellan 1971-1999 på Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935. Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 har använts gällande System S-handlingar.
För arkivbildningen mellan 2000-2001 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 för tvistemål och domstolsärenden och 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med 1999. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna har istället bevarats analogt genom att utdrag gjorts i form av dagboksblad och andra sammanställningar som bevaras i dagboksserien, respektive i akterna.
Ordnings- och förteckningsarbete Vid Landsarkivets ordnings- och förteckningsarbete har serierna A III b, A VI och D XI b tillkommit. Seriebeteckningarna för serierna D X a och b respektive D XI a och b har ändrats jämfört med tingsrättens förteckning. Föremål som upptäckts i aktserierna har skilts ut och flyttats till serie J, det förekommer dock sannolikt fler föremål i arkivet som ej påträffats.
Arkivbeskrivningen bygger på den av tingsrätten upprättade arkivbeskrivningen för Eslövs tingsrätt och domstolsverkets arkivbildningsplan fastställd 1986-11-20.
Arkivbeskrivningen och arkivförteckningen sammanställda och kompletterade vid årsskiftet 2016/2017 av arkivarie Catharina Grönqvist.
1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Eslövs tingsrätt bildades då tingsrättsreformen trädde i kraft den 1 januari 1971. Domsagan omfattade områdena för Eslövs, Hörby och Höörs kommuner, det vill säga följande församlingar: Billinge Borlunda (Borlunda-Skeglinge från och med 1992) Bosarp Bosjökloster Eslöv (1971 uppgår Remmarlöv i församlingen) Fulltofta Gudmuntorp Gårdstånga Hallaröd Hammarlunda Harlösa Holmby Hurva Högseröd Hörby Höör Lyby Långaröd Munkarp Norra Rörum Näs Remmarlöv Reslöv Skarhult Skeglinge Stehag Svensköp Södra Rörum Trollenäs Västerstad Västra Strö Äspinge Örtofta Östra Karaby Östra Sallerup Östra Strö Östraby
Kansli och tingsställe var förlagda i Eslöv. Eslövs tingsrätts föregångare var Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt, vars domkrets utgjordes av Eslövs stad, Hörby och Höörs köpingar samt Löberöds och Skarhults landskommuner.
Grundläggande bestämmelser om tingsrättens uppgifter och organisation redovisas i rättegångsbalken och tingsrättsinstruktionen (1979:572) (TI).
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. För rättsskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättsskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna. Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning).
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. Fråga är om till exempel adoption och dödande av förkomna handlingar. - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även § 26 protokollkungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen. - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande borgerlig vigsel.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen; tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handlades därefter som domstolsärenden.
Bouppteckningsärenden handlades vid Eslövs tingsrätt fram till och med 2001-06-30 varefter handläggningen flyttades till Skattemyndigheten.
Handläggning av ärenden rörande fastighetsinskrivning flyttades 2001-06-01 från Eslöv till Hässleholm.
Verksamheten var uppdelad på en inskrivningsenhet, en målenhet samt en expedition. Vid målenheten fördelades domargöromålen under åren 1971-1978 på två rotlar. Rotel 1 som innehades av lagmannen, rotel 2 som innehades av rådmannen samt från och med 1979 en rotel 3 som innehades av tingsfiskalen.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakontor. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade ett eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, se nedan.
Den 15 april 2002 upphörde Eslöv tingsrätt, för att tillsammans med Landskrona tingsrätt, uppgå i Lunds tingsrätt med kansliorter i Lund och Landskrona. Eslövs tingsrätt blev därefter en del av Lunds domsaga som vid tidpunkten för sammanslagningen omfattade Eslövs, Hörby, Höörs, Landskrona, Svalövs, Kävlinge, Lunds och Staffanstorps kommuner.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättsskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål - B-mål, T-mål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som inkommit till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar är till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar är till exempel protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Även namnregister förekommer i viss omfattning. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades. Domar och särskilt uppsatta beslut (jämte utslag i lagsöknings- och handräckningsmål) inbands årligen i särskilda domböcker (eller motsvarande).
