Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Löfstads säteris arkiv


Löfstadarkivet

Löfstads gods ligger i Kimstads socken, Memmings härad i Östergötland. Godset var under 15- och 1600-talen förknippat med ätten Lillie. Den sista ägaren av Löfstad med namnet Lillie var Hedvig Catharina Lillie,som bortgiftes 1711 med Magnus Julius de la Gardie. På kvinnolinjen har sedan godset genom arv gått från ätten Lillie till de la Gardie och von Fersen och slutligen Piper. Efter Eva Sopie Piper, f von Fersen, död 1816, var godset i Piperska ättens ägo, tills det 1940 genom testamente tillföll Svenska riddarhuset. Inventarierna och därmed också arkivet gick till Östergötlands museum.

Löfstads slott uppfördes på 1650-talet. År 1750 härjades det av eld. Endast södra flygeln räddades. Slottet återuppbyggdes under 1750-talet. Det är en mycket obetydlig del av arkivet, som är från tiden före branden.

Löfstadarkivet kan närmast karaktäriserats som arkivdepå. Det har en rad av arkivbildare med eller utan direkt anknytning till Löfstad. Det har varit naturligt att vid ordnandet indela arkivet i stora huvudavdelningar, nämligen A Släkt- och arvshandlingar, B Personarkiv, C Gårdsarkiv med undantag för räkenskaper, D Gårdsräkenskaper, E Arkiv- och inventarieförteckningar, F Ritningar och kartor. Principerna för ordnandet framgår av inledningarna till varje avdelning. Personarkivet domineras av breven till Eva Sophie Piper, f von Fersen. Mest omtalade är de handlingar, som tillhört Axel von Fersen d y och anförtrotts honom av drottning Marie Antoinette av Frankrike. Gårdsarkivet belyser främst senare delen av 1700-talet, d v s den tid, då Axel von Fersen d ä stod för ledningen av godset, samt tiden från det morderna jordbrukets genombrott på senare delen av 1800-talet fram till 1925. Skälet till att gårdsräkenskaperna avskilts från det övriga godsarkivet, är rent förteckningsteknisk. Underavdelningarna under godsarkivet skulle i annat fall ha blivit för många.

Som bilagor till arkivet finns förteckningar över de största brevsamlingarna. Dessa anger brevskrivare, årtal för breven och antal brev. Däremot har ej någon detaljerad datering angivits. Vissa volymer har tidigare varit föremål för ordnande. Det gäller främst Axel von Fersens handlingar och brevsamlingar tillhöriga Eva Sopie Piper, f von Fersen, vilka ordnats av Erland Nordenfalk, samt Evert Taubes brev, som förtecknats av överste Stålhane. I stort sett har dessa volymer behållits oförändrade, men deras volymbeteckningar har ändrats. Volymer med tidigare signering har till sitt huvudsakliga innehåll angivits i särskild bilaga, där också hänvisning ges till volymer med nytt signum.


Bilagor. Finns i manuell förteckning på landsarkivet i Vadstena.

1. Förteckning över brev till Marie Antoinette och Ludvig XVI, samt handlingar rörande franska revolutionen.
2. Förteckning över Marie Antoinettes och Barnaves korrespondens.
3. Förteckning över brev till Carl Fredrik Piper.
4. Förteckning över brev till Charles Emil Piper.

Vadstena i landsarkivet den 19 december 1968

 Serier (86 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
ASLÄKT- OCH ARVSKIFTESHANDLINGARHit har förts, dels släkthandlingar som friherre- och grevebrev för familjen von Fersen och familjen Soops stamträd, dels allmänna arvskifteshandlingar, samt handlingar rörande Engsö fideikomiss, patronathandlingar och handlingar rörande Reutersbergs säteri.
Läsesal
 
