Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Göteborgs domkapitels arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12486
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zUYT1r8xweZJUG018W43t3
Omfång
240 Hyllmeter 
Datering
1547 – 1999  (Tidsomfång)
1702 – 1999  (Huvudsaklig tid)
VillkorNej
VillkorsanmÖ, F
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört 59/90
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan, Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Domkapitlet i Göteborg (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Övriga statliga regionala och lokala myndigheter
 
Göteborgs stifts boställesnämder (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Samtliga nedanstående rubriker finns i den förteckning som har upprättats på papper.
Arkivbeskrivning.
Visitationsprotokoll i kyrkoarkiven i Bohuslän och Västergötland. Bil. 1.
Inventarieförteckningar för kyrkor i Göteborgs domkapitels arkiv. Bil. 2.
Katechismilängder i Göteborgs Domkapitels arkiv.
Bil. 3.
Arvskiften och bouppteckningar i Domkapitlets handlingar. Bil. 4.
Församlingsregister till visitationsprotokoll alfabetiskt och kronologiskt 1687-1898. Bil. 5.
Arkivbildarhistorik
Domkapitlet i Göteborg
Göteborgs stift har sitt ursprung i den Göteborgs superintendentia som upprättades 1620. Under superintendenten las då Askims, Sävedals, Östra Hisings, Vättle, Ale, Flundre, Bollebygds, Marks och Kinds härader i Västergötland samt Mo härad i Småland (sistnämnda återfördes snart till Skara stift). 1645 utökades superintendentian med Halland (pantsattes till Sverige på 30 år). Genom freden i Brömsebro 1658 införlivades Halland med Sverige och samma år fördes även Bohuslän till den svenska stiftsorganisationen. Av Bohusläns två kontrakt fördes endast Älvsyssel till superintendenten i Göteborg. Vikornes kontrakt fördes till superintendenten i Karlstad, till vilket det hörde fram till 1693 då det förenades med övriga Bohuslän och stiftet således fick den omfattning det sedemera behållit. Superintendenten i Göteborg hade 1665 blivit biskop.

Som ett led i det kyrkliga organisationsarbetet ingick inrättandet av ett gymnasium och en effektiv stiftsstyrelse. Detta förverkligades under 1640-talet och hängde nog samman med freden i Brömsebro (Sven Kjöllerström). 1647 utfärdades fundationsbrevet för det nya gymnasiet i Göteborg av drottning Kristina och året därpå beviljades anslag till lön åt en konsistorienotarie. Därmed skapades möjligheter att etablera ett domkapitel eller konsistorium av samma modell som Johannes Rudbeckius gjort i Västerås med gymnasiets lektorer som bisittare i en kollegial stiftsstyrelse vid biskopens (superintendentens) sida och med en notarie som svarade för protokoll och expedition.

Hur arkivbildningen såg ut den första tiden vet vi inget om. Konsistoriet hade sina lokaler i gymnasiehuset på nuvarande Domkyrkoplan (hörnet V:a Hamngatan - Kungsgatan). Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Endast en mindre del av det dåvarande arkivet kunde räddas (de kungliga breven två volymer från 1600-talet, omfattande protokoll från tiden 1666-1682, med vissa luckor, och protokll jämte registratur 1691-1694 samt protokoll mm efter ca 1708 och fram till branden). En ny brand ödelade innerstaden 1802. Gymnasiehuset stod ensamt kvar och arkivet räddades. Men både vid detta tillfälle och vid en brand två år senare på andra sidan av Västra Hamnen flyttades arkivet för att ungå branden och det sannolika är att en del arkivalier då försvann. Det berättas att arkivet 1803 befunnits i stor oordning och att konsistorienotarien fått i uppdrag att bringa ordning i det (protokoll 1803 3/1 punkt 5, jfr protokoll 1804 14/11 § 1).

Ett domkapitelsarkiv omfattar dels domkapitlets, dels biskopens arkiv. Biskopen handlägger självständigt vissa till hans ämbete hörande ärenden, han svarar själv för visitationerna och i egenskap av eforus har han haft stora befogenheter vad gäller undervisningsväsendet. En särställning intar de handlingar som härrör från prästmöten. Under äldre tid har denna åtskillning inte konsekvent upprätthållits. I serien F1 Allmänna handlingar till protokollen ingår även handlingar som egentligen hör till biskoparnas arbetsuppgifter (t.ex. en del visitationer och katekismilängder). Här finns också enstaka handlingar som borde höra till prästmötet. Uppdelningen av serie F1 i underavdelningar kan ibland vara missvisande, men det har knappast varit möjligt att göra en helt korrekt gruppering varför inga ändringar gjorts i den tidigare uppdelningen. Forskaren bör därför inte helt lita på serie F1´s underrubriker.

Vissa serier har brutits ut från serie F1 Allmänna handlingar till protokollen. I några fall har det skett redan från början - det gäller närmast serierna F3 Äktenskapshandlingar och F4 Handlingar rörande skolväsendet (se nedan). Omkr. 1800 bröts ytterligare serier ut - så skedde vad gäller serierna F5 Ansökningshandlingar till prästerliga tjänster och F6 Prästvalshandlingar. Serie F9 Handlingar i besvärsmål bröts ut 1850 (för äldre tider finns motsvarande handlingar i serie F1). Andra handlingar bröts ut till egna serier endast för viss tid - detta gäller serierna F7 Handlingar rörande ekonomiska syner och besiktningar och F8 Handlingar rörande konsistorieombud. Således måste forskaren uppmärksamma att motsvarande handlingar för andra tider finns i serie F1.

Ordnandet av handlingar angående skolväsendet (serie F4) bereder särskilda svårigheter. Före folkundervisningens genomförande omfattade dessa i huvudsak gymnasier och stadsskolor - handlingarna återfinns i serierna F4A Handlingar ang. skolväsendet och F4B Biskops- och eforusämbetenas handlingar. Uppdelningen mellan dessa båda serier är inte alltid konsekvent. Det omfattande material som hänför sig till folkundervisningen och dess genomförande under 1800-talet har förts till serierna F4D, F4E, F4G och F4H.

Räkenskaperna (G-serierna) omfattar för äldre tid huvudsakligen kollekt- och stamboksmedel och andra genom prosterna redovisade uppbörder. Härefter tillkom donationerna. På 1800-talet vidgades medelsförvaltningen framförallt då statsmedel började anvisas till lärarlöner mm.

H-serierna omfattar arkivalier från sällskap och sammanslutningar med anknytning till domkapitel och prästerskap.

[Göteborg, maj 1966 - något omarbetad text 2007]
Ordning & strukturArkivnr GLA/12486

Förteckning 59/90









Förteckning

över

Göteborgs Domkapitels arkiv

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-05-22 15:44:25