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T – tvistemål FT – förenklat tvistemål MT – militärt tvistemål B – brottmål MB – militärt brottmål Ä – domstolsärende K – konkursärende A – ackordsärende U – utmätningsed L – mål i lagsökning J – ägodelningsmål, boskillnadsmål FM – förmynderskapsärende BF – mål i betalningsföreläggande F – fastighetsdomstolsmål HA – mål om handräckning
DT – dom i tvistemål ST – slutligt beslut i tvistemål DFT – dom i förenklat tvistemål SFT – slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT – dom i militärt tvistemål SMT – slutligt beslut i militärt tvistemål DB – dom i brottmål SB – slutligt beslut i brottmål DMB – dom i militärt brottmål SMB – slutligt beslut i militärt brottmål SÄ – Slutligt beslut i domstolsärende SFM – Beslut i förmynderskapsärende UL – utslag i mål om lagsökning DF – dom i fastighetsdomstolsmål UF – utslag i fastighetsdomstolsmål SF – slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH – utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt, inskrivningsdomarens i Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt och inskrivningsdomarens i Eslövs domsaga.
4. Sökingångar i arkiven De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i. För ärenden gällande tvistemål, domstolsärenden, lagsökningar, betalningsföreläggande och handräckningar förekommer också namnregister som alternativa sökingångar Ett gemensamt namnregister finns också upprättat över parterna i domar och beslut i tvistemål, domstolsärenden och konkursärenden som avgjorts efter 1999-01-01, D XI b. Det finns också register och förteckningar gällande förmynderskapsärenden, konkurs- och ackordsärenden, ärenden om utmätningsed och bouppteckningar. Vid införandet av digital dagboksföring i målhanteringssystemet MÅHS skedde förändringar i rutinerna kring arkivering av dagboksbladen genom att de ursprungliga dagboksserierna avslutades och en gemensam kronologisk dagboksserie för tvistemål, brottmål, domstolsärenden och konkursärenden skapades, D XI a.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har efter införandet av MÅHS förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål och ärenden. Det kan förekomma att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I de flesta fall bygger gallringen mellan 1971-1999 på Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935. Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 har använts gällande System S-handlingar.
För arkivbildningen mellan 2000-2001 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 för tvistemål och domstolsärenden och 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med 1999. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna har istället bevarats analogt genom att utdrag gjorts i form av dagboksblad och andra sammanställningar som bevaras i dagboksserien, respektive i akterna.
Ordnings- och förteckningsarbete Vid Landsarkivets ordnings- och förteckningsarbete har serierna A III b, A VI och D XI b tillkommit. Seriebeteckningarna för serierna D X a och b respektive D XI a och b har ändrats jämfört med tingsrättens förteckning. Föremål som upptäckts i aktserierna har skilts ut och flyttats till serie J, det förekommer dock sannolikt fler föremål i arkivet som ej påträffats.
Arkivbeskrivningen bygger på den av tingsrätten upprättade arkivbeskrivningen för Eslövs tingsrätt och domstolsverkets arkivbildningsplan fastställd 1986-11-20.
Arkivbeskrivningen och arkivförteckningen sammanställda och kompletterade vid årsskiftet 2016/2017 av arkivarie Catharina Grönqvist.