A ISläkthandlingar, friherre- och grevebrev m.m.Serien i kartonger. 
A IIArvskifteshandlingarTill arvskifteshandlingar har förts, dels direkta arvskifteshandlingar, dels gårdshandlingar (köpe-, bytesbrev etc), som haft betydelse i arvskiften, samt handlingar rörande Engsö fideikomiss och patronatshandlingar rörande Kimstad församling.
Löfstad har genom arv övergått från släkten Lillie till de la Gardie, från de la Gardie till von Fersen och slutligen från von Fersen till släkten Piper. Erik Jönsson Lillie (död 1611?) blev ägare till Löfstad 1574. Han var son till Jöns Håkansson Lillja(e). Erik Jönssons hustru och barn hade avlidit före honom, och arvet efter Erik skiftades mellan hans syskonbarn och deras barn. Löfstad jämte ett par utjordar tillföll Axel Gustafsson Lillie (1603-1662), sonson till Eriks bror, och Axel Lillies mor, Karin Bagge. Axel Lillie gav sin hustru, Christina von Mörner, Löfstad som morgongåva. Samme Axel Lillie ålades att avstå 1/4 av sina donations- och förläningsgods till kronan, men någon indragning skedde ej under hans tid. En efterräkningslikvidation upprättades 1696, då Lillieska arvingarna gjordes skyldiga till 13196 daler smt. Arvingarna ställde också motkrav.

Efter Axel Lillies och hustruns död ärvdes Löfstad av sonen Axel (Axelius) Lillie (1637-1692), som gav Löfstad i morgongåva till hustrun, Maria Elisabeth Stenbock. Deras son Axel Johan Lillie (1666-1696) ärvde Löfstad 1693. Hans änka Agneta Wrede (1674-1730), som också fått Löfstad i morgongåva, engagerade sig i omfattande bytesaffärer Kungl. Maj:t och kronan.

Gårdstransaktionerna avvecklades parterna mellan först genom bytesbrev 1776. Genom dottern Hedvig Catharina Lillie (1695-1745) giftermål med Magnus Julius de la Gardie kom Löfstad att överföras till släkten de la Gardie. Deras dotter Hedvig Catharina (1732-1800) erhöll nämligen genom lottning Löfstad i arv. Hon gifte sig 1752 med Axel von Fersen d ä. Efter arvskifte 1801 efter Hedvig Catharina von Fersen tillföll hälften av Löfstad hennes dotter Sophie, gift Piper (1757-1816). Andra hälften ärvdes av hennes framlidna systers (Hedvig, gift Klinckowström) barn. Genom byte och köp blev Sophie ensam ägare till Löfstad. Hennes son, Carl Fredrik (1785-1859), ärvde efter henne 2/5 av Löfstad men löste ut syskonen, så att han blev ensam ägare. (Äldsta sonen hade efter fadern ärvt Engsö fideikomiss). Carl Fredriks ende son, Charles Emil, övertog Löfstad 1856. Dennes hustru Sopie, f Piper (från Engsö), ägde Reutersbergs säteri. Genom henne kom alltså Reutersberg att tillhöra Piperska släkten på Löfstad. Charles Emil Piper blev 1895 närmast berättigad till Engsö fideikomiss men avsade sig detta. Efter Charles Emil Pipers död 1902 blev efter arvskifte och överenskommelse mellan hans barn systrarna Sophie, g Nordenfalk (1856-1940), och Emilie (1857-1926), den senare ensam ägare till Löfstad. Efter hennes död ärvdes Löfstad av Sophie, och enligt systrarnas testamente övergick Löfstad till Svenska riddarhuset efter Sophies död. Inventarierna överlämnades till Östergötlands museum. Ägare till Löfstad hade 1699-1921 patronatsrätt till Kimstad församling.
Läsesal
 
