Firman D. Carnegie & Co har sitt namn efter grundaren David Carnegie. Denne var född 1772 som son till den skotske affärsmannen George Carnegie, vilken vid mitten av 1700-talet kom till Göteborg, där an vann bruskap som handlande 1758. David Carnegie anställdes 1786 på John Halll & Erskines kontor. Den ene av bolagetsmännen. Thomas Erskine, utträdde ur firman 1798 coh bildade tillsammans med David mitchell firman Thomas Eskine & Co, vilken drev sillsalteri- och trankokerirörelse samt handel och rederiverksamhet. Sedan Erskine 1799 återvänt till sitt hemland Skottland och Mitchell 1803 avlidit, övertogs rerelsen av David Carnegie och Jaan Lamberg, vilka ingingo bolag under firmanamnet "D. Carnegie & Co". Firman anmäldes officiellt den 4 maj 1803.
D. Carnegie & Co var en import - och exportfirma. Importen utgjordes av lin, linblåeno, salt, vin och kolonialvaaroe. Exporten rörde sig till en början om salt, sill, tjära, beck m.m. men kom med den Halllska konkursen, där Savid Carnegie som förvaltare hade stort inflytande, att inriktas pp järn och trä, framför allt det förstnämnda. Dessutom dres en ansenlig rederverksamhet.
År 1836 undergick firman en omorganisation. Då inträdde som delägare David Carnegie J:r, en brorson till den äldre David Carnegie. Förutom dessa båda var Jan Lambergs son Gustaf delägare i företaget. David Carnegie s:r avled redan följande år. Sedan även hans änka avlidit och sterhuset jämte Gustaf Lamberg utträtt ur firman, blev david Carnegie j:r fr.o.m. 1842 ensam ägare till företaget. De båda grenarna av familjen Carnegie förenades 1845, då David Carnegie j:r ingick äktenskap med den äldre David Carnegies dotter, Susan Mary ann Carnegie.
Med David Carnegie j:r börjar en ny epok i företagets verksamhet. Han var nämligen sedan 1836 ägare till ett annat företag, de s.k. Lorentska bruken. Denna industri, som bestod av socker- och porterbruk, ade grandlagts av den inflyttade tyske köpmannen A.R. Lorent. I företaget inträdde senare hans broder, P.E. Lorent, och de båda brödernas sväger, John Nonnen. Den sistnämnde stod från 1819 ssåsom ledare för de Lorentska bruken. År 1833 begärdes företaget i konkurs, och vid auktion den 8 april 1836 inkötes det av David Carnegie j:r, som fortsatte fabriksrörelsen under firma "David Carnegie j:r". För att finansier företaget associerade han sin med sin kusin, skotten William Robertson. Sedan David Carnegie j:r blivit ensam ägare till firman D. Carnegie & Co, avvecklades fimans handelsrörelse under åren 1842-1845. Handelsfirman omvandlades till ett industriföretag, som på de Lorentska brukens grund fortsatte och utvidgade socker- och portertillverkningen.
Då David Carnegie år 1841 flyttade till Skottland blev John Nonnen ledare för verksamheten i Göteborg. David Carnegie hade dock i fortsättningen hand oom viktigare avgöranden samt dirigerade de utrikes affärerna. Efter Nonnens död övertogs disponent befattningen av Oscar Ekman, som redan tidigare var knuten till firman och var personlig vän till David Carnegie. Det Ekmanska namnet skulle bli fast förbundet med företagets utveckling i fortsättningen. Sedan David Carnegies bolagsman William Robertson avlidit, ombildades firman till handelsbolag 1851 för att sedan år 1865 konstitueras so aktiebolag. Firmans ledning låg dock som förut i handerna på David Carnegie och Oscar Ekman. Dett e dummirat försärktes på 1860-70 talen med Oscar Ekmans bror Emi sant Hening Frisell. Familjerna Carnegie, Ekman och Frisell kom att prägla företagets verksamhet till aktiebolaget upplöstes.1)
Från omkring 1890 och framåt fattades inom den svenska sockerindustrien en rad viktiga avgäranden i riktning mot en allt starkare kartellbildning. Detta ledde 1907 till bildandet av Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, i vilket Carnegieföretaget ingick som en av de större delägarrna. Sedan AB D. Carnegie & Co upplösts och sockertillverkningen överlåtits åt SSA, kom det Carnegie namnet att förbindas med två andra grenar av det gamla företagets rörelse. Fastighetsaffärena övertogs av Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co och portertillverkningen av Porterbryggeriaktiebolaget D Carnegie & Co, vilka företag sålunda kommit att föra det Carnegieska namnet vidare. 2)
D. Carnegie & Co:s arkiv har under senare tid förvarats på två olika ställen. En del av arkivet samlades vid tiden för SSA:s bildande och överlämnades till bruket i Arlöv, där de kommo att förvaras i SSA:s cetralarkiv. Den återstående delen blev kvarliggande oordnad till landsarket., 3), den förra i maj 1951, den senare i maj 1955, av Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co genom direktör Håkan Ekman.