Serien inbunden om inget annat anges. Volymanmärkning anger dom- och beslutsnummer för aktuellt år till och med 1996-06-30, därefter är domar och beslut lagda i kronologisk ordning efter avkunnande. Slutliga beslut (ST) och domar (DT) är ordnade i en gemensam löpnummerserie fram till att löpnummersystemet slopades, därefter är de ordnade gemensamt kronologiskt. Från och med 1988 är merparten av de slutliga besluten arkiverade i respektive akt. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien inbunden. Volymanmärkning anger dom- och beslutsnummer för aktuellt år till och med 1996-08-06, därefter är domar och beslut lagda i kronologisk ordning efter avkunnande. Slutliga beslut (ST) och domar (DT) är ordnade i en gemensam löpnummerserie fram till att löpnummersystemet slopades, därefter är de ordnade gemensamt kronologiskt. Besluten kan även förekomma i respektive akt. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien i arkivbox. Serien innehåller enkla och slutliga ej särskilt uppsatta beslut. Lucka 2002. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien inbunden. Volymanmärkning anger utlagsnummer för aktuellt år. Serien avslutad 1992-09-08 med anledning av att Kronofogdemyndigheten övertog hanteringen av måltypen 1991-12-31.
Serien utgallrad med stöd av allmänna gallringsförordningen 1953:716 samt från och med den 1 juli 1991 med stöd av Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med ändring 1997:6, samt med lagmannens medgivande.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981 till 1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för åren 1984-1999 enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Bruket att föra manuella minnesböcker upphörde då det digitala målhanteringssystemet MÅHS togs i bruk 1998.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 för perioden före 1980 och nr 935 för åren 1981 och framåt, samt tingsrättens beslut.
Serien inbunden om inget annat anges. Fram till och med 1976 förde tingsrätten dagböckerna för tvistemål, brottmål och domstolsärenden i en gemensam dagboksserie, uppdelad på mål- och ärendetyp, vilket medfört att samtliga volymer under perioden 1971-1976 ej innehåller tvistemål. Volymanmärkning anger målnummer för aktuellt år. Serien avslutad 1998-10-02 i samband med övergång till MÅHS.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt allmänna gallringsförordningen 1953:716 samt från och med den 1 juli 1991 med stöd av Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med ändring 1997:6.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt allmänna gallringsförordningen 1953:716 samt från och med den 1 juli 1991 med stöd av Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med ändring 1997:6.
Serien utgallrad med en gallringsfrist av 10 år stöd av allmänna gallringsförordningen 1953:716 samt från och med den 1 juli 1991 med stöd av Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med ändring 1997:6.
Serien i arkivbox. Volymerna innehåller de förmynderskapsböcker som var aktuella under tingsrättens verksamhetsperiod, även om vissa förordnanden upprättats tidigare. Förmynderskapsbladen är sorterade efter registernamn vilket inte alltid är namnet på den person som har stått under förmynderskap. Exempelvis kan registernamnet för ett barn eller syskonskara vara ena förälderns namn med tillägget ", barn", likaså kan en dödsbodelägare vara registrerad under dödsboets namn. Serien upphörd 1995-06-30 då ansvaret för förmynderskap flyttades från tingsrätten till länsstyrelsen och överförmyndarna.
Serien inbunden. Förd i kronologisk löpnummerordning. Serien avslutad 1995-06-30 då ansvaret för ärendetypen överflyttades från tingsrätten till länsstyrelsen och överförmyndarna.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien avslutad 2001-06-30 då Skattemyndigheten övertog hanteringen av bouppteckningsärenden.
Serien inbunden till och med 1978, därefter i arkivbox. Volymanmärkningar anger målnummer för respektive år. Serien avslutad 1991-12-31 i samband med att tingsrättens hantering av lagsökningsärenden upphörde och övergick till Kronofogdemyndigheten.
Serien i arkivbox. Volymanmärkningar anger målnummer för respektive år. Serien upphörd 1991-12-31 då hanteringen av den så kallade summariska processen övergick till Kronofogdemyndigheten. Tingsrättens befattning med den här typen av ärenden för perioden efter 1991 begränsades till de ärenden som var tvistiga. Dessa handlades som tvistemål eller förenklade tvistemål.
