Föllinge nämns redan år 1528 såsom socken och var förmodligen vid denna tid, liksom senare, ett annex till Lit. Under Karl XI:s tid var fråga upp om Föllinges avskiljande till eget lappmarkspastorat, men saken förföll. Regeringen gav 9 november 1742 tillstånd till utbrytningen, med först 1746, efter kyrkoherden i Lits död, skedde skilsmässan. Samtidigt inrättades även en lappskola i Föllinge och skolmästartjänsten förenades sedan med pastorstjänsten. Föllinge blev därmed Sveriges första lappmarkspastorat och omfattade till en början hela Jämtlands och Härjedalens lappmark.
Redan i början av 1600-talet fanns en kyrka på den plats där Föllinge nuvarande kyrka ligger. Denna kyrka ombyggdes och förstorades 1758-1761. En ny träkyrka uppfördes och stod klar år 1815. Under befolkningstillväxten på 1880-talet blev kyrkan för trång. Den förlängdes, försågs med nytt torn och gav till resultat en kyrka av helt annat utseende. Arbetet pågick åren 1883-1885. Kyrkan genomgick en större restaurering 1950 och en invändig upprustning år 1978. Kyrkan totalförstördes vid en anlagd brand år 1994. Den nuvarande kyrkan placerades på samma plats, och med en liknande exteriör, som den gamla. Den nya kyrkan uppfördes under åren 1997-1998 och invigdes den 4 oktober 1998.
Skärvångens kapell uppfördes 1883-1885. Kapellet restaurerades under åren 1955-1956. År 1986 gjordes en tillbyggnad där kapellet försågs med serveringslokal och personalutrymmen.
Åkersjöns kapell invigdes år 1972. Arbetet med planering och nybyggnad hade pågått sedan 1967, då Anders Persson donerade mark till kapellet. Arbetet genomfördes till stor del av ideella krafter och en särskild kapellstiftelse utsågs. År 1990 överläts kapellet till Föllinge pastorat genom donationsbrev från Åkersjöns Kapellstiftelse.
Föllinge har egen kyrkobokföring. Ur Föllinge har utbrutits Hotagen med egen ministerialbok från 1846 och särskild förhörsbok från 1812; Frostviken med egen ministerialbok från 1842 och särskild husförhörsbok från 1813; Laxsjö med egen kyrkobokföring från 1887.
Föllinge nämns redan år 1528 såsom socken och var förmodligen vid denna tid, liksom senare, ett annex till Lit. Under Karl XI:s tid var fråga upp om Föllinges avskiljande till eget lappmarkspastorat, men saken förföll. Regeringen gav 9 november 1742 tillstånd till utbrytningen, med först 1746, efter kyrkoherden i Lits död, skedde skilsmässan. Samtidigt inrättades även en lappskola i Föllinge och skolmästartjänsten förenades sedan med pastorstjänsten. Föllinge blev därmed Sveriges första lappmarkspastorat och omfattade till en början hela Jämtlands och Härjedalens lappmark.
Redan i början av 1600-talet fanns en kyrka på den plats där Föllinge nuvarande kyrka ligger. Denna kyrka ombyggdes och förstorades 1758-1761. En ny träkyrka uppfördes och stod klar år 1815. Under befolkningstillväxten på 1880-talet blev kyrkan för trång. Den förlängdes, försågs med nytt torn och gav till resultat en kyrka av helt annat utseende. Arbetet pågick åren 1883-1885. Kyrkan genomgick en större restaurering 1950 och en invändig upprustning år 1978. Kyrkan totalförstördes vid en anlagd brand år 1994. Den nuvarande kyrkan placerades på samma plats, och med en liknande exteriör, som den gamla. Den nya kyrkan uppfördes under åren 1997-1998 och invigdes den 4 oktober 1998.
Skärvångens kapell uppfördes 1883-1885. Kapellet restaurerades under åren 1955-1956. År 1986 gjordes en tillbyggnad där kapellet försågs med serveringslokal och personalutrymmen.
Åkersjöns kapell invigdes år 1972. Arbetet med planering och nybyggnad hade pågått sedan 1967, då Anders Persson donerade mark till kapellet. Arbetet genomfördes till stor del av ideella krafter och en särskild kapellstiftelse utsågs. År 1990 överläts kapellet till Föllinge pastorat genom donationsbrev från Åkersjöns Kapellstiftelse.
Föllinge har egen kyrkobokföring. Ur Föllinge har utbrutits Hotagen med egen ministerialbok från 1846 och särskild förhörsbok från 1812; Frostviken med egen ministerialbok från 1842 och särskild husförhörsbok från 1813; Laxsjö med egen kyrkobokföring från 1887.
I denna serie har även placerats handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn samt arvsrättsförklaringar ur serie H I.
Serien upphörd. Fortsätter i serie H VII och H VII g.
Serien innehåller handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad samt handlingar upprättade i utlandet.
Med stöd av RA-MS 1997:65 är samtliga bilagor gallringsbara, med undantag av de handlingar som förtecknats under H X a. För bilagor till dopboken är gallringsfristen 20 år, för övriga bilagor 5 år.