INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Till 13:e roten hörde området norr om Pilgatan och väster om Ersta backe till 1884. Då flyttades några kvarter från 13:e roten till 12:e roten vilket medförde något ändrade gränser. Gränserna ändrades något igen mellan de tre rotarna 1887 och samtidigt namnändrades rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote.
Från och med 1894 erhöll de tre rotarna nya namn till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.
I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 13:e roten omfattade 13.658 personer, rote 12 omfattade 17.746 personer och antalet personer i rote 14 uppgick till 15.550. På grund av den ökade befolkningsmängden biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om tredelning av rotarna 12 och 14 för inrättande av en ny rote den 1 oktober 1899. Den nya roten, rote 25, övertog namnet Barnängsroten från rote 12 som nu namnändrades till Danviksroten.
Rote 13 Stadsgårdsroten kom därefter att omfatta området inom gatugränserna: Folkungagatan (från Maria församlings gräns) - Renstiernas gata - Stadsgårdshamnen - Karl Johans torg (vid Slussen).
Rotarnas namn i Katarina församling: Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893 Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926 Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886 Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893 Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886 Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926 Helgaroten (rote 36) 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 13: Frithiof Ekelund 1878-1880 Justinus Gartz 1880-1888 Frans Häggström (sedan rote 24) 1889-1899 Hjalmar Lundbäck 1899-1908 Carl August Lundberg 1908-1926
Rotemansexpeditionens adresser i rote 13: Stadsträdgårdsgatan 15 Januari-september 1878 Tjärhofsgatan 11 (Södra kasernen) 1878-1887 Svartensgatan 5 1887-1891 Högbergsgatan 27 B 1891-1892 Katarina östra kyrkogata 13 1892-1902 Folkungagatan 77 1902-30/6 1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 13 (Stadsgårdsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Katarina församling. Rotens expedition låg 1878 på Stadsträdgårdsgatan 15, 1878-1887 i Södra kasernen på Tjärhovsgatan 11, 1887-1891 på Svartensgatan 5, 1891-1892 på Högbergsgatan 27 B, 1892-1902 på Katarina östra kyrkogata 13 och 1902-1926 på Folkungagatan 77. Som roteman fungerade 1877-1880 L J Fritiof Ekelund, 1880-1888 C B Justinus Gartz, 1889-1899 Frans G Häggström, 1899-1908 C Hjalmar Lundbäck och 1908-1926 Carl A Lundberg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:18:53
Senast ändrad
2021-11-12 10:56:00
ROTE 13 STADSGÅRDSROTEN
INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Till 13:e roten hörde området norr om Pilgatan och väster om Ersta backe till 1884. Då flyttades några kvarter från 13:e roten till 12:e roten vilket medförde något ändrade gränser. Gränserna ändrades något igen mellan de tre rotarna 1887 och samtidigt namnändrades rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote.
Från och med 1894 erhöll de tre rotarna nya namn till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.
I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 13:e roten omfattade 13.658 personer, rote 12 omfattade 17.746 personer och antalet personer i rote 14 uppgick till 15.550. På grund av den ökade befolkningsmängden biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om tredelning av rotarna 12 och 14 för inrättande av en ny rote den 1 oktober 1899. Den nya roten, rote 25, övertog namnet Barnängsroten från rote 12 som nu namnändrades till Danviksroten.
Rote 13 Stadsgårdsroten kom därefter att omfatta området inom gatugränserna: Folkungagatan (från Maria församlings gräns) - Renstiernas gata - Stadsgårdshamnen - Karl Johans torg (vid Slussen).
Rotarnas namn i Katarina församling: Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893 Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926 Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886 Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893 Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886 Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926 Helgaroten (rote 36) 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 13: Frithiof Ekelund 1878-1880 Justinus Gartz 1880-1888 Frans Häggström (sedan rote 24) 1889-1899 Hjalmar Lundbäck 1899-1908 Carl August Lundberg 1908-1926
Rotemansexpeditionens adresser i rote 13: Stadsträdgårdsgatan 15 Januari-september 1878 Tjärhofsgatan 11 (Södra kasernen) 1878-1887 Svartensgatan 5 1887-1891 Högbergsgatan 27 B 1891-1892 Katarina östra kyrkogata 13 1892-1902 Folkungagatan 77 1902-30/6 1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 13084-14294 och 40159.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.