Bland D. Carnegie & Co:s handlingar från den äldsta epoken, handelsfirmans tid, finns sju volymer C 16: 1, H - seriena, omfattade åren 1832-1835, från Bada bruk i Värmland. Dessa handlingars förekomst tillsammans med D. Carnegie & Co:s förklaras av att firman under denna tid var ägare till Cada bruk. En annan grupp av handlingar, vars förekomst i Carnegiearkivet fordrar en förklaring, är några volymer rörande de Lorentska brukens konkurs. De utföras av de gode männens och sysslomännens protokoll (C 16: 2, F 1:1), kassakladd (C 16: 2, F 1: 5) samt bevakningshandlingarna i John Nonnens och de Lorentska bruken konkurs (C 16: 2, F 1 : 2) och bevakningshandlingarn i A. R. Lorents urarvakonkurs (C 16: 2, F 1:3), jämte ett brev till konkursförvaltarna (C 16: 2, F 1:4). De båda volymerna bevakningshandlingar utlämnades av Göteborgs rådhusrätt genom beslut den 26 mars 1834 till konkursförvaltnarna. Bevakningshandlingarna behölls av sysslomännen för att sedan, när konkursförvaltarna fullgjort sitt uppdrag, tillsammans med gode männens och sysslomännens protokollsbok kvarstanna hos David Carnegie j:rs firma.
1) David Carnegie J:r avled 1890 och efterlämnade som arvtagare sonen James. 2) A. Attman, D. Carnegie & Co 1803-1953. En hundrafemtioårig merkantil och industriell verksamhet. Göteborg 1953. 3) Härvid ha dock två serier undantagits nämligen privat huvudböcker och jounaler. Dessa är inte upptagna i denna förteckning.
Ordning & struktur
Arkivnr GLA/12845
Privatarkiv C 16:2
Förteckning 175/57
Förteckning
över
D. Carnegie & Co. Industriföretagets arkiv
Allmän anmärkning
SE/GLA/12845 D. Carnegie & Co. Industriföretagets arkiv - GLA/C0016:2 tidigare benämning SE/GLA/12845 D. Carnegie & Co. Industriföretagets arkiv - GLA/C0016
Ämnesord
Ämnesord, sak
Socker (Lokalt ämnesord)
Årnäs glasbruk (Lokalt ämnesord)
Tillgänglighet
Sekretess
Ja
Kontroll
Senast ändrad
2018-10-29 10:43:14
Historik
D. Carnegie & Co:s arkiv.
Firman D. Carnegie & Co har sitt namn efter grundaren David Carnegie. Denne var född 1772 som son till den skotske affärsmannen George Carnegie, vilken vid mitten av 1700-talet kom till Göteborg, där an vann bruskap som handlande 1758. David Carnegie anställdes 1786 på John Halll & Erskines kontor. Den ene av bolagetsmännen. Thomas Erskine, utträdde ur firman 1798 coh bildade tillsammans med David mitchell firman Thomas Eskine & Co, vilken drev sillsalteri- och trankokerirörelse samt handel och rederiverksamhet. Sedan Erskine 1799 återvänt till sitt hemland Skottland och Mitchell 1803 avlidit, övertogs rerelsen av David Carnegie och Jaan Lamberg, vilka ingingo bolag under firmanamnet "D. Carnegie & Co". Firman anmäldes officiellt den 4 maj 1803.
D. Carnegie & Co var en import - och exportfirma. Importen utgjordes av lin, linblåeno, salt, vin och kolonialvaaroe. Exporten rörde sig till en början om salt, sill, tjära, beck m.m. men kom med den Halllska konkursen, där Savid Carnegie som förvaltare hade stort inflytande, att inriktas pp järn och trä, framför allt det förstnämnda. Dessutom dres en ansenlig rederverksamhet.
