Trelleborgs tingsrätt var typarkiv 1971-1999, vilket innebär att det i stort sett har undantagits från gallring.
Församlingar som ingick i Trelleborgs tingsrätts domsaga: Alstad från 1980, tidigare kallad Västra Alstad Anderslöv Arrie Bara 1977-2001 Bjärshög 1977-2001 Bodarp Börringe/Gustav Bösarp Dalköpinge Eskilstorp Falsterbo Fru Alstad 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Fuglie Gislöv Grönby Gylle Gärdslöv Gässie/Gessie Hammarlöv Hemmesdynge Håslöv Hököpinge Kyrkoköpinge Källstorp Lilla Beddinge Lilla Isie Lilla Slågarp 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Maglarp Mellan-Grevie Räng Simlinge Skabersjö 1977-2001 Skanör Skegrie Stora Hammar Stora Slågarp 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Svedala Södra Åby Trelleborg Tullstorp Törringe Vellinge Västra Alstad 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Västra Ingelstad Västra Kärrstorp Västra Tommarp Västra Vemmerlöv Äspö Önnarp Östra Grevie Östra Klagstorp Östra Torp
I Kungl. Maj:ts brev till hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 juni 1970 angående ändrad judiciell indelning i Malmöhus län, förordnades följande att gälla från och med den 1 januari 1971: Områdena för Trelleborgs, Skanör med Falsterbo, Svedala, Månstorps, Rängs och Vellinge kommuner i den omfattning områdena hade från och med den 1 januari 1971 skulle bilda domkrets för en tingsrätt, som tills vidare skulle ha kansli i Malmö och kallas Oxie och Skytts tingsrätt. För Oxie och Skytts tingsrätt skulle tingsställen vara i Malmö och Trelleborg.
Den nya judiciella indelningen innebar att Lomma köping, Bara och Bunkeflo kommuner, som tidigare tillhört Oxie och Skytts domsaga, sammanslogs med Malmö stad den 1 januari 1971.
Ett nytt tingshus var under uppbyggnad i Trelleborg och vid färdigställandet skulle tingsrättskansliet flytta från Malmö till Trelleborg vilket beslutats av Kungl. Maj:t den 16 juni 1972. Invigningen skedde den 1 juli 1972 och från årsskiftet 1973/1974 fick Oxie och Skytts tingsrätt ändrad benämning till Trelleborgs tingsrätt.
Under de första åren på 1970-talet genomfördes en omfattande kommunsammanläggning. Härvid gick Skanör med Falsterbo och Rängs kommuner upp i Vellinge kommun, medan Månstorps kommun delades så att Västra Kärrstorp och Törringe inkorporerades med Svedala kommun och Södra Åkarp, Mellan-Grevie, Västra Ingelstad, Arrie och Östra Grevie inkorporerades med Vellinge kommun.
Därefter, det vill säga från och med den 1 januari 1974, bestod Trelleborgs tingsrätts domsaga av Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner.
Enligt regeringsbeslut den 3 februari 2005 kom Trelleborgs tingsrätt att sammanläggas med Ystads respektive Malmös tingsrätter den 12 december 2005. Enligt förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor i dess lydelse i SFS 2006:1176 skulle Trelleborgs tingsrätts ingående kommuner Trelleborg och Svedala ingå i Ystads tingsrätt och Vellinge kommun ingå i Malmö tingsrätt.
Källor: Svensk författningssamling 1963:581, 1969:552, 1972:445, 1982:996, 2006:1176. Sveriges kommunindelning 1863-1993. Andersson, P. 1999. Trelleborg. Kristoffersson, S. 1977.
1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Tingsrätten bildades vid den så kallade tingsrättsreformen den 1 januari 1971. Domsagan omfattade Trelleborgs, Svedala och Vellinge kommuner. Till tingsrätten var en inskrivningsmyndighet knuten, vilken bildade ett eget arkiv.
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär var knutna. För rättsskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättsskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.
Sedan den 1 januari 1994 prövade tingsrätterna överklaganden av beslut från Kronofogdemyndigheterna i Malmöhus län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken.
Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning).
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. Fråga är om till exempel adoption och dödande av förkomna handlingar, - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även § 26 protokollkungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen, - ärenden om skuldsanering och företagsrekonstruktion, - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande borgerlig vigsel och partnerskap.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen; tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handlades därefter som domstolsärenden.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakontor. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, jämför ovan.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättsskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål - B-mål, T-mål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehöll dels handlingar som kommit in till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar var till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekom, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar var till exempel protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Även namnregister förekommer i viss omfattning. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades. Domar och särskilt uppsatta beslut (jämte utslag i lagsöknings- och handräckningsmål) inbands årligen i särskilda domböcker (eller motsvarande).
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Rutinerna för registrering av mål och domstolsärenden ändrades i samband med att ett nytt, databaserat målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid tingsrätten under 1998. Ändringen innebar i huvudsak att brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden kom att registreras i en gemensam löpande nummerserie i en gemensam dagbok. Övergången till MÅHS medförde även att serierna för akter i de olika mål- och ärendetyperna kom att sammanföras till en gemensam aktserie.
År 2000 upphörde tingsrätten att vara typarkiv vilket medförde att akter och aktbilagor började gallras. Detta medförde att aktserien avslutades och delades upp i två serier, en för akter som skulle bevaras och en för akter som skulle gallras.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T - tvistemål FT - förenklat tvistemål MT - militärt tvistemål B - brottmål MB - militärt brottmål Ä - domstolsärende K - konkursärende A - ackordsärende U - utmätningsed L - mål i lagsökning FM - förmynderskapsärende BF - mål i betalningsföreläggande F - fastighetsdomstolsmål HA - mål om handräckning
DT - dom i tvistemål ST - slutligt beslut i tvistemål DFT - dom i förenklat tvistemål SFT - slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT - dom i militärt tvistemål SMT - slutligt beslut i militärt tvistemål DB - dom i brottmål SB - slutligt beslut i brottmål DMB - dom i militärt brottmål SMB - slutligt beslut i militärt brottmål SÄ - Slutligt beslut i domstolsärende SFM - Beslut i förmynderskapsärende UL - utslag i mål om lagsökning DF - dom i fastighetsdomstolsmål UF - utslag i fastighetsdomstolsmål SF - slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH - utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Utöver det egna arkivet förvarade tingsrätten de äldre arkiven för viss del av Inskrivningsdomaren i Oxie och Skytts domsagas arkiv, viss del av Rådhusrättens och Magistratens i Trelleborgs stads arkiv.
4. Sökingångar i arkivet De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i.
För mål och ärenden gällande tvistemål, domstolsärenden, förmynderskapsärenden, konkurser, ackord, betalningsförelägganden, lagsökningar, handräckningar samt utmätningseder förekommer också namnregister som alternativa sökingångar. Även minnesböckerna kan användas som sökingång då de listar mål med huvudförhandlingar i datumordning.
För administrativa ärenden är de allmänna diarierna den primära sökingången. Varken det manuella diariet eller det digtiala diariet ACTA 2000-2005 har levererats till Landsarkivet i Lund. I serie C I a ingår en utskriven ärendelista för ACTA-diaritet. I första volymen i serie E I Administrativa handlingar och i serie E I a Administrativa handlingar fr o m 2000 förvaras dossierplanerna som kan vara till hjälp att hitta bland de administrativa handlingarna.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens domar, diarier och övriga arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Det förekommer även att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Trelleborgs tingsrätt var typarkiv mellan 1971-1999, vilket innebar att det undantogs från gallring för att bevaras som typarkiv för framtiden (Rikarkivets gallringsbeslut nr 264, nr 754 och nr 935). Trelleborgs tingsrätts status som typarkiv upphävdes i RA-MS 1999:50 och från och med år 2000 gallrades Trelleborgs tingsrätt enligt gällande föreskrifter.