A II aArvskifteshandlingar, allmän serieSerien i kartonger där ej annat anges. 
A II bEngsö fideikomissKristina Piper, f. Törnflyckt, köpte 1710 Engsö och gjorde det till fideikomiss inom Piperska släkten. Anknytning till Löfstad fick Engsö tidigast genom Kammarherre Adolf Ludvig Piper, som var gift med Sophie von Fersen. Deras äldste son Axel Adolf (1778-1827) ärvde egendomen. Han var gift med Augusta Armfelt, dotter till friherre Gustaf Mauritz Armfelt. Av deras barn var först Axel Mauritz innehavare av fideikomisset (ende sonen dog 1875) och sist Ludvig Magnus Alexander. Axel Maurits Pipers dotter Sophie Piper gifte sig 1855 med Charles Emil Piper. Efter Ludvig Magnus Alexanders död 1895 blev Charles Emil Piper närmast berättigad till fideikomisset. Han avsade sig detta, och Engsö övergick 1901 till greve E C Alfred Piper. 
A II cReutersbergs säteriReutersbergs säteri med tillhörande tegelbruk, frälsehemmanen Magnäs, Åsby, Skefftruna, -Högsta, Holma, Jäder utjord köptes 1836 av greve Axel Piper som förmyndare för Sophie Piper (år 1855 g med Charles Emil Piper). Säteriet såldes 1903 av Charles Emil Pipers arvingar. Reutersberg med tillhörande hemman är beläget i Setterbo, Kung Karls och Björkskogs socknar i Södermanland och tillhör alltså ej Löfstads säteribildning. 
A II dKimstads kyrka - patronatshandlingarÄgare till Löfstad hade 1698-1921 patronatsrätt över Kimstads församling.

Serien i kartonger.		 
BPersonarkivPersonarkiven i Löfstadarkivet är av två slag, dels sådana som har primär anknytning till Löfstad, dels sådana med mera sekundär anknytning. Samband med Löfstad framgår av inledningen under respektive arkiv. Handlingar med okänd eller osäker proveniens har förtecknats i separat serie (B XXX). Emellertid har handlingar, vars proveniens är osäker, om möjligt upptagits under person, till vilken en anknytning finns eller förmodas finnas. Det har t ex bland Evert Taubes handlingar påträffats enstaka brev till andra personer än Taube. Dessa brev har förtecknats som ingående i hans arkiv, och dessa personer (se B XXVIII:3 och bil 6) har ej upptagits som arkivbildare i nedanstående förteckning. Handlingar tillhörande Marie Antoinettes arkiv, samt handlingar rörande franska revolutionen, vilka tillhört Axel von Fersen d y har fört till dennes arkiv (se B VIII a:1-3). Marie Antoinette har dock uppsatts som arkivbildare i förteckningen, och hänvisning har där gjorts till Axel von Fersens arkiv. De tre volymerna det här gäller, är volymer, som tidigare ordnats av Erland Nordenfalk. Handlingarna är numrerade, och ordningen har ej rubbats, då volymerna är kända i den vetenskapliga litteraturen. I en av volymerna (B VIII a:1) ingår brev till hertig Carl och drottning Sophia Magdalena rörande de Lamballska diamenterna. Dessa personer har ej upptagits som arkivbildare. Bland Axel von Fersens handlingar finns brev till olika kungliga personer i Europa med underrättelse om Gustaf III:s död. Dessa brev, som skulle ha överlämnats av Axel von Fersen d y, har aldrig blivit framlämnade och tillhör alltså dennes arkiv. Personarkiven har uppställts i bokstavsordning. Gifta kvinnor har i allmänhet angivits med det namn de erhållit genom giftermålet, men hänvisning finns från det andra namnet.
Läsesal
 
