År 1761 inrättades en mantalskomissarietjänst, vars innehavare till en början ensam ombesörjde skattskrivningen. På grund av de ständigt ökade göromålen blev dock så småningom en vidlyftigare organisation nödvändig. Den vann stadga genom 1883 års Kgl förordning om mantals- och skattskrivning i Göteborg
CENTRALREGISTRET FÖR GÖTEBORGS STAD (Serier under C IV)
Möjligen som en följd av Kunglig förordning angående kyrkböckers förande av den 3 december 1915 fick uppbördsverket inom en rad större svenska städer behov att lägga upp centrala register över den mantalsskrivna befolkningen inom sina områden. Några föreskrifter rörande sådana register synes icke ha utfärdats. Registren lades upp frivilligt.
Mantalskontoret i Göteborg påbörjade enligt uppgift uppläggningen av sitt centralregister 1916 men det blev fullständigt först 1921. Registret redovisade hela den då mantalsskrivna befolkningen inom staden med undantag för barn under 16 år. Varje individ fördes på ett kort och korten sorterades alfabetiskt i ett register för män och ett register för kvinnor. Även personer förda i äldre böcker över obefintliga registrerades. På kortet noterades personens födelsedatum och i de flesta fall födelseförsamling, inflyttning till Göteborg samt omflyttningar inom staden. För avliden person antecknades utflyttningsorten och oftast utflyttningsadressen.
Registren kompletterades därefter kontinuerligt med nya kort för nyinflyttade personer som uppnått 15 års ålder. De sistnämnda korten insorterades endast vartannat år. De två årgångarna kort som således insorterades vart annat år bestod därför av kort över personer som fyllt 15 respektive 16 år. Barn som avlidit före fyllda 15 år - och vart annat år före fyllda 16 år - redovisas således icke i registret.
Över personer som bytt namn upplades nya kort varvid korshänvisningar gjordes på såväl det gamla som på det nya kortet. Återtaget flicknamn anges också på kortet.
I de fåtaliga fall då personer bytt kön är de registrerade enbart på det nya könet, men hänvisningskort finns på det gamla namnet.
Kort över avlidna och bortflyttade personer avställdes successivt i särskilda alfabetiska register över avgångna personer. Även dessa register är delade på ett register för män och ett register för kvinnor.
Kompletteringen av och avställningen ur de aktuella registren upphörde den 1 september 1967. Då hade emellertid icke korten för barn födda 1952-1953 insorterats i huvudregistret och icke heller hade personer i områden, som 1967 inkorporerats i Göteborg, inregistrerats i centralregistret.
I det 1967 aktuella registret kan här och var s. k. spärrkort från polisen (vita spärrkort) eller från kronofogdemyndigheten (gula spärrkort) ligga kvar. De innebär blott att vederbörande person sökts av polis resp. kronofogdemyndighet, men ej funnits under angiven adress. Spärrkorten fyller numera ingen uppgift och kan utplockas då de påträffas.
De sista åren under vilka registret fördes, sysslade 6 heltidsanställda personer med registreringsarbeten och uppgiftslämnande ur registret.
Registren överlämnades i oktober 1969 till landsarkivet i det skick de befann sig i, när de upphörde att föras. Leveransen omfattade följande register:
Ett register över män och ett register över kvinnor, vilka var mantalsskrivna i Göteborg vid den tidpunkt då registreringen avslutades. Båda registren är alfabetiskt ordnade. Ett register över män och ett register över kvinnor, vilka sedan registren upplades 1916 varit mantalsskrivna i Göteborg men flyttat från staden eller avlidit under den tidsperiod registreringen bedrivits. Dessa avgångsregister är likaledes alfabetiskt ordnade.
