Frostviken var tidigare kapellförsamling under Föllinge lappmarkspastorat, vars prästerskap ett par gånger om året gjorde sina ämbetsresor dit. Ursprungligen hade, på 1750-talet, några norrmän från Nordli slagit sig ner vid sjön Björkvattnet och västra ändan av Kvarnbergsvattnet. Delar av denna trakt hade tidigare räknats till Norge, men genom gränsregleringen 1758-1760 kommit på svenska sidan av gränsen.
Det första kapellet, med torn av trä, anlades i Viken på bonden Lars Danielssons ägor och invigdes 29 juni 1794 av kontraktsprosten i Offerdal, O. Nordenström, men var vid invigningen ej fullt färdigt. Vikens kapell hör till de minsta templen i vårt land och har en mycket intressant arkitektur.
En ny kyrka, den nuvarande, byggdes år 1839 vid Gäddede invid sundet mellan Kvarnbergsvattnet och Håkafotsfjärden. Genom kungligt brev 1 mars 1841 föreskrevs att här skulle anställas en särskild predikant. Ett senare kungligt brev 20 april 1849 medgav Frostvikens avskiljande från Föllinge till eget pastorat. Avsöndringen skedde 1 maj 1861.
I senare tid har två kapell, i Ankarede och Sjoutnäs, tillkommit. Ankarede gamla lappkapell, uppfört i början av 1800-talet, revs 1895 för beredande av plats för det nya kapellet, vilket togs i bruk året därpå och är i bruk än idag. Sjoutnäsets kapell uppfördes av fattiga nybyggare i området. Detta torde ha skett före 1848, ty det året hölls mässa här med nattvardsgång.
Frostviken har egen ministerialbok från 1842 och egen husförhörslängd från 1813. För tiden dessförinnan, se Föllinge kyrkoarkiv.
Ordning & struktur
Arkivnr ÖLA/11049
Förteckning 32/1996
Lev. FB38/1996 FB71/1996 FB133/1996
Förteckning
över
FROSTVIKENS KYRKOARKIV
Allmän anmärkning
Kyrkokommunaldel för närvarande nerpackad i SH 600.
Frostviken var tidigare kapellförsamling under Föllinge lappmarkspastorat, vars prästerskap ett par gånger om året gjorde sina ämbetsresor dit. Ursprungligen hade, på 1750-talet, några norrmän från Nordli slagit sig ner vid sjön Björkvattnet och västra ändan av Kvarnbergsvattnet. Delar av denna trakt hade tidigare räknats till Norge, men genom gränsregleringen 1758-1760 kommit på svenska sidan av gränsen.
Det första kapellet, med torn av trä, anlades i Viken på bonden Lars Danielssons ägor och invigdes 29 juni 1794 av kontraktsprosten i Offerdal, O. Nordenström, men var vid invigningen ej fullt färdigt. Vikens kapell hör till de minsta templen i vårt land och har en mycket intressant arkitektur.
En ny kyrka, den nuvarande, byggdes år 1839 vid Gäddede invid sundet mellan Kvarnbergsvattnet och Håkafotsfjärden. Genom kungligt brev 1 mars 1841 föreskrevs att här skulle anställas en särskild predikant. Ett senare kungligt brev 20 april 1849 medgav Frostvikens avskiljande från Föllinge till eget pastorat. Avsöndringen skedde 1 maj 1861.
I senare tid har två kapell, i Ankarede och Sjoutnäs, tillkommit. Ankarede gamla lappkapell, uppfört i början av 1800-talet, revs 1895 för beredande av plats för det nya kapellet, vilket togs i bruk året därpå och är i bruk än idag. Sjoutnäsets kapell uppfördes av fattiga nybyggare i området. Detta torde ha skett före 1848, ty det året hölls mässa här med nattvardsgång.
Frostviken har egen ministerialbok från 1842 och egen husförhörslängd från 1813. För tiden dessförinnan, se Föllinge kyrkoarkiv.
Anm.: fr.o.m. 1968 bevaras endast handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad, samt handlingar upprättade i utlandet. Övriga bilagor är gallringsbara med 20 års frist.
Serien upphörd. Fortsätter i serie H VII och H VII g.
Serien innehåller handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad samt handlingar upprättade i utlandet.
Anm.: fr.o.m. 1968 är samtliga bilagor med undantag av de under H VII upptagna handlingarna gallringsbara med 20 års frist jml. Riksarkivets gallringsbeslut 2000:5.
Med stöd av RA-MS 1997:65 är samtliga bilagor gallringsbara, med undantag av de handlingar som utfärdats i utlandet samt för handlingar som utfärdats av annat samfund. För bilagor till dopboken är gallringsfristen 20 år, för övriga bilagor 5 år.
Serien gallringsbar med 10 års frist fr.o.m. 1933 enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1988:19. Verifikationer rörande Blomsterfonden, för den tid räkenskapsböcker saknas, har undantagits från gallring.