År 1836 undergick firman en omorganisation. Då inträdde som delägare David Carnegie J:r, en brorson till den äldre David Carnegie. Förutom dessa båda var Jan Lambergs son Gustaf delägare i företaget. David Carnegie s:r avled redan följande år. Sedan även hans änka avlidit och sterhuset jämte Gustaf Lamberg utträtt ur firman, blev david Carnegie j:r fr.o.m. 1842 ensam ägare till företaget. De båda grenarna av familjen Carnegie förenades 1845, då David Carnegie j:r ingick äktenskap med den äldre David Carnegies dotter, Susan Mary ann Carnegie.
Med David Carnegie j:r börjar en ny epok i företagets verksamhet. Han var nämligen sedan 1836 ägare till ett annat företag, de s.k. Lorentska bruken. Denna industri, som bestod av socker- och porterbruk, ade grandlagts av den inflyttade tyske köpmannen A.R. Lorent. I företaget inträdde senare hans broder, P.E. Lorent, och de båda brödernas sväger, John Nonnen. Den sistnämnde stod från 1819 ssåsom ledare för de Lorentska bruken. År 1833 begärdes företaget i konkurs, och vid auktion den 8 april 1836 inkötes det av David Carnegie j:r, som fortsatte fabriksrörelsen under firma "David Carnegie j:r". För att finansier företaget associerade han sin med sin kusin, skotten William Robertson. Sedan David Carnegie j:r blivit ensam ägare till firman D. Carnegie & Co, avvecklades fimans handelsrörelse under åren 1842-1845. Handelsfirman omvandlades till ett industriföretag, som på de Lorentska brukens grund fortsatte och utvidgade socker- och portertillverkningen.
Då David Carnegie år 1841 flyttade till Skottland blev John Nonnen ledare för verksamheten i Göteborg. David Carnegie hade dock i fortsättningen hand oom viktigare avgöranden samt dirigerade de utrikes affärerna. Efter Nonnens död övertogs disponent befattningen av Oscar Ekman, som redan tidigare var knuten till firman och var personlig vän till David Carnegie. Det Ekmanska namnet skulle bli fast förbundet med företagets utveckling i fortsättningen. Sedan David Carnegies bolagsman William Robertson avlidit, ombildades firman till handelsbolag 1851 för att sedan år 1865 konstitueras so aktiebolag. Firmans ledning låg dock som förut i handerna på David Carnegie och Oscar Ekman. Dett e dummirat försärktes på 1860-70 talen med Oscar Ekmans bror Emi sant Hening Frisell. Familjerna Carnegie, Ekman och Frisell kom att prägla företagets verksamhet till aktiebolaget upplöstes.1)
Från omkring 1890 och framåt fattades inom den svenska sockerindustrien en rad viktiga avgäranden i riktning mot en allt starkare kartellbildning. Detta ledde 1907 till bildandet av Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, i vilket Carnegieföretaget ingick som en av de större delägarrna. Sedan AB D. Carnegie & Co upplösts och sockertillverkningen överlåtits åt SSA, kom det Carnegie namnet att förbindas med två andra grenar av det gamla företagets rörelse. Fastighetsaffärena övertogs av Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co och portertillverkningen av Porterbryggeriaktiebolaget D Carnegie & Co, vilka företag sålunda kommit att föra det Carnegieska namnet vidare. 2)
D. Carnegie & Co:s arkiv har under senare tid förvarats på två olika ställen. En del av arkivet samlades vid tiden för SSA:s bildande och överlämnades till bruket i Arlöv, där de kommo att förvaras i SSA:s cetralarkiv. Den återstående delen blev kvarliggande oordnad till landsarket., 3), den förra i maj 1951, den senare i maj 1955, av Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co genom direktör Håkan Ekman.
Bland D. Carnegie & Co:s handlingar från den äldsta epoken, handelsfirmans tid, finns sju volymer C 16: 1, H - seriena, omfattade åren 1832-1835, från Bada bruk i Värmland. Dessa handlingars förekomst tillsammans med D. Carnegie & Co:s förklaras av att firman under denna tid var ägare till Cada bruk. En annan grupp av handlingar, vars förekomst i Carnegiearkivet fordrar en förklaring, är några volymer rörande de Lorentska brukens konkurs. De utföras av de gode männens och sysslomännens protokoll (C 16: 2, F 1:1), kassakladd (C 16: 2, F 1: 5) samt bevakningshandlingarna i John Nonnens och de Lorentska bruken konkurs (C 16: 2, F 1 : 2) och bevakningshandlingarn i A. R. Lorents urarvakonkurs (C 16: 2, F 1:3), jämte ett brev till konkursförvaltarna (C 16: 2, F 1:4). De båda volymerna bevakningshandlingar utlämnades av Göteborgs rådhusrätt genom beslut den 26 mars 1834 till konkursförvaltnarna. Bevakningshandlingarna behölls av sysslomännen för att sedan, när konkursförvaltarna fullgjort sitt uppdrag, tillsammans med gode männens och sysslomännens protokollsbok kvarstanna hos David Carnegie j:rs firma.