B IGustaf Mauritz ArmfeltFriherre Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) var gift med Hedvig de la Gardie. Deras dotter Augusta var gift med greve Axel Adolf Piper till Engsö. Augustas sondotter Sophie var gift med Charles Emil Piper på Löfstad. Genom henne har handlingar tillhörande Gustaf Mauritz Armfelt hamnat på Löfstad. 
B IIAlma BlombergAlma Blomberg var mamsell på Löfstad hos fröken Emilie Piper i nära 40 år. Hon kom till Löfstad under de sista åren av Charles Emil Pipers liv och var där till år 1932. (Se Idun 1932 nr 7). Hennes brev från systrarna Emilie Piper och Sophie Nordenfalk överlämnades till Dagmar Nordenfalk för att överlämnas till Löfstadarkivet. 
B IIISophie Cederström f. PiperSophie Ulrika Cederström (1779-1848) var dotter till kammarherre Adolf Ludvig Piper och hans hustru Sophie von Fersen. 
B IVUlla de Geer f. SprengtportenUlla de Geer, f. Sprengtporten, (1793-1869) var dotter till baron Johan Wilhelm Sprengtporten till Sparreholm och hans hustru Sophia Lovisa Mörner. Hon var gift med friherre Carl de Geer på Leufsta. 
B VHedvig Catharina de la GardieHedvig Catharina de la Gardie (1695-1745) var dotter till Axel Johan Lillie och hans hustru Agneta Wrede. I Löfstadarkivet finns bevarade, dels inventarieförteckningar över lösörespersedlar, som hon erhållit av sin moder 1711 och 1712, dels arvskifteshandlingar efter henne (1750-1755). Se A II a:1-2.
Läsesal
 
B VID'Aumont de PienneD'Aumont de Pienne (1762-1831) var fransk hertig och emigrant. Han vistades länge i Fersenska hemmet i Stockholm och på Löfstad. Han återvände till Frankrike 1814. 
B VIIAxel von Fersen d äGreve Axel von Fersen d ä (1719-1794) var gift med Hedvig Catharina de la Gardie, som efter sin moders död 1745 ärvt Löfstad. Makarna bodde på Ljung, men utförliga gårdsräkenskaper från Löfstad vittnar om Axel von Fersens intresse för skötseln av Löfstad. Löfstad brann 1750, och reparationer och nybyggnader skedde under Axel von Fersens ledning. Handlingar tillhörande Axel von Fersens arkiv ingår bland arvshandlingarna (A II a:2) och gårdshandlingarna(C II och C III).
Läsesal
 
B VIIIAxel von Fersen d yAxel von Fersen d y (1755-1810) var bror till Eva Sopie Piper f von Fersen. Hon var hans förtrogna i hans förhållande till den franska drottningen Marie Antoinette. Större delen av Axel von Fersens d y arkiv ingår i Stafsundssamlingen (RA). Endast sporadiska handlingar därav finns i Löfstadarkivet. Marie Antoinette anförtrodde vid åtmintone två olika tillfällen Axel von Fersen delar av sitt arkiv. Löfstadarkivet har tre volymer, som har samband med Marie Antoinette och franska revolutionen. Däri ingår delar av Marie Antoinettes arkiv, nämlingen hennes brevväxling med Barnave, brev till henne och Ludvig XVI, handlingar och tryck, som haft samband med hennes och franska revolutionen, men även handlingar, som rör Gustaf III:s död, d v s främst kreditivbrev, som skulle ha överlämnats till olika furstar i Europa av Axel von Fersen d y med anledning av den svenske kungens död. I dessa volymer är handlingarna tidigare numrerade och delvis förtecknade. Eftersom de är kända i den vetenskapliga litteraturen, har inga egentliga rubbningar gjorts i volymernas innehåll, även om handlingarna ibland har en något oenhetlig proveniens.
Läsesal
 
