Åren 1841-1950 kallades dessa utbildningsanstalter för navigationsskolor. De inrättades för att vetenskapligt utbilda befäl för handelsflottan. Av en bilaga till 1841 års reglemente framgår det att lägre undervisningsanstalter i navigationslära funnits i Visby och Karlshamn. I Karlskrona stations arkiv förvaras en betygsrulla för åren 1829-62 från en navigationsskola. Se Krigsarkivets beståndsöversikt, band 6 sid. 109. Navigationsskolor inrättades i GÖTEBORG och Karlshamn från 1841 1/10 och GÖTEBORG, Malmö, Härnösand, Kalmar, Visby och Gävle från 1842. I STRÖMSTAD fanns en navigationsskola åren 1881-1912 liksom i Västervik 1859-1912. Skolornas undervisning var delad i två linjer, nautisk och maskinteknisk. I Kalmar fanns dock endast nautisk linje. År 1877 fanns sjökaptens-, styrmans-, maskinist-, övermaskinist- och ångfartygsbefälhavareklass. År 1912 infördes skeppareklass som 1953 delades i östersjö- respektive nordsjöskeppareklass. Samma år infördes sjöingenjörsklass på den maskintekniska linjen. Från 1959 fanns en 16-veckors skepparkurs och en 10-veckors fartygsmekanikerkurs. Genom en förordning 1869, SFS 1869:30, indrogs skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona och flyttade till navi- gationsskolan i Göteborg där undervisning för att utbilda skeppsbyggmästare och verkmästare vid skeppsvarv påbörjades 1870. Från 1887 1/10, se SFS 1886:91, överfördes utbildningen i skeppsbyggeri till Chalmers tekniska tekniska läroanstalt. Enligt SFS 1871:52 kunde lokomotivförarutbildning ske vid skolorna. I GÖTEBORG fanns denna utbildning 1872- 1886. Inget nämns i SFS 1886:91 om sådan utbildning varför det kan antagas att den övertagits av SJ. I GÖTEBORG fanns på 1970-talet även telegrafistutbildning och utbildningen som skeppare på fritidsbåt. Sjöbefälsskolorna i GÖTEBORG och Kalmar upphörde 1980 och utbildningen överfördes från 1981 till Chalmers tekniska högskola respektive högskolan i Kalmar. Sjöbefälsskolorna i Härnösand, Malmö och Stockholm lades ned.
Överordnade myndigheter var Kommerskollegium 1841- 1877, Förvaltningen av sjöärenden/Kungl. Marinför- valtningen 1877-1919, Kommerskollegium 1920-1955, Sjöfartsstyrelsen 1956-1964 samt skolöverstyrelsen 1964-1980. Se SFS 1877:21, 1919:824, 1955:673, 1964:533 och 1980:435.
1841 stadgades att stationschefen vid närmaste flottbas skulle beordra någon av stationens officerare för att, såsom inspektör, förrätta examination vid navigationsskolorna. År 1858 inrättades en särskild tjänst som inspektör över navigationsskolorna. Denne skulle övervaka undervisningen, förrätta sjökaptens- och stymansexamina och utse examinatorer vid de skolor han själv inte kunde besöka under året. Se SFS 1858:5. Bestämmelsen att flottan skulle tillhandahålla examinatorer försvann 1912.
Enligt Statskalendern 1947-48 fanns, vid sidan av inspektören, en examensledare för maskinteknisk linje. Från 1949 benämnes de nautisk respektive maskinteknisk inspektör. De blir båda, från 1955, överinspektörer. Inspektörstjänsterna avskaffas 1964 då Skolöverstyrelsen blir central myndighet.
År 1841 bestämdes att tillsynen av varje navigationsskola skulle utövas av en direktion av minst fyra och högst åtta ledamöter valda av borgerskapet inför magistraten. Direktionsbefattningen kunde också utövas av stadens sjömanshusdirektion men denna möjlighet togs bort 1866. Från 1863 skulle direktionen väljas av stadsfullmäktige. Se SFS 1863:53. 1931 bestämdes att direktionen, förutom skolans rektor, skulle bestå av fyra eller sex ledamöter. Hälften av dessa, jämte orföranden, skulle utses av Kungl. Maj:t och de övriga av stadsfullmäktige. I 1964 års stadga finns inte direktionen kvar. Skolstyrelsen i staden är då tillika styrelse för sjöbefälsskolan.
