HISTORIK I Stockholm började folkskolor inrättas 1847, fem år efter att Sveriges första folkskolestadga utfärdades. Den obligatoriska folkskolan var till en början en församlingsangelägenhet. Hösten 1946 tillsattes skolstyrelser (senare benämnda skolråd) i samtliga territoriella församlingar med uppgift att bl a ordna lokaler, tillsätta lärare och se till att skolpliktiga barn skrevs in i folkskolan. I Kungsholmens församling beräknades år 1847 antal barn, födda 1833-1839, som var i behov av undervisning till 221, varav 100 pojkar och 121 flickor. En folkskola för flickor och yngre pojkar anordnades i hyrd lokal vid Pilgatan 8. Någon egentlig folkskola för pojkar fanns inte. De äldre pojkarna undervisades i den nedre klassen, s k "Sjöstedtska klassen", i Kungsholms lägre elementarläroverk vid Garvargatan 4, kvarteret Murmästaren. Först när elementarläroverket upphörde 1866 omorganiserades klassen till folkskola.
Vid kyrkostämma 12/7 1869 beslöt församlingen att en folkskolebyggnad skulle uppföras i ovannämnda kvarter. Kungsholmens första folkskola vid Hantverkargatan 17 invigdes 11/10 1873. Antalet barn inom församlingen var det lägsta i hela Stockholm till mitten av 1870-talet då en kraftig ökning skedde på grund av den stora inflyttningen.Ytterligare ett skolhus började nu planeras. Arkitekterna M. Isaeus och C. Sandahl fick i uppdrag att rita den nya byggnaden i kvarteret Herden. Skolhuset med adress Fleminggatan 71 invigdes 25/9 1889. 1898-1900 uppfördes en tillbyggnad, ritad av arkitekt Ernst Haegglund, i samma kvarter mot Mariebergsgatan och Kungsholmsgatan. Kungsholms nya folkskola blev omtalad som den största folkskolebyggnaden i Europa. Skolan omfattade 94 lektionssalar avsedda att rymma 4000 elever, skolgårdens yta jämfördes i storlek med Gustav Adolfs torg. Skolan vid Hantverkargatan 17 (från 1946 adress Garvargatan 4) användes som småskola till nedläggningen 1958. Skolhuset revs samma år.
1903 indelades Stockholms folkskolor i överlärar- distrikt. Kungsholmens församling bildade ett eget överlärardistrikt till 1924 då distriktet namnändrades till Kungsholmens och S:t Görans församlingars överlärardistrikt. Fr o m läsåret 1936/37 delades överlärardistriktet och Kungsholmens församling utgjorde återigen ett distrikt, från 1/7 1958 rektorsområde. Kungsholmens rektorsområde med skolhuset vid Mariebergsgatan 34 som huvudskola upphörde 30/6 1973. Ett nytt rektorsområde, även det kallat Kungsholmens rektorsområde, bildades genom sammanslagning med Rålambshovs rektorsområde 1/7 1973. Huvudskola i det nya rektorsområdet blev Rålambshovsskolan.
ARKIVET Kungsholmens folkskolors/rektorsområdes arkiv, - vt 1973, överlämnades till Stóckholms stadsarkiv 1975 (acc. 27/75). Därefter har delvis oordnade tillägg levererats i omgångar. Arkivet, omfattande 30 hm, består huvudsakligen av elevkort och betygskataloger. Handlingar tillkomna före 1866 saknas helt och hållet i skolans arkiv. Handlingar rörande Kungsholmens folkskolor återfinns även i Kungsholms skolråds (fnr 1104) och Kungsholms församlings arkiv (fnr 11, serie KIVb), jämför även med Ulrika Eleonora skolas arkiv ("Kungsholms lägre elementarläroverk", fnr 316). Kungsholmens folkskolors/rektorsområdes arkiv har omordnats och omförtecknats under september till oktober 1998.