B VIII aHandlingar, som överlämnats till Axel von Fersen av Marie Antoinette, och handlingar, som har samband med franska revolutionenSerien i kartonger. 
B VIII bÖvriga handlingar tillhöriga Axel von Fersens arkivSerien i kartonger. 
B IXFabian von FersenGreve Fabian von Fersen (1762-1818) var son till Axel von Fersen d ä och hans hustru Hedvig Catharina, f. de la Gardie. Hans brev till systern Sophie, g Piper, finns i hennes arkiv (B XXV a:10). Av hans egna handlingar finns endast ett enstaka brev i Löfstadarkivet. 
B XHedvig Catharina von Fersen, f. de la GardieHedvig Catharina von Fersen f. de la Gardie, (1732-1800) var dotter till överste marskalken Magnus Julius de la Gardie och hans hustru Hedvig Catharina Lillie. Efter moderns död 1745 ärvde hon Löfstad. Arvskiftet skedde genom lottdragning (Se A II a:2). Hon gifte sig 1752 med Axel von Fersen den äldre. 
B XIDrottning Hedvig Eleonora 
B XIIAgneta Lillie f. WredeAgneta Wrede (1674-1730) var dotter till Fabian Wrede och hans hustru Britta Cruus. Hon gifte sig år 1693 med Axel Johan Lillie, ägare till Löfstad, och fick Löfstad som morgongåva. År 1696 blev hon änka. Under Agneta Wredes tid utökades Löfstads ägor avsevärt. I Löfstadarkivet finns förvarade handlingar rörande hennes köp samt handlingar rörande hennes byten. Axel Johan Lillie hade ålagts att avstå 1/4 av sina donations- och förläningsgods till kronan men några indragningar hade ej skett. En efterräkningslikvidation upprättades 1696, där arvingarna gjordes skyldiga 13196 daler smt. Arvingarna hade också vissa motkrav. Agneta Wrede var engagerad i omfattande bytesaffärer med kronan. Gårdstransaktionerna avslutades parterna mellan först genom bytesbrev 1776 (Se A II a:1-5 och C II a:1). Bland gårdshandlingarna finns handlingar, som vittnar om att Agneta Wrede haft en aktiv roll i driften av Löfstad. (Se serierna C II a och b samt C III a:1). År 1699 erhöll Löfstads ägare patronatsrätt till Kimstads församling (Se A II d:1-2).
Läsesal
 
B XIIIAxel Gustafsson LillieFältmarskalken Axel Lillie (1603-1662) var son till Axel Gustafsson Lillie och hans hustru Karin Bagge. Han var gift med Christina Mörner, som fick Löfstad som morgongåva. Löfstad slott anlades under hans tid. I Löfstadarkivet finns två ämbetsskrivelser undertecknade Axel Lillie, vilka inköptes på auktion 1950. De är daterade 1646 och 1647 i Leipzig och rör kontributioner. Axel Lillie var vid denna tid v. generalguvernör över hela Pommern. Se C I:1.
Läsesal
 
B XIVAxel Johan LillieÖverstelöjtnant Axel Johan Lillie (1666-1696) var son till landshövding Axel Lillie och hans hustru Maria Elisabeth Stenbock. Han gifte sig 1693 med Agneta Wrede. I Löfstadsarkivet finns bevarade handlingar rörande hans dispositioner 1680, 1694, 1696 samt handlingar rörande hans arvskifte. Se A II a:1.
Läsesal
 
B XVErik Jönsson LillieErik Jönsson Lillie (död 1611?) blev ägare till Löfstad 1574. Han var son till Jöns Håkansson, vilken anses vara den förste, som haft namnet Lillja(e), och Anna Jönsdotter. Erik hade varit gift med Magdalena Larsdotter Sparre. Hustrun och barnen avled före honom, och arvet efter honom skiftades mellan syskonbarnen och deras barn. I Löfstadarkivet finns handlingar, som rör en tvist 1574-1575 mellan Erik Jönsson Lillie och en Henrik Simonsson i Resebro om ägogränserna mellan Löfstad och Resebro. I dessa handlingar nämns ett pergamentsbrev 1422, där gränserna mellan egendomarna reglerats. Löfstad är alltså belagt i källorna 1422. (Se Nordenfalk E, Museet Löfstad slott, 1967 s 11). År 1611 har arvskifte skett efter Erik Jönsson Lillie. Se C I:1.
Läsesal
 
B XVIDrottning Marie Antoinette av FrankrikeSe Axel von Fersens den yngres arkiv, allmänna anmärkningar och B VIII a:1-3.
Läsesal
 