Namnändring i SFS 1950:569.
Reglementen och stadgar i SFS 1841:14, 1866:13, 1877:21, 1890:44, 1912:55, 1931:272, 1953:574 och 1959:425.
Gallringsbestämmelser 1956 23/11
LITTERATUR:
Traung, Olof/red/ Navigationsskolornas historia. 1941
Söre, A. Från Machinistsamfundet till Svenska Maskinbefäls- förbundet 1951.
Finnman, Karl-Erik och Persson, John E. Från Talgkokare till Teknisk chef. Svenska Maskinbefälsförbundet 150 år. Kungälv 1998. ISBN 917029349X.
Arkivet ordnat och förtecknat av Annakarin Steen 1994. Inskrivet i ARKIA 1994 av Thomas Selling.
Ordning & struktur
Arkivnr GLA/12262 Förteckning nr 72/1994 Ersätter förteckning nr 289/1974
Förteckning över Sjöbefälsskolans, i Göteborg, arkiv
Kontroll
Senast ändrad
2016-12-16 14:10:41
Åren 1841-1950 kallades dessa utbildningsanstalter för navigationsskolor. De inrättades för att vetenskapligt utbilda befäl för handelsflottan. Av en bilaga till 1841 års reglemente framgår det att lägre undervisningsanstalter i navigationslära funnits i Visby och Karlshamn. I Karlskrona stations arkiv förvaras en betygsrulla för åren 1829-62 från en navigationsskola. Se Krigsarkivets beståndsöversikt, band 6 sid. 109. Navigationsskolor inrättades i GÖTEBORG och Karlshamn från 1841 1/10 och GÖTEBORG, Malmö, Härnösand, Kalmar, Visby och Gävle från 1842. I STRÖMSTAD fanns en navigationsskola åren 1881-1912 liksom i Västervik 1859-1912. Skolornas undervisning var delad i två linjer, nautisk och maskinteknisk. I Kalmar fanns dock endast nautisk linje. År 1877 fanns sjökaptens-, styrmans-, maskinist-, övermaskinist- och ångfartygsbefälhavareklass. År 1912 infördes skeppareklass som 1953 delades i östersjö- respektive nordsjöskeppareklass. Samma år infördes sjöingenjörsklass på den maskintekniska linjen. Från 1959 fanns en 16-veckors skepparkurs och en 10-veckors fartygsmekanikerkurs. Genom en förordning 1869, SFS 1869:30, indrogs skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona och flyttade till navi- gationsskolan i Göteborg där undervisning för att utbilda skeppsbyggmästare och verkmästare vid skeppsvarv påbörjades 1870. Från 1887 1/10, se SFS 1886:91, överfördes utbildningen i skeppsbyggeri till Chalmers tekniska tekniska läroanstalt. Enligt SFS 1871:52 kunde lokomotivförarutbildning ske vid skolorna. I GÖTEBORG fanns denna utbildning 1872- 1886. Inget nämns i SFS 1886:91 om sådan utbildning varför det kan antagas att den övertagits av SJ. I GÖTEBORG fanns på 1970-talet även telegrafistutbildning och utbildningen som skeppare på fritidsbåt. Sjöbefälsskolorna i GÖTEBORG och Kalmar upphörde 1980 och utbildningen överfördes från 1981 till Chalmers tekniska högskola respektive högskolan i Kalmar. Sjöbefälsskolorna i Härnösand, Malmö och Stockholm lades ned.
Överordnade myndigheter var Kommerskollegium 1841- 1877, Förvaltningen av sjöärenden/Kungl. Marinför- valtningen 1877-1919, Kommerskollegium 1920-1955, Sjöfartsstyrelsen 1956-1964 samt skolöverstyrelsen 1964-1980. Se SFS 1877:21, 1919:824, 1955:673, 1964:533 och 1980:435.