Stockholms stadsarkiv den 6 oktober 1998
Christina Hellgren
Kungsholmens Överlärardistrikt; Kungsholmens Folkskola; Sankt Görans Folkskola; Sankt Görans Överlärardistrikt; Kungsholmens Rektorsområde
Arkivbildarhistorik
Stockholms Skoldirektion Här återfinns rektorsområderna
HISTORIK I Stockholm började folkskolor inrättas 1847, fem år efter att Sveriges första folkskolestadga utfärdades. Den obligatoriska folkskolan var till en början en församlingsangelägenhet. Hösten 1946 tillsattes skolstyrelser (senare benämnda skolråd) i samtliga territoriella församlingar med uppgift att bl a ordna lokaler, tillsätta lärare och se till att skolpliktiga barn skrevs in i folkskolan. I Kungsholmens församling beräknades år 1847 antal barn, födda 1833-1839, som var i behov av undervisning till 221, varav 100 pojkar och 121 flickor. En folkskola för flickor och yngre pojkar anordnades i hyrd lokal vid Pilgatan 8. Någon egentlig folkskola för pojkar fanns inte. De äldre pojkarna undervisades i den nedre klassen, s k "Sjöstedtska klassen", i Kungsholms lägre elementarläroverk vid Garvargatan 4, kvarteret Murmästaren. Först när elementarläroverket upphörde 1866 omorganiserades klassen till folkskola.
Vid kyrkostämma 12/7 1869 beslöt församlingen att en folkskolebyggnad skulle uppföras i ovannämnda kvarter. Kungsholmens första folkskola vid Hantverkargatan 17 invigdes 11/10 1873. Antalet barn inom församlingen var det lägsta i hela Stockholm till mitten av 1870-talet då en kraftig ökning skedde på grund av den stora inflyttningen.Ytterligare ett skolhus började nu planeras. Arkitekterna M. Isaeus och C. Sandahl fick i uppdrag att rita den nya byggnaden i kvarteret Herden. Skolhuset med adress Fleminggatan 71 invigdes 25/9 1889. 1898-1900 uppfördes en tillbyggnad, ritad av arkitekt Ernst Haegglund, i samma kvarter mot Mariebergsgatan och Kungsholmsgatan. Kungsholms nya folkskola blev omtalad som den största folkskolebyggnaden i Europa. Skolan omfattade 94 lektionssalar avsedda att rymma 4000 elever, skolgårdens yta jämfördes i storlek med Gustav Adolfs torg. Skolan vid Hantverkargatan 17 (från 1946 adress Garvargatan 4) användes som småskola till nedläggningen 1958. Skolhuset revs samma år.
1903 indelades Stockholms folkskolor i överlärar- distrikt. Kungsholmens församling bildade ett eget överlärardistrikt till 1924 då distriktet namnändrades till Kungsholmens och S:t Görans församlingars överlärardistrikt. Fr o m läsåret 1936/37 delades överlärardistriktet och Kungsholmens församling utgjorde återigen ett distrikt, från 1/7 1958 rektorsområde. Kungsholmens rektorsområde med skolhuset vid Mariebergsgatan 34 som huvudskola upphörde 30/6 1973. Ett nytt rektorsområde, även det kallat Kungsholmens rektorsområde, bildades genom sammanslagning med Rålambshovs rektorsområde 1/7 1973. Huvudskola i det nya rektorsområdet blev Rålambshovsskolan.
ARKIVET Kungsholmens folkskolors/rektorsområdes arkiv, - vt 1973, överlämnades till Stóckholms stadsarkiv 1975 (acc. 27/75). Därefter har delvis oordnade tillägg levererats i omgångar. Arkivet, omfattande 30 hm, består huvudsakligen av elevkort och betygskataloger. Handlingar tillkomna före 1866 saknas helt och hållet i skolans arkiv. Handlingar rörande Kungsholmens folkskolor återfinns även i Kungsholms skolråds (fnr 1104) och Kungsholms församlings arkiv (fnr 11, serie KIVb), jämför även med Ulrika Eleonora skolas arkiv ("Kungsholms lägre elementarläroverk", fnr 316). Kungsholmens folkskolors/rektorsområdes arkiv har omordnats och omförtecknats under september till oktober 1998.