Enligt Göteborgs stads privilegier 1639 var stadens magistrat indelad i tre kollegier varav ett skötte rättsskipningen. År 1642 inrättades en särskild underrätt benämnd Kämnärsrätten vilken upphörde 1849. Från 1850 sköttes all rättskipning, utom polismål, av rådhusrättens från början 2 avdelningar. På grund av de ständigt ökande arbetsuppgifterna utökades antalet avdelningar vid rådhusrätten efter hand. En tredje avdelning inrättades1871 och fjärde avdelningen 1904. Under åren 1831-1871 fanns också en avdelning för tullmål. Dess handlingar finns i Göteborgs sjötullrätts arkiv. Vid tidpunkten för rådhusrättens upphörande 1970 fanns 9 avdelningar samt en bötesavdelning. Arbetsuppgifternas fördelning inom de olika avdelningarna framgår av de arbetsordningar och stadgor som från tid till annan utfärdades av Kungl. Maj:t. Därutöver var det den s.k. Samfällda rådhusrätten som skötte frågor rörande ärendenas fördelning inom de olika avdelningarna. Från 1929 framgår också ärendenas fördelning emellan rådhusrättens olika avdelningar av de årliga utgåvorna av Göteborgs kommunalkalender vari hänvisas till aktuella stadgar och arbetsordningar.
Ordning & struktur
Arkivnr: GLA/12098
Förteckning 463/1952
Förteckning
över
Göteborgs rådhusrätts och magistrats arkiv för år 1900.
Allmän anmärkning
Denna förteckning omfattar Göteborgs rådhusrätt och från 1850 även rådhusrättens första avdelning till år 1900/1901, jämte magistratens handlingar. Över rådhusrättens andra och tredje avdelningar har separata arkivförteckningar upprättats över deras handlingar före 1900. Genom leverans 116/1974 har landsarkivet därefter erhållit handlingar från rådhusrättens 1-7 avdelningar för tiden 1901-1947 över vilka separata förteckningar upprättats. Under 2001 och 2009 har resterande delar rådhusrättens arkiv för åren 1947- 1970 levererats till landsarkivet från Göteborgs tingsrätt.
Enligt Göteborgs stads privilegier 1639 var stadens magistrat indelad i tre kollegier varav ett skötte rättsskipningen. År 1642 inrättades en särskild underrätt benämnd Kämnärsrätten vilken upphörde 1849. Från 1850 sköttes all rättskipning, utom polismål, av rådhusrättens från början 2 avdelningar. På grund av de ständigt ökande arbetsuppgifterna utökades antalet avdelningar vid rådhusrätten efter hand. En tredje avdelning inrättades1871 och fjärde avdelningen 1904. Under åren 1831-1871 fanns också en avdelning för tullmål. Dess handlingar finns i Göteborgs sjötullrätts arkiv. Vid tidpunkten för rådhusrättens upphörande 1970 fanns 9 avdelningar samt en bötesavdelning. Arbetsuppgifternas fördelning inom de olika avdelningarna framgår av de arbetsordningar och stadgor som från tid till annan utfärdades av Kungl. Maj:t. Därutöver var det den s.k. Samfällda rådhusrätten som skötte frågor rörande ärendenas fördelning inom de olika avdelningarna. Från 1929 framgår också ärendenas fördelning emellan rådhusrättens olika avdelningar av de årliga utgåvorna av Göteborgs kommunalkalender vari hänvisas till aktuella stadgar och arbetsordningar.
För tiden före 1847 se Hallrättens domböcker, för tiden efter 1884 se förlags- inteckningsprotokoll A II e, efter 1891 se särskilt politieprotokoll för inteckningar enligt 3 ) sjölagen A III d.
Första allmänna förordningen om borgerligt äktenskap utfärdades 1863. Dessförinnan var formen för ingående av sådant äktenskap, efter kunglig dispens, ett skriftligt avtal med inregistrering hos magistrat. 1873 blev borgerligt äktenskap tillgängligt för brudpar där båda parter var kristna och från 1908 för de brudpar som så önskade. Protokollen över borgerliga vigslar redovisas icke i kontrollböckerna. De är insatta som särskilda politieprotokoll för åren 1899 och 1900 i slutet av respektive volym i serie A I h. Före 1899 är de intagna i det ordinarie politieprotokollet den dag vigseln ägde rum. Kronologisk förteckning över vigslarna för åren 1867 - 1913 finns i serie D XI.
Omfattar även ansökningshandlingar och protokollsutdrag från magistraten. Senare ansökningshandlingar bildar serie A III jb. Se förteckning över handlingar "efter 1900", ref.kod se/gla/14055.
Även benämnda Notarii publici expeditionen.Se även ser. A IV c protokoll ang. sjöprotester och A IV d protokoll ang. särskilda förrättningar. Notarius publicus hade till uppgift att styrka handlingars riktighet samt att bekräfta att de inkommit. De i serien förekommande handlingarna kan ses som ett underlag till rådhusrättens protokoll. I de fall där det kontrollerats har handlingarna haft en direkt koppling till de i rådhusrätten förekommande målen. I serien förekommer handlingar på andra språk än svenska, framför allt tyska.
Från och med 1850 rådhusrättens å första avdelningen. Se även ser. B b Rådhusrättens och exekutiva magistratens registratur och B c Samfällda och politie magistratens registratur.
