Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
Här söker du i alla arkiv och register i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen.
Arkiv
Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv
År 1619 bildades i Göteborg en svensk församling, vars förste kyrkoherde blev den från Skövde förflyttade magister Phrygius. Denne utnämndes följande år till superintendent men förenade liksom sina närmaste efterträdare med detta ämbete kyrkoherdebefattningen, och först då den fjärde superintendenten år 1665 upphöjdes till biskop, tillsattes i församlingen en domprost. Till församlingen hörde vid denna tid som annex Örgryte, som dock år 1712 avskildes till ett självständigt pastorat, fortfarande hänförligt till landsbygden.
Församlingen benämndes till en början endast Göteborgs svenska församling, men erhöll i samband med kyrkoinvigningen år 1633 benämningen Gustavi församling, varmed senare förenades benämningen Domkyrkoförsamlingen. Under 1700-talet förekommer på sina ställen även benämningen Gustaviska Domkyrkoförsamlingen omväxlande med Gustavi Domkyrkoförsamling. Detta senare namn bibehölls även, då Göteborg genom kungl. brevet den 5 maj 1882 erhöll sin första territoriella församlingsindelning, som trädde i kraft den 1 maj 1883. Redan dessförinnan hade jämlikt kungl. brev den 3 mars 1882 fr.o.m. 1883 års ingång med staden i allo införlivats vissa i Örgryte socken belägna områden, nämligen Landala och Gibraltar jämte en del till sistnämnda hemman hörande utmarker. Dessa ny inkorporerade områden kommer automatiskt att tillhöra Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen, som från början omfattade området mellan Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån, Örgryte församling och gränserna för 13:de roten, eller Haga Kyrkogata, Parkgatan till blivande Sprängkullsgatan, sistnämnda gata till Rosenlundsbron samt därefter Vallgraven och Göta älv.
Den ändring i stadens indelning i territoriella församlingar, som grundar sig på kungl. brevet av den 27 april 1906, och som jämlikt kungl. brev den 13 september 1907 trädde i kraft med ingången av år 1908, gällde i stort sett till den 1 januari 1951 och innebär för Domkyrkoförsamlingens del huvudsakligen, att till församlingen överflyttades dels från den ursprungliga Masthuggsförsamlingen 10:e kvarteret (nuvarande stadsdelen Pustervik) jämte den inom samma församling belägna delen av Nya Allén, dels från Haga församling den s.k. Pusterviksplatsen och inom samma församling belägna delen av förenämnda allé. Ny församlingsindelning har trätt i kraft fr o m 1951 1/1. Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen begränsas i enlighet därmed av Göta älv, Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån, Levgrensvägen, Bohusgatan, Vasagatan, Haga Kyrkogata, Södra Allégatan, Järntorget, Järntorgsgatan och Rosenlundskanalen. Församlingsområdet motsvarar enligt de av magistraten 1923 15/6 fastställda benämningarna Pustervik, del av Vasastaden (1-9 kv), del av Lorensberg samt del av Heden. Övriga områden av Domkyrkoförsamlingen enligt 1883 års församlingsindelning tillhör numera Vasa och Johannebergs församlingar.
1974 sammanlades Gustavi Domkyrkoförsamling med Kristine församling och kallas nu Domkyrkoförsamlingen eller Gustavi och Kristine församling. Delar av arkivet förstördes vid brand 1804.
Ordning & struktur
Arkivnr GLA/13180
Förteckning 72/1959
Förteckning
över
Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv
År 1619 bildades i Göteborg en svensk församling, vars förste kyrkoherde blev den från Skövde förflyttade magister Phrygius. Denne utnämndes följande år till superintendent men förenade liksom sina närmaste efterträdare med detta ämbete kyrkoherdebefattningen, och först då den fjärde superintendenten år 1665 upphöjdes till biskop, tillsattes i församlingen en domprost. Till församlingen hörde vid denna tid som annex Örgryte, som dock år 1712 avskildes till ett självständigt pastorat, fortfarande hänförligt till landsbygden.
