I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätten att ombesörja verkställig- het av dess egna domar och utslag. Detta var förhållan- det framtill 1734, då landshövdingen i Göteborg och Bo- hus län i anledning av den nya landshövdingeinstruktio- nen av den 4 november, enligt vilken magistraten en- dast ägde föranstalta om exekution i civila mål för la- ga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magi- straten i Göteborg ej velat avstå från sina åberopade privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 förkla- rades emellertid, att Göteborgs stad skulle "orubbad bibehållas vid possessionen och bruket av berörda pri- vilegier och exekutioners föranstaltande." Härefter sy- nes magistraten handhaft exekutionen i samtliga mål. (Se överskultens ämbedsed 1752, vol. K:21, Göteborgs stadsarkiv).
Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över sta- dens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göteborg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offent- lig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.
Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en under- skult. Två skultar finnas därefter fram till exeku- tionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördel- ningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordi- narie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leve- rering av krono- och stadsutskylderna "i de Stadens Rotar, för hwilka Restlängder emottagas" och att vid de årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningar- na. På överskulten på extra stat ankom det att indri- va och redovisa alla saköresmedel, att verkställa alla utslag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprätta och avlämna fånglistorna för varje må- nad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen av stadstjänare och från 1860-talet även av skatteexekutorer och en bötesexekutor.
Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutionsväsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskultsbefattningarna fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stadsfogdebefattningar. Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stads- fogden övertog indrivning av krono- och kommunalutskyl- der m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare överskultarna bi- träddes förste stadsfogden av stadstjänare och andre stadsfogden av exekutorer och stadstjänare och en för bötesindrivning och straffmeddelande särskilt anställd tjänsteman benämnd bötesexekutor och kassör. Denna be- fattning ersattes den 1 januari 1905 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även omhänder- hade redovisningen av saköresmedel och mål angående införsel för underhållsbidrag och avflyttningsförbud för underhållsskyldiga. Källskattereformen 1948 med- förde förändrade arbetsuppgifter inom skatteindriv- ningen och föranledde en omorganisation, varvid den exekutiva verksamheten fr.o.m. den 1 januari 1961 ånyo fördelades mellan två stadsfogdar. Jämlikt kungl. brev 18 november 1960 förordnades, att förste stadsfogden skulle behandla samtliga exekutionsmål av enskild na- tur, utmätning, vräkning, återtagande av avbetalnings- gods, införsel för underhållsbidrag etc., medan andre stadsfogden skulle ha hand om ärenden angående indriv- ning av alla allmänna fordningar, skatter, böter m.m. Samtidigt bemyndigades magistraten att för den tid, varunder dåvarande innehavaren av tjänsten som tredje stadsfogde kom att kvarstå i tjänsten efter den 1 januari 1961, anvisa honom uppgifter likvärdiga med hans tidigare uppgifter.
Samtliga stadsfogdebefattningar upphörde i och med ut- gången av år 1964 i samband med exekutionsverkens för- statligande och ersattes av kronofogdemyndigheten i Göteborg.
Ordning & struktur
Arkivnr GLA/12896
Förteckning 81/1966
Förteckning
över
Göteborgs andre stadsfogdes arkiv
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Skapad
1995-04-24 00:00:00
Senast ändrad
2018-01-12 15:34:55
P.M. angående exekutionsväsendet i Göteborg
I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätten att ombesörja verkställig- het av dess egna domar och utslag. Detta var förhållan- det framtill 1734, då landshövdingen i Göteborg och Bo- hus län i anledning av den nya landshövdingeinstruktio- nen av den 4 november, enligt vilken magistraten en- dast ägde föranstalta om exekution i civila mål för la- ga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magi- straten i Göteborg ej velat avstå från sina åberopade privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 förkla- rades emellertid, att Göteborgs stad skulle "orubbad bibehållas vid possessionen och bruket av berörda pri- vilegier och exekutioners föranstaltande." Härefter sy- nes magistraten handhaft exekutionen i samtliga mål. (Se överskultens ämbedsed 1752, vol. K:21, Göteborgs stadsarkiv).
Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över sta- dens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göteborg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offent- lig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.
Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en under- skult. Två skultar finnas därefter fram till exeku- tionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördel- ningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordi- narie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leve- rering av krono- och stadsutskylderna "i de Stadens Rotar, för hwilka Restlängder emottagas" och att vid de årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningar- na. På överskulten på extra stat ankom det att indri- va och redovisa alla saköresmedel, att verkställa alla utslag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprätta och avlämna fånglistorna för varje må- nad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen av stadstjänare och från 1860-talet även av skatteexekutorer och en bötesexekutor.
Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutionsväsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskultsbefattningarna fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stadsfogdebefattningar. Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stads- fogden övertog indrivning av krono- och kommunalutskyl- der m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare överskultarna bi- träddes förste stadsfogden av stadstjänare och andre stadsfogden av exekutorer och stadstjänare och en för bötesindrivning och straffmeddelande särskilt anställd tjänsteman benämnd bötesexekutor och kassör. Denna be- fattning ersattes den 1 januari 1905 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även omhänder- hade redovisningen av saköresmedel och mål angående införsel för underhållsbidrag och avflyttningsförbud för underhållsskyldiga. Källskattereformen 1948 med- förde förändrade arbetsuppgifter inom skatteindriv- ningen och föranledde en omorganisation, varvid den exekutiva verksamheten fr.o.m. den 1 januari 1961 ånyo fördelades mellan två stadsfogdar. Jämlikt kungl. brev 18 november 1960 förordnades, att förste stadsfogden skulle behandla samtliga exekutionsmål av enskild na- tur, utmätning, vräkning, återtagande av avbetalnings- gods, införsel för underhållsbidrag etc., medan andre stadsfogden skulle ha hand om ärenden angående indriv- ning av alla allmänna fordningar, skatter, böter m.m. Samtidigt bemyndigades magistraten att för den tid, varunder dåvarande innehavaren av tjänsten som tredje stadsfogde kom att kvarstå i tjänsten efter den 1 januari 1961, anvisa honom uppgifter likvärdiga med hans tidigare uppgifter.
Samtliga stadsfogdebefattningar upphörde i och med ut- gången av år 1964 i samband med exekutionsverkens för- statligande och ersattes av kronofogdemyndigheten i Göteborg.