De handlingar i arkivet som rör patienter kan omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om hälso- och sjukvård m.m. (25 kap). En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Fram till början av 1800-talet sökte man gärna religiösa och moraliska orsaker till psykiska sjukdomar. Först vid mitten av 1800-talet började man arbeta med att söka medicinska förklaringar. Detta förändrade sitiuationen för de sjuka till det bättre genom att samhället på ett annat sätt än tidigare tog sitt ansvar.
De tidiga hospitalen från 1500-talet och framåt hyste , ofta i samma rum, både svårt psykiskt sjuka och folk som tagits om hand enbart på grund av fattigdom. Så småningom placerades de psykiskt sjuka patienterna i egna lokaler skilda från dem för kroppsligt sjuka. Fortfarande på 1860-talet var sitiuationen svår för de mentalsjuka. I hela landet fanns hospitalplats för ca 1000 patienter. Enbart i Jämtland uppskattades antalet sinnessjuka till mer än 300. De sjuka sköttes i hemmen, utackorderades eller placerades i fattighus. Vid länslasarettet i Östersund, som tillkom år 1818, fanns på 1870-talet en ny "dåravdelning" för tio patienter.
Efter diskussion om rätt placering av mentalsjukhus i Norrland avsattes år 1909 statliga medel för byggandet av ett mentalsjukhus på Frösön. Slutligt beslut om att fastigheten Öhnet på Frösön var rätt plats togs i oktober 1910. I januari 1915 kunde bygget avsynas och den första patienten inskrevs redan den 2 februari detta år. Anstalten rymde 560 platser och dessa fylldes genom över flyttning av patienter från Härnösand, Säter och Uppsala.
Stora tillbyggnader gjordes på 1920-talet och redan år 1915 inköptes en jordbruksfastighet i anslutning av anstalten. Syftet var att trygga försörjningen. Dominerande gröda var potatis medan djurhållningen bestod av hästar, svin och får. På anstalten drevs bland annat bageri, snickeri, skomakeri och skrädderi varför Frösö sjukhus kom att fungera som ett samhälle i samhället.
Genom riksdagsbeslut år 1963 kom landstingen at överta huvudmannaskapet för mentalvården från och med år 1967. Frösö sjukhus övergick då från statlig ägo till att underläggas Landstinget.
HISTORIK: Eivergård/Elfström: Frösö sjukhus. 75 år ur sinnessjukvårdens historia.
Ordning & struktur
Arkivnr ÖLA/12008
Fört. 74/1998
Lev. 13/1995
Förteckning
över
Frösö sjukhus arkiv
Allmän anmärkning
Patientjournaler har ej levererats till Riksarkivet utan förvaras hos Regionarkivet, Region JH.
Tilläggsleveranserna 85/2001, 8/2003 och 23/2003 är ej uppordnade.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
1997-08-05 00:00:00
Senast ändrad
2024-05-16 11:11:33
Frösö sjukhus arkiv - Historik
Fram till början av 1800-talet sökte man gärna religiösa och moraliska orsaker till psykiska sjukdomar. Först vid mitten av 1800-talet började man arbeta med att söka medicinska förklaringar. Detta förändrade sitiuationen för de sjuka till det bättre genom att samhället på ett annat sätt än tidigare tog sitt ansvar.
De tidiga hospitalen från 1500-talet och framåt hyste , ofta i samma rum, både svårt psykiskt sjuka och folk som tagits om hand enbart på grund av fattigdom. Så småningom placerades de psykiskt sjuka patienterna i egna lokaler skilda från dem för kroppsligt sjuka. Fortfarande på 1860-talet var sitiuationen svår för de mentalsjuka. I hela landet fanns hospitalplats för ca 1000 patienter. Enbart i Jämtland uppskattades antalet sinnessjuka till mer än 300. De sjuka sköttes i hemmen, utackorderades eller placerades i fattighus. Vid länslasarettet i Östersund, som tillkom år 1818, fanns på 1870-talet en ny "dåravdelning" för tio patienter.
Efter diskussion om rätt placering av mentalsjukhus i Norrland avsattes år 1909 statliga medel för byggandet av ett mentalsjukhus på Frösön. Slutligt beslut om att fastigheten Öhnet på Frösön var rätt plats togs i oktober 1910. I januari 1915 kunde bygget avsynas och den första patienten inskrevs redan den 2 februari detta år. Anstalten rymde 560 platser och dessa fylldes genom över flyttning av patienter från Härnösand, Säter och Uppsala.
Stora tillbyggnader gjordes på 1920-talet och redan år 1915 inköptes en jordbruksfastighet i anslutning av anstalten. Syftet var att trygga försörjningen. Dominerande gröda var potatis medan djurhållningen bestod av hästar, svin och får. På anstalten drevs bland annat bageri, snickeri, skomakeri och skrädderi varför Frösö sjukhus kom att fungera som ett samhälle i samhället.
Genom riksdagsbeslut år 1963 kom landstingen at överta huvudmannaskapet för mentalvården från och med år 1967. Frösö sjukhus övergick då från statlig ägo till att underläggas Landstinget.
HISTORIK: Eivergård/Elfström: Frösö sjukhus. 75 år ur sinnessjukvårdens historia.