B XVIICarl NordenfalkLandshövding Carl Nordenfalk (1833-1909) var gift med Sophie, som var dotter till Charles Emil Piper, ägare till Löfstad. 
B XVIIISophie Nordenfalk f. PiperSophie Nordenfalk (1856-1940) var dotter till kammarherre Charles Emil Piper och gift med landshövding Carl Nordenfalk. Efter systern Emilies död 1926 tillföll Löfstad Sophie Nordenfalk. 
B XIXAugusta Piper f. ArmfeltAugusta Piper (1786-1845) var dotter till friherre Gustaf Mauritz Armfelt och hans hustru Hedvig Ulrika f. de la Gardie. Hon var gift med greve Axel Adolf Piper till Engsö. Hennes sondotter Sophie var gift med Charles Emil Piper på Löfstad. Genom Sophie har handlingar tillhörande Augusta Pipers arkiv hamnat på Löfstad. Se även Sophie Pipers f. Pipers, arkiv B XXVI, allmänna anmärkningar och A II b:1.

Serien i kartonger.		 
B XXAdolf Ludvig PiperKammarherre Adolf Ludvig Piper (1750-1795) ägare till Engsö fideikomiss var gift med Eva Sophie von Fersen. Brev från honom till hustrun finnes i hennes arkiv (B XXV a:11). Hans arvskifteshandlingar finns i Löfstadarkivet (se A II a:7).
Läsesal
 
B XXICarl Fredrik PiperÖverhovjägmästare Carl Fredrik Piper (1785-1859) var son till kammarherre Adolf Ludvig Piper och hans maka Eva Sophie f von Fersen. Han var gift med Emilie de Geer. Han ärvde två femtedelar av Löfstad men löste ut överiga arvingar och blev ensam ägare av säteriet. Han vistades större delen av sin tid i Stockholm, och skötseln av Löfstad eftersattes. Hans efterlämnade papper vittnar om ekonomiska svårigheter. 
B XXIICharles Emil PiperKammarherre Charles Emil Piper (1818-1902) var son till Carl Fredrik Piper och hans hustru Emilia Fredrika Aurora de Geer. han var gift med sin kusins dotter på Engsö, Sophie Piper. Charles Emil Piper var efter hovrättsexamen verksam som diplomat. Efter giftermålet 1855 lämnade han statstjänsten och slog sig ner på Löfstad, som han övertog 1856 från fadern. Under hans tid moderniserades jordbruket. Sjösänkningar gjordes (Löfstadsjön, Stor- och Lillrunden), varigenom arealen avsevärt ökades. Dränering och täckdikning skedde. Kvarn- och sågverk uppfördes. Moderna ekonomibyggnader tillkom, och nya maskiner installerades. 
B XXIIIEmilie PiperEmilie Piper (1857-1926) var dotter till Charles Emil Piper och hans hustru Sophie f. Piper. Efter arvskifte efter fadern (död 1902) och därefter träffad överenskommelse blev Emilie Piper ensam ägare till Löfstad. 
B XXIVHedvig PiperHedvig Piper (1807-1818) var dotter till kammarherre Axel Adolf Piper och Augusta Armfelt på Engsö. Hon var faster till Sophie Piper f. Piper, och vistades ofta på Löfstad. I Löfstadarkivet finns teckningar, dikter, predikningar, högtidstal m.m. med något osäker proveniens men med tydligt samband med Engsö och Hedvig. Se inledande anmärkningar till B XXVI och vol. A II b:1.
Läsesal
 
B XXV aBrev till Eva Sophie Piper, f. von FersenBreven är ordnade alfabetiskt efter brevskrivare. Brevsamlingar från vissa större brevskrivare har brutits ut och fått bilda särskilda volymer. Övriga brevskrivare har förts samman i tre volymer. Särskilt brevregister har uppgjorts med hänvisningar till resp. volymer. Se bilaga 5.

Serien i kartonger.
 