1841 stadgades att stationschefen vid närmaste flottbas skulle beordra någon av stationens officerare för att, såsom inspektör, förrätta examination vid navigationsskolorna. År 1858 inrättades en särskild tjänst som inspektör över navigationsskolorna. Denne skulle övervaka undervisningen, förrätta sjökaptens- och stymansexamina och utse examinatorer vid de skolor han själv inte kunde besöka under året. Se SFS 1858:5. Bestämmelsen att flottan skulle tillhandahålla examinatorer försvann 1912.
Enligt Statskalendern 1947-48 fanns, vid sidan av inspektören, en examensledare för maskinteknisk linje. Från 1949 benämnes de nautisk respektive maskinteknisk inspektör. De blir båda, från 1955, överinspektörer. Inspektörstjänsterna avskaffas 1964 då Skolöverstyrelsen blir central myndighet.
År 1841 bestämdes att tillsynen av varje navigationsskola skulle utövas av en direktion av minst fyra och högst åtta ledamöter valda av borgerskapet inför magistraten. Direktionsbefattningen kunde också utövas av stadens sjömanshusdirektion men denna möjlighet togs bort 1866. Från 1863 skulle direktionen väljas av stadsfullmäktige. Se SFS 1863:53. 1931 bestämdes att direktionen, förutom skolans rektor, skulle bestå av fyra eller sex ledamöter. Hälften av dessa, jämte orföranden, skulle utses av Kungl. Maj:t och de övriga av stadsfullmäktige. I 1964 års stadga finns inte direktionen kvar. Skolstyrelsen i staden är då tillika styrelse för sjöbefälsskolan.
Namnändring i SFS 1950:569.
Reglementen och stadgar i SFS 1841:14, 1866:13, 1877:21, 1890:44, 1912:55, 1931:272, 1953:574 och 1959:425.
Gallringsbestämmelser 1956 23/11
LITTERATUR:
Traung, Olof/red/ Navigationsskolornas historia. 1941
Söre, A. Från Machinistsamfundet till Svenska Maskinbefäls- förbundet 1951.
Finnman, Karl-Erik och Persson, John E. Från Talgkokare till Teknisk chef. Svenska Maskinbefälsförbundet 150 år. Kungälv 1998. ISBN 917029349X.
Arkivet ordnat och förtecknat av Annakarin Steen 1994. Inskrivet i ARKIA 1994 av Thomas Selling.
Serien inbunden om ej annat anges. Innehåller förutom protokoll med bilagor även koncept, korrespondens och diarium fr.o.m. 1867. Direktionen upphör 1964-06-30.
Serien inbunden om ej annat anges. Fr.o.m. 1912 innehåller serien även olika betygsprotokoll (protokoll över slutrepetition, betygskataloger, betyg över skriftliga examensprov, examens- protokoll) och 1912-1918 katalog över inträdessökande.
Serien inbunden om ej annat anges. Sjökaptensexamen för behörig- het...namnändrar 1862 till exa- men i Ångmachin-lära för behö- righet...1892 upphör den helt. Maskinist 1:a klass namnändrar 1880 till övermaskinist och 1913 tillbaka till maskinist 1:a klass för att 1951 ändras till sjöingenjör. Maskinist 2:a klass namnändrar 1878 till maskinist och 1913 tillbaka till maskinist 2:a klass för att 1954 ändras till maskintekniker.
Serien inbunden om ej annat anges. Fr.o.m. ht 1953 ändring från maskinist 3:e klass till maski- nist och fr.o.m. 1961 till far- tygsmekaniker 1:a klass.
Serien inbunden om ej annat an- ges. Fr.o.m. 1952-01-01 namnändring från skeppare 1:a klass till Östersjöskeppare. Fr.o.m. 1960-07-01 åter skeppare 1:a klass.
Serien inbunden om ej annat anges. Fr.o.m. ht 1953 namnändring från skeppare 2:a klass till kustskep- pare och fr.o.m. 1960-07-01 till skeppare. Fr.o.m. nr 1335 1943 endast lig- gare över utfärdade betyg.
Serien inbunden om ej annat an- ges. Motorskötare namnändras 1960 till fartygsmekaniker för motor- fartyg och samma år ändras ma- skinskötare till fartygsmekani- ker för ångfartyg.
Serien levererad 1998. Lev.nr. 13/98. Förvaras i kart- och ritningssamlingen. Ytterligare gruppfotografier finns i Göteborgs sjöfartsmuséums bildarkiv.