Församlingen benämndes till en början endast Göteborgs svenska församling, men erhöll i samband med kyrkoinvigningen år 1633 benämningen Gustavi församling, varmed senare förenades benämningen Domkyrkoförsamlingen. Under 1700-talet förekommer på sina ställen även benämningen Gustaviska Domkyrkoförsamlingen omväxlande med Gustavi Domkyrkoförsamling. Detta senare namn bibehölls även, då Göteborg genom kungl. brevet den 5 maj 1882 erhöll sin första territoriella församlingsindelning, som trädde i kraft den 1 maj 1883. Redan dessförinnan hade jämlikt kungl. brev den 3 mars 1882 fr.o.m. 1883 års ingång med staden i allo införlivats vissa i Örgryte socken belägna områden, nämligen Landala och Gibraltar jämte en del till sistnämnda hemman hörande utmarker. Dessa ny inkorporerade områden kommer automatiskt att tillhöra Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen, som från början omfattade området mellan Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån, Örgryte församling och gränserna för 13:de roten, eller Haga Kyrkogata, Parkgatan till blivande Sprängkullsgatan, sistnämnda gata till Rosenlundsbron samt därefter Vallgraven och Göta älv.
Den ändring i stadens indelning i territoriella församlingar, som grundar sig på kungl. brevet av den 27 april 1906, och som jämlikt kungl. brev den 13 september 1907 trädde i kraft med ingången av år 1908, gällde i stort sett till den 1 januari 1951 och innebär för Domkyrkoförsamlingens del huvudsakligen, att till församlingen överflyttades dels från den ursprungliga Masthuggsförsamlingen 10:e kvarteret (nuvarande stadsdelen Pustervik) jämte den inom samma församling belägna delen av Nya Allén, dels från Haga församling den s.k. Pusterviksplatsen och inom samma församling belägna delen av förenämnda allé. Ny församlingsindelning har trätt i kraft fr o m 1951 1/1. Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen begränsas i enlighet därmed av Göta älv, Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån, Levgrensvägen, Bohusgatan, Vasagatan, Haga Kyrkogata, Södra Allégatan, Järntorget, Järntorgsgatan och Rosenlundskanalen. Församlingsområdet motsvarar enligt de av magistraten 1923 15/6 fastställda benämningarna Pustervik, del av Vasastaden (1-9 kv), del av Lorensberg samt del av Heden. Övriga områden av Domkyrkoförsamlingen enligt 1883 års församlingsindelning tillhör numera Vasa och Johannebergs församlingar.
1974 sammanlades Gustavi Domkyrkoförsamling med Kristine församling och kallas nu Domkyrkoförsamlingen eller Gustavi och Kristine församling. Delar av arkivet förstördes vid brand 1804.
Dessa s.k. register äro icke register i vanlig mening. När ett nytt supplementband till personalförteckningen gjordes upp samlades i ett "register" till äldre personalförteckningar och supplement de bokföringsanteckningar som då fortfarande voro aktuella. Dessa aktuella anteckningar i äldre längder upptogs icke i det nya supplementet.
Anm. I landsarkivet har ett alfabetiskt register till volymerna B: 1-B: 5 (utom B: 2a) upprättats. Under tiden 1829-1883 fördes inga inflyttningslängder. Se personalförteckningen. Serien avslutad.
Serien utgör tillsammans med L Ib och L I c en fortsättning på serien L I a. Huvudserien kassaböcker är vanligen förd med kontouppställning, medan serien L I cb utgöres av journaler och månadsvis avslutade kassaräkningar.
4:o format. Serien tillkom genom magistratens beslut den 25/8 1797 om klingpungpenningarnas ersättande med insamling i staden då insamlingen av klingpungspenningar störde gudstjänsten. Avskrift av magistratens protokoll härom finnes i vol L I ec: 5.
Trana, Eric Andreas, fil. doktor, justitie borgmästare f. 22.4. 1847 i Göteborg, d. 19.6. 1933 i Göteborg, var under åren 1880-1897 sekreterare för Gustavi Domkyrkoförsamlings kyrkoråd. Serien omfattar huvudsakligen domkyrkorådets handlingar.