B XXV bÖvriga handlingar ingående i Sophie Pipers f. von Fersen, arkivSerien i kartonger där ej annat anges. 
B XXVISophie Piper f. PiperGrevinnan Sophie Piper (1835- 1837) var dotter till greve Axel Mauritz Piper på Engsö. Hon gifte sig med sin fars kusin Charles Emil Piper på Löfstad. Hon var sondotter till Augusta Piper på Engsö, som i sin tur var dotter till Gustaf Mauritz Armfelt och hans maka Hedvig Ulrika f. Armfelt. Genom Sophie har handlingar från Engsö hamnat på Löfstad. Teckningar, dikter, predikningar, högtidstal m.m. med något osäker proveniens, varav dock mycket har tydligt samband med Engsö och kammarherre Axel Adolf Pipers och Augusta Pipers f. Armfelt, barn, främst Hedvig (Hedvig vistades ofta på Löfstad), har förtecknats här nedan. Se i övrigt Gustaf Mauritz Armfelts (B I), Augusta Pipers f. Armfelt, arkiv (B XIX) samt Engsö fideikommisshandlingar (A II b). 
B XXVIIClara Sandströmer g. Fleetwood och BaroniStiftsjungfrun Clara Sandströmer (f. 1861) var gift med kammarherre Carl Reinhold Axel Fleetwood under åren 1886-1892 och Augosto Ernesto Baroni von Berghof (1913-1915 (?). 
B XXVIIIEvert TaubeFriherre Evert Taube (1737-1799) var under många år Sophie Pipers älskare. Han var ogift och hade insatt Axel von Fersen den yngre som sin huvudarvinge. Hans ägodelar och arkiv kom i stor utsträckning att hamna på Löfstad. Ett register över brev till Evert Taube har uppgjorts av överste Stålhane 1941. Kompletteringar har gjorts till detta register. Se bilaga 6 och E I:1.

Serien i kartonger.		 
B XXIXGustaf af WetterstedtGustaf av Wetterstedt (1776-1837) var svåger till Carl Fredrik Piper. Han var gift med Charlotta Aurora de Geer, syster till Carl Fredrik Pipers hustru, Emilie de Geer. 
B XXXPersonhandlingar med osäker proveniens 
CGÅRDSARKIVET MED UNDANTAG AV RÄKENSKAPERNA
Läsesal
 
C IKöpe-, bytes- och inteckningshandlingarKöpe- bytes- och inteckningshandlingar, som ej ingår i den 1816 upptecknade serien av gårdshandlingar, ordnade på under Löfstad lydande hemman och torp (se C II a), och som ej har direkt samband med arvskiften (se A II a).

Köpe-, bytes- och inteckningshandlingar kan även ingå i A II a och C II a. (Se allmänna inledningar till avd C).

Serien i kartonger.		 
C IIGÅRDSHANDLINGAR , ORDNADE PÅ UNDER LÖFSTAD LYDANDE ÄGOR
Läsesal
 
C II aGårdshandlingar, ordnade 1816I samband med boutredningen efter Eva Sophie Piper, f Fersen, Uppgjordes en förteckning kallad Löfsta documenter 1-4. (Se E I:1) Bland de förtecknade handlingarna finns dossierer innehållande köpebrev, skatteläggningar, syner o dyl, som är fördelade på hemman. Dessa är numrerade och förssedda med innehållsförteckning över vilka handlingar, som finns för resp. hemman. Ordningen har under årens lopp spolierats men nu rekonstruerats.

Dossierer ordnade enligt Löfsta documenter, arkivförteckning 1816. (Se E I:1) Dossierna innehåller handlingar, fördelade på hemman och torp och ligger i nummerordning efter förteckningen. Dossierna är försedda med register över inneliggande handlingar. Av dossierna saknas 6, 8, 12, 18, 37 (Kimsta kvarnar och Sörby frälsehemman, Grefby skattehemman, Wiggesätter, Åkerby skattehemman och Örtomta skattehemman) helt.		 
C II bSyner och kontrakt, ordnade på hemman och torpDossierna är ordnade på hemman och torp i bokstavsordning. Handlingarna i varje dossier är kronologiskt ordnade. Handlingar av detta slag ingår sporadiskt i C II a samt C III, då synerna och kontrakten gällt flera hemman eller torp och ej kunnat föras till en bestämd dossier.

Det har funnits en dossiebildning av detta slag, tillkommen på Charles Emil Pipers tid. Vissa av dossierna är ursprungliga.