Serien inbunden. Dagböckerna omfattar samtliga mål- och ärendetyper som är framställda i det digitala målhanteringssystemet MÅHS. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien utgallrad med 5 års gallringsfrist enligt allmänna gallringsförordningen 1953:716. Fråga är om från Domstolsverket inkomna skrivelser, som ej dossiébetecknats samt förfrågningar och meddelanden av tillfällig och rutinmässig karaktär.
Serien utgallrad enligt allmänna gallringsförordningen 1983:716 samt från och med den 1 juli 1991 med stöd av Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med ändring 1997:6. Serien utgjordes av kopior vars original arkiverades i överrätten.
Serien utgallrad under olika tidsperioder enligt: 1971-1980: Akter i avskrivna tvistemål är utgallrade med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264. 1981-1983: Akter i tvistemål som avskrivits eller avvisats eller som anhängiggjorts genom gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och som inte blivit tvistiga under handläggning är utgallrade med 10 års frist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754. 1984-1999: Akter i tvistemål som avskrivits eller avvisats eller som avser äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor samt i sådana som rör vårdnad om barn som har anhängiggjorts genom gemensam ansökan, dock inte sådana mål som har blivit tvistiga sedan ansökan gavs in, är utgallrade med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien avslutad 1999-12-31 i samband med införandet av MÅHS och Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 1998:56.
Serien utgallrad för olika tidsperioder enligt: 1971-1980: Akter i brottmål, dock ej de - rörande tryckfrihetsbrott - vari rätten förordnat, att handlingar ej må utan rättens tillstånd utlämnas, innan viss tid förflutet - vari dom eller beslut föranlett anteckning i allmänna kriminalregistret - vari brottsbalkens 31 kapitel 1 § angående överlämnande för vård enligt barnavårdslagen tillämpats - vari dömts till avsättning eller suspension - vari talan förts i högre instans - vari talan avsett grövre eller av annan orsak mera uppmärksammat brott och den tilltalade frikänts, ådömts böter eller avlidit innan rätten skilt sig från målet är utgallrade med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264. 1981-1983: Akter i brottmål med undantag av mål - angående tryckfrihet - vari rätten förordnat om sekretess - i vilken talan förts i högre instans - med tilltalad som är född den 5:e, 15:e eller 25:e är utgallrade med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754. 1984-1999: Akter i brottmål med undantag av mål - angående tryckfrihet - vari rätten när den skilt målet från sig i domen eller beslutet har förordnat om sekretess, - i vilka talan fullföljts i högre instans, - med tilltalad som är född den 5:e, 15:e eller 25:e är utgallrade med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien avslutad 1999-12-31 i samband med införandet av MÅHS och ändring av gallringsföreskrifterna i och med RA-MS 1998:57.
Serien inbunden till och med 1991, därefter Velobind i arkivbox. Volymanmärkning anger ärendenummer för aktuellt år. Serien upphörd 1998-10-02 i samband med införandet av MÅHS.
Serien inbunden. Volymanmärkning anger ärendenummer för aktuellt år. Serien avslutad 1995-06-30 i samband med att hanteringen av förmynderskapsärenden flyttades från tingsrätten till länsstyrelsen och överförmyndarna.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1991 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1991-12-31 då hanteringen av den så kallade summariska processen övergick till Kronofogdemyndigheten.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1991 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1991-12-31 då hanteringen av den så kallade summariska processen övergick till Kronofogdemyndigheten.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 346 för åren 1979-1980, Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 för åren 1981-1983 samt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935 för åren 1984-1999. Serien avslutad 1999-12-31 i samband med övergång till MÅHS och nya gallringsföreskrifter.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 346 för åren 1979-1980, Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 för åren 1981-1983 samt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935 för åren 1984-1999. Serien avslutad 1999-12-31 i samband med övergång till MÅHS och nya gallringsföreskrifter.
Serien i arkivbox. Volymanmärkning anger ärendenummer för aktuellt år. Serien upphörd 1996-12-31 i samband med att ärendetypen utgått och övergått i ärenden i företagsrekonstruktion.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1991 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1991-12-31 med anledning av att handhavandet av måltypen flyttades till Kronofogdemyndigheten.