För arkivbildningen mellan 2000-2005 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 ändrad 1999:50 för tvistemål och domstolsärenden och RA-MS 1998:57 ändrad 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
Några serier har dock gallrats redan under arkivets tid som typarkiv. Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I något enstaka fall har gallring mellan 1971-1999 skett enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med 1998-03-16 för tvistemål, brottmål och domstolsärenden och 1999-01-26 för konkursärenden. Den 7 december 2004 skedde en övergång till VERA. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna är bevarade i skrift. Mellan 2000-2005 användes ACTA, diarium för adminiatrativa handlingar.
8. Kompletteringar av arkivförteckningen I samband med tillgängliggörandet av arkivförteckningen efter leverans till Landsarkivet har ett visst ordnings- och förteckningsarbete ägt rum, till följd av att det i leveransen medföljde ett antal oförtecknade volymer. Volymindelningen i framför allt akt- och ekonomiserierna kan ha ändrats något jämfört med tingsrättens ursprungliga förteckning på grund av att volymer slagits samman eller delats upp. Serierna D V ba och D VI ba har tillkommit då handlingarna i dessa var oförtecknade vid leveransen. Den ursprungliga J-serien har brutits upp i en serie för föremål, J I, en serie för fotografier, J II och en serie för video- och ljudband J III, som dessutom fyllts på med material från aktserierna då relevant material påträffats i dessa.
Arkivbeskrivningen nedan bygger i huvudsak på den av Trelleborgs tingsrätt upprättade gällande från och med 1996-01-01 och dess efterföljare gällande från och med 2003-05-01. Beskrivningen har kompletterats av Landsarkivet i samband med ordnings- och förteckningsarbeten 2016 av arkivarie Catharina Grönqvist.
Arkivbildarhistorik
Trelleborgs tingsrätt Trelleborgs tingsrätt har upphört 2005-12-12.
Allmän anmärkning
Förteckningen upprättad vid Trelleborgs tingsrätt 1977 och kompletterades av arkivassistent Eva Mörngård 2002 samt av arkivhandläggare Maria Wallin 2007. Förteckning upprättad av tingsrätten medföljde leveransen 2014 och kompletterades av arkivarie Catharina Grönqvist med arkivarie Christina Isberg som handledare 2016. Föremålsserierna har kompletterats av arkivarie Maria Wallin 2016.
Serie Ö i förteckningen upprättad av tingsrätten har överförts till se/lla/12009 Inskrivningsmyndighetens i Trelleborgs arkiv.
Trelleborgs tingsrätt var typarkiv 1971-1999, vilket innebär att det i stort sett har undantagits från gallring.
Församlingar som ingick i Trelleborgs tingsrätts domsaga: Alstad från 1980, tidigare kallad Västra Alstad Anderslöv Arrie Bara 1977-2001 Bjärshög 1977-2001 Bodarp Börringe/Gustav Bösarp Dalköpinge Eskilstorp Falsterbo Fru Alstad 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Fuglie Gislöv Grönby Gylle Gärdslöv Gässie/Gessie Hammarlöv Hemmesdynge Håslöv Hököpinge Kyrkoköpinge Källstorp Lilla Beddinge Lilla Isie Lilla Slågarp 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Maglarp Mellan-Grevie Räng Simlinge Skabersjö 1977-2001 Skanör Skegrie Stora Hammar Stora Slågarp 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Svedala Södra Åby Trelleborg Tullstorp Törringe Vellinge Västra Alstad 1971-1979, uppgår 1980 i Alstad Västra Ingelstad Västra Kärrstorp Västra Tommarp Västra Vemmerlöv Äspö Önnarp Östra Grevie Östra Klagstorp Östra Torp
I Kungl. Maj:ts brev till hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 juni 1970 angående ändrad judiciell indelning i Malmöhus län, förordnades följande att gälla från och med den 1 januari 1971: Områdena för Trelleborgs, Skanör med Falsterbo, Svedala, Månstorps, Rängs och Vellinge kommuner i den omfattning områdena hade från och med den 1 januari 1971 skulle bilda domkrets för en tingsrätt, som tills vidare skulle ha kansli i Malmö och kallas Oxie och Skytts tingsrätt. För Oxie och Skytts tingsrätt skulle tingsställen vara i Malmö och Trelleborg.