Serien i kartonger.		 
C IIIÖVRIGA GÅRDSHANDLINGAR
Läsesal
 
C III aAllmänna gårdshandlingarInstruktioner och PM rörande gårdens skötsel, utsökningshandlingar, vitesförelägganden, bouppteckningar, utslag rörande ägotvister. Handlingarna är kronologiskt ordnade. Se även C II a och b.

Serien i kartonger.		 
C III bÄmnesordnade handlingar rörande Löfstad säteriSerien i kartonger. 
C IVUtgående skrivelser rörande Löfstad gårdSerien i kartonger. 
C VMantals- och skattskrivningsuppgifter för Löfstad och underlydande hemmanSerien inbunden 
DGårdsräkenskaperRäkenskaperna har uppdelats, dels i en grupp äldre räkenskaper från senare delen av 1700-talet samt spridda räkenskaper från förra delen av 1800-talet (D I), dels i en yngre grupp, som växt fram i samband med den modernisering av jordbruket, som inleddes efter Charles Emil Pipers övertagande av Löfstad efter år 1855 (D II), dels i en grupp sena hushållsräkenskaper (D III).
Läsesal
 
D IRÄKENSKAPER FRÅN 1700-TALET OCH FÖRRA DELEN AV 1800-TALET
Läsesal
 
D I aGårdsräkenskaper (landboräkningar)Serien i kartonger där ej nannat anges.

Räkenskapsåret börjar 1 okt.		 
D I bDagjournaler med konton för logavmätning, spannmål, kassakonton, landboräkningar etcSerien i kartonger. 
D I cUppbördsböcker av avräkningstyp 
D I dSpecialräkenskaper 
D I eKassakontoböcker 
D I fVerifikationer till gårdsräkenskaperna 
D IIYNGRE GÅRDSRÄKENSKAPER
Läsesal
 
D II aKapitalböcker
Läsesal
 
D II aaKapitalböcker - LöfstadSerien inbunden. 
D II abKapitalböcker - FinstadSerien inbunden. 
D II bAvräkningsböcker
Läsesal
 
D II baAvräkningsböcker - LöfstadSerien inbunden. 
D II bbAvräkningsböcker - FinstadSerien inbunden. 
D II cKassaböckerInnehåller direkta hänvisningar till kapitalböckerna.

Serien inbunden.		 
D II dKassaspecialerInnehåller hänvisningar till verifikationerna.

Serien inbunden.		 
D II eKassaverifikationerSerien i kartonger. 
D II fSpecialräkenskaper
Läsesal
 
D II faAvlöningsjournalerSerien inbunden. 
D II fbSpannmålsjournaler (dagjournaler för spannmål)Serien inbunden. 
D II fcSpecialräkenskaper rörande kobesättningenSerien inbunden. 
D II fdSpecialräkenskaper rörande Finstad mjölkkammare 
D II feKassabok för inspektorn 
D IIIHushållsräkenskaper m.m. - Löfstad slottSerien i kartonger. 
EARKIV- OCH INVENTARIEFÖRTECKNINGAR, HISTORIKER
Läsesal
 
E IArkivförteckningar 
E IIInventarieförteckningar 
E IIIHistoriker 
FKartor och ritningar med tillhörande beskrivningar och kostnadsförslagKartor och ritningar, som ej rör Löfstad, har förts till särskild serie.

Mindre ritningar ingår i de Piennes (B VI:1), Sophie Pipers, f von Fersen, (B XXV b:1 och 5) arkiv samt i Sophie Pipers, f Piper, (B XXVI:1-2) och Emilie Pipers (B XXIII:1) arkiv.
Läsesal
 
F IKARTOR OCH RITNINGAR MED TILLHÖRANDE BESKRIVNINGAR OCH KOSTNADSFÖRSLAG FÖR LÖFSTADS SÄTERI OCH NÄRLIGGANDE ÄGOR
Läsesal
 
F I aKartor och ritningar 
F I bKartbeskrivningar och kostnadsförslag 
F IIKartor och ritningar, som rör Löfstad säteri 
F IIIKartor och ritningar från Kartia