Från och med 1850 rådhusrättens å första avdelningen. Se även ser. C II b rådhusrättens och exekutiva magistratens brevjournaler och C II c samfällda och politie magistratens brevjournaler.
Protokollen över borgerliga vigslar redovisas icke i kontrollböckerna. De är insatta som särskilda politieprotokoll och ingår ej i den vanliga paragrafsviten. Före 1899 är de insatta efter det ordinarie protokollet den dag de ägde rum. För åren 1899-1900 se A III f.
I denna serie tidigare upptagna volymerna nr 8-23, dvs röst- längder 1863-1884, spr år, har överförts till Göteborgs mantalskontors arkiv och ingår där i serie C I a.
Efter 1903 är handräcknings- rekvisitioner bundna bland övriga ankomna brev. Efter 1898 finns kvittenserna i de brev med vilka de ankommit samt med dem bundits bland ankomna brev.
SERIEN INBUNDEN. Samtliga volymer tillgängliga på mikrokort och även via Arkiv Digital. Serien är betecknad F [= Förseglad serie ] i bouppteckningsregister upprättade av GLA.
SERIEN INBUNDEN. Utgöres av bouppteckningsuppgifter i sterbhus, vari tillgångarna ej överstigit 200:- kronor samt motsvarat skulderna i boet. Tillgängliga för samtliga år via Arkiv Digital.
Se även stadsfogde Alfred Alméns samling. Privatarkiv C 9, referenskod se/gla/10763. Personregister till E VI a: 1700 - 1900: Klicka på fliken "Om serien" ovan. Klicka sedan på Personregister.
Se separata förteckningar över Mantalskontorets arkiv Kronouppbördskontorets arkiv Överskultarnas arkiv Förste stadsfogdens arkiv Andre stadsfogdens arkiv Stadsfiskalens och polisfiskalens arkiv.
Vid den omorganisation av Göteborgs stads styrelse, som ägde rum år 1639, inrättades tre kollegier, justitie-, kommers- samt ränte- och byggnings- kollegierna. Av benämningarna framgår i stort sett vilka ärenden de olika kollegierna skulle handlägga (se vidare härom Almqvist, Göteborgs historia, I = Göteborgs Jubileumspublikationer I: 1, sid. 351). Samfällda magistraten kunde remittera ärenden till kollegierna för yttrande eller avgörande. Vissa mål och ärenden handlades direkt av kollegierna. Dessa kunde också överlämna ärenden till magistraten för avgörande.
Varje kollegium bestod av en president och fyra rådmän. Syndikus (den främste av stadens sekreterare) deltog ofta i sammanträdena och synes ha varit ordförande, när presidenten ej var närvarande.
Före år 1672 hade tull- och accisärenden i Göteborg handlagts av kommerskollegiet. Detta år föreskrev en kungl. förordning inrättandet av accisrätter, vilka skulle döma i alla mål rörande tull och accis. Rätten bestod av samma personer som kollegiet samt dessutom vanligen en tull- inspektor. Fr.o.m. 1673 (för 1672 saknas kommerskollegiets protokoll) t.o.m. 1680 ingå accisrättens protokoll i kommerskollegiets.
År 1680 beslöt Kungl. Maj:t en reducering av Göteborgs stora förvaltningsapparat. Enligt en resolution av den 22 december indrogs burggreve-, byggnings-, president- och syndikusämbetena. Huruvida justitie- samt ränte- och byggningskollegierna upphörde samtidigt härmed har ej kunnat fastställas, då protokoll för dessa ej finns bevarade efter 1669 resp. 1676. Kommers- kollegiets verksamhet fortsatte däremot.
Den sista resten av den gamla, efter holländskt mönster inrättade stadsstyrelsen försvann år 1695. Presidentämbetena avskaffades och ersattes med en justitie- samt en kommers- och politieborgmästare. Den sistnämnde övertog ordförande- sysslan i kommerskollegiet.
Göteborgs gamla styrelseskick fick en kort renässans under Karl XII:s senare år. Konungen meddelade staden nya privilegier år 1716, varigenom den forna förvaltningsapparaten återuppstod med burggreve, presidenter etc. Även kollegierna återinrättades (det forna ränte- och byggnings- kollegiet nu under namn av byggnings- och politiekollegium).
Redan den 11 juni 1719 fastställdes emellertid nya privilegier för Göteborg, varigenom stadsstyrelsen i stort sett fick samma utseende som 1695. Kollegierna försvann återigen. Protokoll med den oegentliga beteckningen "Kommerskollegiets protokoll" finns dock t.o.m. år 1741. Efter år 1719 innehåller dessa nämligen endast protokoll rörande fastställande av markegång och månadstaxor samt något enstaka ärende rörande taxorna. Protokollet för den 18 januari 1721 är det sista, i vilket det står "hölls kommerskollegium". I protokollen för den 3 april och den 24 maj 1721 finns samma formulering men där överstruken. Närvarande vid sammanträdena var ej blott handelsklassen inom magistraten, utan hela magistraten kunde förekomma (t.ex 1722 10/10 och 1723 10/12). Även justitieborgmästaren kunde deltaga (t.ex. 1721 24/5 och 1722 11/7). Protokollen efter år 1719 kan därför anses vara ett bihang till magistratens protokoll.
Kollegiernas protokoll ordnades och förtecknades i samband med upprättandet av en nummerlista över oplacerade handlingar i Göteborgs stadsarkiv sommaren 1957. Justitiekollegiets protokoll.