Den nya judiciella indelningen innebar att Lomma köping, Bara och Bunkeflo kommuner, som tidigare tillhört Oxie och Skytts domsaga, sammanslogs med Malmö stad den 1 januari 1971.
Ett nytt tingshus var under uppbyggnad i Trelleborg och vid färdigställandet skulle tingsrättskansliet flytta från Malmö till Trelleborg vilket beslutats av Kungl. Maj:t den 16 juni 1972. Invigningen skedde den 1 juli 1972 och från årsskiftet 1973/1974 fick Oxie och Skytts tingsrätt ändrad benämning till Trelleborgs tingsrätt.
Under de första åren på 1970-talet genomfördes en omfattande kommunsammanläggning. Härvid gick Skanör med Falsterbo och Rängs kommuner upp i Vellinge kommun, medan Månstorps kommun delades så att Västra Kärrstorp och Törringe inkorporerades med Svedala kommun och Södra Åkarp, Mellan-Grevie, Västra Ingelstad, Arrie och Östra Grevie inkorporerades med Vellinge kommun.
Därefter, det vill säga från och med den 1 januari 1974, bestod Trelleborgs tingsrätts domsaga av Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner.
Enligt regeringsbeslut den 3 februari 2005 kom Trelleborgs tingsrätt att sammanläggas med Ystads respektive Malmös tingsrätter den 12 december 2005. Enligt förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor i dess lydelse i SFS 2006:1176 skulle Trelleborgs tingsrätts ingående kommuner Trelleborg och Svedala ingå i Ystads tingsrätt och Vellinge kommun ingå i Malmö tingsrätt.
Källor: Svensk författningssamling 1963:581, 1969:552, 1972:445, 1982:996, 2006:1176. Sveriges kommunindelning 1863-1993. Andersson, P. 1999. Trelleborg. Kristoffersson, S. 1977.
1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Tingsrätten bildades vid den så kallade tingsrättsreformen den 1 januari 1971. Domsagan omfattade Trelleborgs, Svedala och Vellinge kommuner. Till tingsrätten var en inskrivningsmyndighet knuten, vilken bildade ett eget arkiv.
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär var knutna. För rättsskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på skilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättsskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.
Sedan den 1 januari 1994 prövade tingsrätterna överklaganden av beslut från Kronofogdemyndigheterna i Malmöhus län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken.
Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning).
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. Fråga är om till exempel adoption och dödande av förkomna handlingar, - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även § 26 protokollkungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen, - ärenden om skuldsanering och företagsrekonstruktion, - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande borgerlig vigsel och partnerskap.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen; tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handlades därefter som domstolsärenden.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakontor. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, jämför ovan.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättsskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål - B-mål, T-mål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehöll dels handlingar som kommit in till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar var till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekom, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar var till exempel protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Även namnregister förekommer i viss omfattning. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades. Domar och särskilt uppsatta beslut (jämte utslag i lagsöknings- och handräckningsmål) inbands årligen i särskilda domböcker (eller motsvarande).
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Rutinerna för registrering av mål och domstolsärenden ändrades i samband med att ett nytt, databaserat målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid tingsrätten under 1998. Ändringen innebar i huvudsak att brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden kom att registreras i en gemensam löpande nummerserie i en gemensam dagbok. Övergången till MÅHS medförde även att serierna för akter i de olika mål- och ärendetyperna kom att sammanföras till en gemensam aktserie.
