Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kungsängens kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1566
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3RYwEeDuZ4o4IqZUHSTs72
Omfång
29,6 Hyllmeter 
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Kungsängens församling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning: SSA 1566











Förteckning

över

Stockholms-Näs församlings kyrkoarkiv
ArkivhistorikKungsängens kyrkoarkiv
Medeltida - 1999

Organisation
Kungsängens församling var en lokal myndighet inom Lagunda kontrakt i Uppsala ärkestift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvaret för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkofullmäktige står organisatoriskt över kyrkorådet, som har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut. 1964 bildade Kungsängens församling pastorat tillsammans med Västra Ryds församling. Fram till 1967 hade församlingen namnet Stockholms-Näs och 1971 gick de ihop till en samfällighet (en administrativ enhet) med Västra Ryds församling och ingick då i Kungsängen-Västra Ryds samfällighet. 1997 slogs Kungsängen och Västra Ryd ihop till en och samma församling. Av denna anledning överlappar Kungsängens och Västra Ryds kyrkoarkiv många gånger varandra. Huvudparten av samfällighetens arkivhandlingar, om än inte alla, finns bevarade i Kungsängens kyrkoarkiv. Korshänvisningar mellan de två arkiven förekommer ofta.

Historik
Området kring Kungsängens kyrka bär på anor från järnålder och medeltid, med bl.a. järnåldersgravfält och en äldre vägsträckning med en del av 1600-talets landsväg.

Fram till 1967 hette Kungsängens kyrka Stockholms-Näs. Den uppfördes någon gång under tidigt 1200-tal som en salformad stenkyrka. Denna äldsta del utgör idag kyrkans västra hälft. Den östra delen byggdes till redan i slutet av samma århundrade, då kyrkan hade blivit för liten för den växande församlingen. Vid 1300-talets slut byggdes sakristian till och vapenhuset tillkom på sent 1400-tal. Vid samma tillfälle slogs även tegelvalv i kyrkans tak. Kyrkan var tidigare gul, men 1776 fick den samma vita färg som den har än idag. 1881 restaurerades kyrkan mycket hårt. Bl.a. lades cementgolv i kyrkans kor, gavlarna dekorerades med trappgavelavsatser och ett litet torn byggdes på taket i den västra gaveln. Tornet och trappgavlarna murades sedan i rött tegel. När kyrkan renoverades på 1920-talet återfick den sin 1700-talsprägel. Det finns inga medeltida målningar i kyrkan, men däremot två dopfuntar från 1200-tal. I långhuset finns även ett begravningsvapen över Erik Körning, död 1672. I koret ligger en gravtumba över Anders Körning, död 1639.

Klockstapeln står till väster om kyrkan och är från 1640. Den är av rödmålat trä med svart spåntak. Klockstapeln stod tidigare längre söderut, men flyttades på 1950-talet till sin nuvarande plats. Framför kyrkans entré vid kyrkogårdsmuren står en sten som restes av Stockholms-Näs hembygdsförening 1945 med texten: ”Till minne av mötet mellan Riksföreståndaren Sten Sture d ä och ärkebiskop Jacob Ulfsson i juni 1502 då Sveriges allmoge var samlad på Näs äng”. Efter många års stridigheter förliktes de vid denna plats.

På den tidigare klockargårdens plats står idag det nya församlingshemmet och 1972 uppfördes en ny kapellbyggnad på kyrkogården. Den gamla prästgården finns idag inte kvar, på dess plats står idag Ekhammarskolan.

1981 gjordes en arkeologisk undersökning av den gamla landsvägen. Man kunde urskilja sju byggnadsskikt. I de övre skikten fann man vagnspår och framförallt påträffades hästskor från 1700-talet. Man fann även att vägen hade rätats ut i början av 1800-talet och kom sedan att gå ca 300 m söder om den äldre vägen.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m. 1703.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1870.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1763.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1763.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1863 och pastoratskyrkorådets protokoll fr.o.m. 1970.
· Gravböcker fr.o.m. 1953.
· Kartor och ritningar

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Allmänt diarium finns fr.o.m. 1981 t.o.m. 1999. Diarium för folkbokföringsärenden finns fr.o.m. 1970 t.o.m. 1999. Gallring i arkivet har skett utifrån Riksarkivets föreskrifter. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats till Stadsarkivet, inte heller H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga srier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.

Övriga arkivbildare:
Västra Ryds kyrkoarkiv

Källor:
Handlingar från arkivet
Indelningsregister i Stockholms län, 1985.
Stockholms läns museums databas.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Kungsängens församling

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Stockholms-Näs kyrkoarkiv (SE/SSA/6093)

Kontroll

Senast ändrad2020-09-30 10:44:36