Serien i arkivbox. Volymanmärkning anger målnummer för aktuellt år. Vid införandet av MÅHS sattes starten på den gemensamma målnumreringen till 1000. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Utgallringsbara delar av brottmålsakter samt brottmålsakter som gallrats i sin helhet. Utgallrade med stöd av Riksarkivets beslut RA-MS 1998:57 enligt följande: Akter i mål: - som avvisats - som överlämnats till annan domstol, såvitt avser kvarvarande del hos den överflyttande domstolen, - där prövningstillstånd ej meddelats. Samt delar av brottmålsakter med förundersökningskaraktär samt kopior av dom och beslut. Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 346 för åren 1979-1980, Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 för åren 1981-1983 samt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935 för åren 1984-1999. Serien avslutad 1999-12-31 i samband med övergång till MÅHS och nya gallringsföreskrifter.
Utgallringsbara delar av akt i tvistemål, konkursärenden och domstolsärenden där akten plockgallrats samt akter i tvistemål, konkursärenden och domstolsärenden som utgallrats i sin helhet. Utgallrade med stöd av Riksarkivets beslut RA-MS 1998:56 enligt: Akter i tvistemål som: - avvisats, - överlämnats till annan domstol (såvitt avser kvarvarande del hos den överflyttade domstolen), - behandlar mindre värden (handlagda enligt 1 kap. 3d § rättegångsbalken), - avser äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor samt i sådana som rör vårdnad om barn, allt under förutsättning att målet han anhängiggjorts genom ansökan och inte blivit tvistigt sedan ansökan gavs in, - avgjorts genom tredskodom, - rör hyrestvist eller bostadsrättstvist.
Akter i domstolsärenden, under förutsättning att slutligt beslut i ärendet förts över till särskild beslutsbok: - som avvisats, - som överlämnats till förvaltningsmyndighet eller annan domstol, såvitt avser kvarvarande del av den överflyttade domstolen, - rörande registrering av handlingar som avses i 33 § i förordningen (1996:271) om mål och ärenden vid allmän domstol, - rörande tillsyn enligt 19 kap. 14a och 22 §§ ärvdabalken över boutredningsmäns och testamentsexekutorers förvaltning, - enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, - enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.
Konkursärenden: - akter som avvisats utan att gäldenären försatts i konkurs, - bevakningshandlingar, - berättelser enligt 7 kap. 20 § konkurslagen.
Samt för tvistemål och domstolsärenden aktbilagor bestående av kopior av dom och slutligt beslut och för samtliga tre mål- och ärendetyper stämningar, kallelser och förordnanden att utföra särskilt uppdrag i målet eller ärendet. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien i arkivbox. Från och med övergången till MÅHS 1998-10-02 har tingsrätten skiljt ut akter som innehåller sekretessbelagda handlingar vilket resulterat i denna serie. Innehållsförteckning över ingående akter i finns varje volym. Observera att akter som innehåller sekretessbelagda handlingar från åren 1971-1997 ligger integrerat i aktserier tillsammans med akter som inte innehåller sekretessbelagda handlingar. Serien avslutad 2002-04-14 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 till och med 1983, därefter enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Serien utgallrad med 2 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 till och med 1983, därefter enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Serien utgallrad med 2 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 till och med 1983, därefter enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Serie utgallrad med 2 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 (kopior av tingsrättens inrapportering till domstolsverket) och nr 785 (kopior av utdatalistor) till och med 1983, därefter enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Serien utgallrad med 2 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 till och med 1983, därefter med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. SLÖR betyder statens löneuträkningssystem. Domstolsverket är systemansvarig för SLÖR.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 till och med 1983, därefter med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Underlaget till rättsstatistiken är utgallrat med 10 års gallringsfrist med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och från och med 1984 med stöd av nr 935.