År 2000 upphörde tingsrätten att vara typarkiv vilket medförde att akter och aktbilagor började gallras. Detta medförde att aktserien avslutades och delades upp i två serier, en för akter som skulle bevaras och en för akter som skulle gallras.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T - tvistemål FT - förenklat tvistemål MT - militärt tvistemål B - brottmål MB - militärt brottmål Ä - domstolsärende K - konkursärende A - ackordsärende U - utmätningsed L - mål i lagsökning FM - förmynderskapsärende BF - mål i betalningsföreläggande F - fastighetsdomstolsmål HA - mål om handräckning
DT - dom i tvistemål ST - slutligt beslut i tvistemål DFT - dom i förenklat tvistemål SFT - slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT - dom i militärt tvistemål SMT - slutligt beslut i militärt tvistemål DB - dom i brottmål SB - slutligt beslut i brottmål DMB - dom i militärt brottmål SMB - slutligt beslut i militärt brottmål SÄ - Slutligt beslut i domstolsärende SFM - Beslut i förmynderskapsärende UL - utslag i mål om lagsökning DF - dom i fastighetsdomstolsmål UF - utslag i fastighetsdomstolsmål SF - slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH - utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Utöver det egna arkivet förvarade tingsrätten de äldre arkiven för viss del av Inskrivningsdomaren i Oxie och Skytts domsagas arkiv, viss del av Rådhusrättens och Magistratens i Trelleborgs stads arkiv.
4. Sökingångar i arkivet De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i.
För mål och ärenden gällande tvistemål, domstolsärenden, förmynderskapsärenden, konkurser, ackord, betalningsförelägganden, lagsökningar, handräckningar samt utmätningseder förekommer också namnregister som alternativa sökingångar. Även minnesböckerna kan användas som sökingång då de listar mål med huvudförhandlingar i datumordning.
För administrativa ärenden är de allmänna diarierna den primära sökingången. Varken det manuella diariet eller det digtiala diariet ACTA 2000-2005 har levererats till Landsarkivet i Lund. I serie C I a ingår en utskriven ärendelista för ACTA-diaritet. I första volymen i serie E I Administrativa handlingar och i serie E I a Administrativa handlingar fr o m 2000 förvaras dossierplanerna som kan vara till hjälp att hitta bland de administrativa handlingarna.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens domar, diarier och övriga arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Det förekommer även att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Trelleborgs tingsrätt var typarkiv mellan 1971-1999, vilket innebar att det undantogs från gallring för att bevaras som typarkiv för framtiden (Rikarkivets gallringsbeslut nr 264, nr 754 och nr 935). Trelleborgs tingsrätts status som typarkiv upphävdes i RA-MS 1999:50 och från och med år 2000 gallrades Trelleborgs tingsrätt enligt gällande föreskrifter.
För arkivbildningen mellan 2000-2005 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 ändrad 1999:50 för tvistemål och domstolsärenden och RA-MS 1998:57 ändrad 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
Några serier har dock gallrats redan under arkivets tid som typarkiv. Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I något enstaka fall har gallring mellan 1971-1999 skett enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med 1998-03-16 för tvistemål, brottmål och domstolsärenden och 1999-01-26 för konkursärenden. Den 7 december 2004 skedde en övergång till VERA. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna är bevarade i skrift. Mellan 2000-2005 användes ACTA, diarium för adminiatrativa handlingar.
8. Kompletteringar av arkivförteckningen I samband med tillgängliggörandet av arkivförteckningen efter leverans till Landsarkivet har ett visst ordnings- och förteckningsarbete ägt rum, till följd av att det i leveransen medföljde ett antal oförtecknade volymer. Volymindelningen i framför allt akt- och ekonomiserierna kan ha ändrats något jämfört med tingsrättens ursprungliga förteckning på grund av att volymer slagits samman eller delats upp. Serierna D V ba och D VI ba har tillkommit då handlingarna i dessa var oförtecknade vid leveransen. Den ursprungliga J-serien har brutits upp i en serie för föremål, J I, en serie för fotografier, J II och en serie för video- och ljudband J III, som dessutom fyllts på med material från aktserierna då relevant material påträffats i dessa.
Arkivbeskrivningen nedan bygger i huvudsak på den av Trelleborgs tingsrätt upprättade gällande från och med 1996-01-01 och dess efterföljare gällande från och med 2003-05-01. Beskrivningen har kompletterats av Landsarkivet i samband med ordnings- och förteckningsarbeten 2016 av arkivarie Catharina Grönqvist.