År 1761 inrättades en mantalskomissarietjänst, vars innehavare till en början ensam ombesörjde skattskrivningen. På grund av de ständigt ökade göromålen blev dock så småningom en vidlyftigare organisation nödvändig. Den vann stadga genom 1883 års Kgl förordning om mantals- och skattskrivning i Göteborg
Se äv. ser. D XIV i Göte- borgs stadsarkiv. Fortsättning: se Göteborgs råd- husrätts 1:a avdelning lev. 1974 ser. D XXXIII a: andrakammarval D XXXIII b: kommunalval.
Serien i box. Huvudsakligen (volym 1-20) innehåller serien register över sterbhus, rörelseidkare och fastighetsägare, samt boende utom Göteborg. Volym 20-26 innehåller register över föreningar. Serien omordnad januari 2009, för tidigare förteckning se: extern länk.
Till följe av Kungl. Maj:ts kon- tributionsplakat av den 4 juni 1712 angående kontributions erläggande i förhållande till den skattskyldiges förmögenhet uppgjordes i Göteborg fr.o.m. 1713 av rotemännen inom varje rote skattningslängder, vilka grundade sig på de inom roten bosattas egna uppgifter. Vid dessa skattläggningsförrättningar upp- rättades dels ett protokoll, vilket skulle tjäna som förlaga vid påföljande års förrättning dels en skattningslängd efter vilken uppbörden skulle ske. Den senare skulle av rotemännen in- sändas i 3 exemplar till magi- straten, vilken vidarebefordrade 2 ex. till guvernementskontoret. Denna speciella form av kontri- bution uppbars 1713 - 1718.
SERIEN INBUNDEN. Åren 1627 - 1635 erlade Göteborg till kronan den s.k. kvarntullen, d.v.s. en tull på all malen spannmål vid stadens och Mölndals kvarnar. Vid 1635 års riksdag utbyttes denna pålaga mot en direkt skatt i form av mantalspengar. Som grundval för uttaxeringen av dessa mantalspengar upprättades mantalslängder , vilka finnas bevarade för Göteborg för åren 1637-1655. Efter år 1655 återinfördes i Göteborg kvarntullen och mantalspenningarna slopades. Mantalspenningar erlades därefter icke i Göteborg förrän fr.o.m. år 1813 (K.F. 30 sept. 1812) varför ej heller särskilda mantalslängder upprättades under tiden 1656-1812.
SERIEN INBUNDEN om ej annat angives. Enligt Kungl. Maj:ts resolution 1761 10/6 erhöll Göteborg en mantalskommissarie, vilken fr.o.m. 1762 skulle förrätta skattskrivningen i staden. Då mantalspenningar ej erlades av Göteborgs stad under tiden 1656-1812 upprättades inga mantalslängder i egentlig mening förrän 1813. Vid skattskrivningen, vilken förrättades för var rote för sig, överlämnades dock till mantalskommissarien, biträdd av två rotemän, ett slags mantalsuppgifter för varje hushåll. På grundval av dessa upprättades därefter taxeringslängden.Före tillkomsten av en särskild mantalskommissarie förrättades skattskrivningen av två representanter inom varje rote, vilkas skattskrivningslängder inlämnades till magistraten.Vid en jämförelse med de taxeringslängder, vilka fr. o.m. 1764 återfinnas bland verifikationerna till landsboken i Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län arkiv, har påträffats vissa skiljaktigheter ifråga om de taxerade personernas namnformer, varvid stadens taxeringslängd i egenskap av den ursprungligen upprättade längden uppgiver de korrekta namnformerna. Odelade serien upphör här. Se vidare serierna F II aa och F III a.
Serien bunden. Se den odelade serien F II a för tiden 1757-1861. Serien avslutad. För tiden 1919-1945 (Lundby förs. 1921-1945) ingår inkomstlängderna i fastighets- längderna för resp. år.
Obs. Jämlikt gällande tryckfrihets- förordning äro mantalsböcker, yngre än 70 år, ej offentliga handlingar och får därför ej utlånas. Mantalsböcker serie F IV utlånas ej p.g.a. bokvårdsskäl. Forskare hänvisas till att via kyrkobokföringen i antingen GLA eller resp. pastorsämbete söka sina uppgifter.