1) David Carnegie J:r avled 1890 och efterlämnade som arvtagare sonen James. 2) A. Attman, D. Carnegie & Co 1803-1953. En hundrafemtioårig merkantil och industriell verksamhet. Göteborg 1953. 3) Härvid ha dock två serier undantagits nämligen privat huvudböcker och jounaler. Dessa är inte upptagna i denna förteckning.
Serien inb. Innehåller uppgift för varje inkommen båtlast om sort, vikt, pris m.m. samt upp- gift om lager vid årsskifte och mängden av under året kokat socker.
Serien inb. Liggare över till annan ort avsänd porter med an- givande av omkostnader, vilka fördelats på kyperiets konto och slussavgifters konto. Med samman- drag för varje år.
Den äldsta bevarade serien av- löningsliggare, "huvudserien", börjar den 6 maj 1831. Den upp- tager avlöningslistor för flera grupper av arbetare. Så är t.ex. avlöningarna i den äldsta vo- lymen (1831-1833) fördelade på följande konton, nämligen socker- bruks-, bryggeri-, fabriks-, smedje- och byggnadskonto. Dess- utom har upptagits summan för kyperikontot och summan av "sjå- arelistan". (Särskilda avlönings- liggare, nu förlorade, har tyd- ligen förts för dessa två arbetargrupper). De i huvudserien ingående avlöningsliggare för olika arbetargrupper utskiljas efter hand och bildar särskilda volymserier. Dessutom bildas nya volymserier för nytillkomna arbetargrupper. I sådana fall där arbetargrupper utfört arbeten på olika institutioner eller för olika ändamål har avlönings- liggaren i regel ett sammandrag med lönesummans fördelning på olika konton. Under åren 1902-1906 har de olika volym- serierna ånyo i viss utsträck- ning sammanförts till ett mindre antal volymserier.
Den ursprungliga seriens karaktär av huvudserie understrykes av att i den har upptagits summan av avlöningarna för en del av de arbetargrupper, som förts i sär- skilda liggare. Denna huvudserie har givits signum G III aa. Där- under har i kronologisk ordning placerats de "utbrutna" och ny- tillkomna serierna samt de under åren 1902-1906 upplagda nya "samlingsvolymerna" under litt- era ab-r. När det gäller att söka avlöningsliggare för en viss grupparbetargrupp hänvisas där- för såväl till huvudserien G III aa som till serierna G III ab-ao och samlingsvolymerna G III ap-ar. Jfr även G III at, Tidböcker.
Det kan slutligen påpekas att terminologien i något fall kan vara vacklande, samt att arbetar- grupper med likartade arbeten ibland hållits isär, ibland sammanförts.
Serien inb. Avlöningslistor jämte uppgifter om vilka arbeten som utförts och fördelning av kostnaderna. I vol. 1894-1897, 1897-1900 uppdelas arbetarna i grupperna snickare, timmermän, målare, kopparslagare, järn- arbetare och förmodligen avser de tidigare liggarna i stort sett samma grupper.
Serien utgöres av rapporter över utförda arbeten (reparationer etc.) gäller däremot icke pro- duktionen. Rapporterna innehålla uppgifter om var arbetet utförts, arbetets art och kostnaden i av- löning och material.
Anm. Av kassaböcker finnas dels två äldre från Lorentska brukens tid, dels en serie med obruten svit 1856-1907, dels slutligen en serie 1901-1908 med några luckor. Serierna ha nedan betecknats med resp. A, B och C.
Reskontraserien, som består av tre äldre och en nästan full- ständig svit fr.o.m. 1867, är fr.o.m. 1881 uppdelad i två olika benämnda Reskontra A och Res- kontra B. Den senare, Reskontra B, utgör avräkningsbok med kunder inom landet, Reskontra A inne- håller avräkningar med övriga (bl.a. kunder och leverantörer i utlandet, banker, de ledande inom företaget och andra före- tagets intressenter, till före- taget knutna firmor, fonder, välgörenhetsinrättningar m.m.). Serien inb.
Klichéer i metall från reproduktion av bilder i trycksaker. Föreställande kartor, vyer, byggnader, fartyg porträtt, med anknytning till Carnegieska bruken. Obs, tunga volymer.