Serien inbunden. Mellan år 1971 och 1996-06-30 sorterades domarna efter domnummer vilka anges i respektive volymanmärkning. 1996-07-01 avskaffades domnumren och serien sorteras därefter på datum för domens avkunnande. Serien avslutad 1999-12-31.
Serien inbunden. Sorterad efter datum då dom avkunnats. Innehållsförteckning i början av första volymen för varje år. Serien avslutad 2005-12-11 i samband med tingsrättens upphörande.
Serien inbunden. Samtliga slutliga beslut i brottmål för varje kalenderår samlade i första volymen för varje år till och med 1975, därefter i kronologisk ordning tillsammans med domarna. Mellan år 1971 och 1996-06-30 sorterades domarna efter domnummer vilka anges i volymanmärkningen. 1996-07-01 avskaffades domnumren och serien sorteras därefter på dag för domens avkunnande.
Ej särskilt uppsatta slutliga beslut i domstolsärenden och konkurser, även kallad beslutsbok i domstolsärenden och konkurser. Serien inbunden i arkivboxar till och med 2003, därefter lösblad i arkivboxar. Innehållsförteckningar, sorterade efter beslutsdatum, för konkurser respektive domstolsärenden i början av första volymen för varje år. Kronologiskt sorterade. Beslut i domstol- och konkursärenden inkomna till tingsrätten före 2000 listas i innehållsförteckningen men är ej inbundna i volymerna, se istället respektive akt. Serien upphörd 2005-12-10 vid tingsrättens upphörande.
Serien inbunden. Häri även, där ej annat anges: stegar, avhandlingsprotokoll och register över andra handlingar än inregistrerade bouppteckningar, bouppteckningsprotokollet såsom äktenskapsförord, arvsdeklarationer m. m.
Serien inbunden. Volymanmärkningarna anger målnummer för det aktuella året. Serien upphörd 1998-03-15, för mål med dagbokshändelser efter detta datum ingår även ett dagboksutdrag från MÅHS.
Serien inbunden. Volymanmärkningarna anger målnummer för det aktuella året. Serien upphörd 1998-03-15, för mål med dagbokshändelser efter detta datum ingår även ett dagboksutdrag från MÅHS.
Serien inbunden då annat ej anges. Volymanmärkning anger ärendenummer för det aktuella året. Serien upphörd 1998-03-15, för mål med dagbokshändelser efter detta datum ingår även ett dagboksutdrag från MÅHS.
Serien i arkivboxar. Förmynderskapsbladen är sorterade efter registernamn vilket inte alltid är namnet på den person som har stått under förmynderskap. Exempelvis kan registernamnet för ett barn eller syskonskara vara ena förälderns namn med tillägget ", barn", likaså kan en dödsbodelägare vara registrerad under dödsboets namn. Serien upphörd 1995-06-30.
Serien i arkivboxar. Serien består av två sviter som delvis överlappar varandra kronologiskt. Sorterad på gäldenärernas efternamn. Serien upphörd 1978.
Serien i arkivboxar. I ärendenummerordning. Serien upphörd 1999-01-26, för mål med dagbokshändelser efter detta datum ingår även ett dagboksutdrag från MÅHS.
Serien i arkivboxar då ej annat anges. Fram till och med 2000 bands dagboksblad för brottmål in. Tvistemål, domstolsärenden och konkursärenden är under samma period arkivlagda tillsammans i målnummerordning. Från och med mitten av 2001 är samtliga måltyper arkivlagda tillsammans i målnummerordning. Volymanmärkningarna anger målnummer för aktuellt år. Serien avslutad 2005-12-11.
Serien i arkivboxar. Handlingarna arkivlagda enligt dossieplan. Serien avslutas 1999-12-31 i och med att tingsrätten upphör att vara typarkiv och de administrativa handlingarna börjar gallras.
Serien utgallrad med en gallringsfrist om 5 år enligt Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd RA-FS 1991:6. Tidigare utgallrade med en gallringsfrist av 5 år enligt SFS 1953:716 samt enligt Riksarkivets skrivelse 1981-03-03 Diarienummer 311/T 32.
Serien utgallrad med en gallringsfrist om 5 år enligt riksarkivets föreskrifter och allmänna råd RA-FS 1991:6. Utgallrades tidigare med en gallringsfrist av 5 år enligt SFS 1953:716 samt enligt Riksarkivets skrivelse 1981-03-03 diarienummer 311/T 32.
Serien i arkivboxar. Det är att märka att det inte är ovanligt att personavier är felaktigt placerade året efter eller t. o. m. året före dödsfallet inträffat. Uppgifter om dödsfall inlämnade fram t. o. m. 1991-06-30 är alfabetiskt ordnade medan inlämnade uppgifter fr. o. m. 1991-07-01 både är ordnade alfabetiskt och efter det datum då bouppteckningen inregistrerades.
Detta register lämnas enbart ut till forskare i undantagsfall.
Serien i arkivboxar. Akter och aktbilagor med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Innehållsförteckning med aktuella målnummer i varje volym. Serien upphörd 1998-03-15 i samband med införandet av MÅHS.
Serien i arkivboxar. Akterna arkivlagda kronologiskt och i målnummerordning efter beslutsdatum t. o. m. 1977, därefter endast i målnummerordning. Serien upphörd 1991-12-31.
Serien i arkivboxar. Serien löpte från 1998-03-16 till 1999-12-31 då tingsrätten upphörde att vara ett typarkiv vilket föranledde att akter kunde gallras.
Serien i arkivboxar. Volymnummer anger målnummer för aktuellt år. Serien upphörde 2005-12-11, varpå akterna överfördes till Ystad respektive Malmö tingsrätt.
Serien i arkivboxar. Innehållsförteckning med aktuella målnummer i början av varje box. Akter och aktbilagor med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Serien upphörd 2005-12-11.
Myndighetens ursprungliga J-serie med separat förvarade aktbilagor har vid ordnings- och förteckningsarbete på Landsarkivet delats upp på föremål, fotografier, ljudband och film.
Kartor och ritningar tillhörande B 441/73, T 411/85, T 367/85, B 516/92, T 774/97 och T 735/00 har på grund av sitt format registrerats separat under beteckningarna A24309-24312 och B03168-3169.
Volym 10, 14, 18, 20 och 22 innehåller aktbilagor som vid tingsrätten plockats ut ur respektive akt och placerats i J-serien men inte utgörs av föremål eller fotografier i egentlig mening. Exempel på sådana aktbilagor är broschyrer, checkar, fax, fotografier utskrivna på papper och färdskrivare.
Föremål tillhörande B 361/71 som står med i myndighetens arkivförteckning har vid ordnings- och förteckningsarbete på Landsarkivet ej påträffats.
Serien i arkivbox, förutom volym 1 och 11 som förvaras i större fotokuvert pga sitt format.
Från 1985 och framåt har man på tingsrätten plockat ut stor del av fotografier ur akterna och förtecknat separat i serie J. Det bör dock understrykas att det inte gjorts konsekvent och att fotomaterial fortfarande finns kvar i många akter.
Volym 2-10, 12-22 innehåller både färg- och svartvita pappersbilder, polaroidbilder och i många fall diabilder. I de flesta fall är fotografierna fasthäftade på annat papper.
Myndighetens ursprungliga J-serie med separat förvarade aktbilagor har vid ordnings- och förteckningsarbete på Landsarkivet delats upp på föremål, fotografier, ljudband och film.
Merparten av aktbilagorna har förvarats avskilt hos tingsrätten och bör sekretessbedömas därefter.
Serien i arkivboxar. Innehåller två sviter med expeditionsnotor: en som förs löpande från 1975 innehållande lagfarter, inskrivningar av tomträtter, inteckningar/pantbrev, gravitationsbevis, domar/utslag, protokoll och kopior/avskrifter som är ordnade tillsammans i kronologisk följd, samt en andra svit som avslutas 1982 vars numrering årligen återställs att börja på 1 för kvittenser rörande kontantbetalningar i tingsrättsexpeditionen. Serien avslutad 2000-01-18.