Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Sjömansskattekontorets arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/15315
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Sjew3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
80 Hyllmeter 
Datering
 – 1991  (Tidsomfång)
1958 – 1976  (Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Villkorsanm
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört 3/2000
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Sjömansskattekontoret (Arkivbildare)
Alternativa namn: Sjömansskattenämnden
Kategori: Statlig myndighet. Övriga statliga regionala och lokala myndigheter (Central myndighet)

Innehåll och historik

Innehåll
1 Sjömansskatt

Sjömansskatten tillkom under 1950-talet i samarbete med de övriga nordiska länderna och reglerades i lag (1958:295) om sjömansskatt. Lagen stadgade att sjömän skulle betala skatt och allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 ton. Fartyget skulle huvudsakligen nyttjas i närfart eller fjärrfart.
Redaren/fartygsägaren var skyldig att lämna uppgifter om storleken på de fartyg som skulle användas i rörelsen, vilken fart fartygen skulle gå i, antalet anställda ombord samt vilken/vilka entreprenör/er som redaren anlitade för verksamhet ombord.
Redaren/fartygsägaren var också skyldig att lämna in uppgifter om förändringar till myndigheten.
Särregleringen har omfattat ett förhållandevis litet antal personer. Under 1995 betalade ca 19 000 personer sjömansskatt för någon tid under året. Reglerna innebar att sjömännen betalade en definitiv källskatt som inte behövde deklareras Sjömansskatten upphörde vid utgången av 1997 och ersattes av ett landskattesystem med i princip samma regler som för övriga skattskyldiga. Detta innebär att sjömän som är obegränsat skattskyldiga i Sverige (avser främst i Sverige bosatta) beskattas enligt de vanliga
reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229) men erhåller sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Orsaken till att sjömännen får skattelättnad är att de tillbringar mycket tid på sjön och därför inte nyttjar välfärden i lika stor utsträckning som övriga befolkningen.

2 Verksamhet

I enlighet med sjömansskatteförordningen (1958:295) bildades 1958 ett sjömansskattekontor och en därtill hörande sjömansskattenämnd.
Enligt lag (1958:295) om sjömansskatt skulle sjömansskattenämnden lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skulle betala sjömansskatt, samt på vilken skattetabell sjömansskatten skulle beräknas.
Lagen stadgade även att sjömansskattekontoret skulle föra register över de fartyg på vilka de anställda skulle betala sjömansskatt.
Mellan åren 1958-1997 kom ansvaret för hanteringen av dessa ärenden att innehas av tre olika huvudmän, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1958-1970, Riksskatteverket 1971-1991 och Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län 1992-1997. Hela tiden med verksamheten förlagd i Göteborg.
Under de två första huvudmännen kom man, i enlighet med förordningen, att ha ett sjömansskattekontor och en sjömanskattenämnd. I och med att Skattemyndigheten i Göteborg och Bohus län blev huvudman för verksamheten upphörde Sjömansskattekontoret rent formellt och namnet på kontoret blev ”Skattemyndigheten i Göteborg och Bohus län i Västra Göteborg Personsektion 4”. Sjömansskattenämnden kvarstod däremot fram till dess att den upplöstes 1997-12-31. Även om sjömanskattekontoret formellt upphört 1992 så utfördes samma arbetsuppgifter som tidigare i enlighet med sjömansskatteförordningen 1958:295. Göteborg var ensam ort om att sköta dessa skatteärenden under alla tre huvudmännen och hade hela Sverige som upptagningsområde.
Frågor rörande personal-, löne- och ekonomiredovisning har skötts av rådande huvudman.

3 Organisation

Sjömansskattenämnden skulle bestå av fyra ledamöter och en ordförande. Ansvarig för Sjömansskattekontorets ledning var en föreståndare. Föredragande i Sjömansskattenämnden var föreståndaren för Sjömansskattekontoret.
Sjömansskatt gällde för sjömän anställda på svenska fartyg eller sjömän som var anställda på sådant sätt att skatten skulle betalas i Sverige.

Nämnden hade bland annat som uppgift att:

- lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skulle erlägga sjömansskatt
- fastställa grunder, enligt vilka drickspengar skulle uppskattas vid beräknande av sjömansskatt
- meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag
- pröva ärenden angående revisionskrav

Sjömansskattekontoret hade bland annat som uppgift att:

- föra register över de fartyg ombord på vilka de anställda skulle erlägga sjömansskatt
- utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt
- handlägga ärenden angående revision av redares bokföring
- framställa revisionskrav, om anledning därtill föreligger
- bereda de ärenden som skulle avgöras av sjömansskattenämnden

4 Sökmedel till arkivet

4.1 Manuellt diarium

Huvudsökingången till sjömansskattekontorets handlingar är diariet. Från 1959-1983 fördes diariet på papper. 1984 infördes ett ADB-baserat diarium som är utskrivet och bevarat på papper. Ändringar i diariet har förts in manuellt på det utskrivna diariet. 1995 infördes ett nytt diarie- och ärendehanteringssystem, Fyren. Diarieuppgifter från 1993 och framåt fördes över från det gamla systemet.

4.2 Diarie- och ärendehanteringssystemet Fyren

Systemet användes som ett diarie- och ärendehanteringssystem för sjömansskatt åren 1995-1997. 1997-12-31 upphörde sjömansskatten vilket ledde till att all diarieföring och ärendehantering rörande sjömansskatt upphörde.
I systemet fanns uppgifter om fartygsklassificering, historiska uppgifter avseende fartygsägare, arbetsgivare, diarieuppgifter och inkomstuppgifter för sjömän avseende den tid systemet användes för sjömansskatt.
2016 togs beslut om att systemet Fyren kunde gallras, efter att uppgifterna om sjömansskatt i systemet förts över till format för bevarande och uppgifterna om fartygsklassificering förts över till annat handläggningsstöd. Uppgifter om sjömansskatt har skrivits ut på papper och de uppgifter om fartygsklassificering som ännu inte nått sin gallringsfrist fördes över till en excelfil för att finnas tillgänglig för handläggarna som fortsatt arbetar med sjömansbeskattning. Systemet gallrades sedan.

4.3 Sökingång till sjömansskatteregistret

Som sökingång kan man använda personnummer, namn eller datum. Vid sökning på personnummer så bör man vara medveten om att det för utländska sjömän förekommer förhöjda personnummer. Dessa förhöjda personnummer bygger på att man till födelsedata har adderat talet 50 till födelsedagen, ex. 470766-0011. I det givna exemplet så är det alltså 470716-0011 som är det ursprungliga personnumret.
Myndighetens handlingar har förtecknats efter allmänna arkivschemat.

5 Överlämnande av arkiv till arkivmyndighet

Handlingar fram till 1991 levererades, med vissa undantag, till Landsarkivet i Göteborg år 1996. Diarier för åren 1989 och framåt, protokoll och föredragningslistor från 1958 och framåt förvarades så länge de behövdes i den löpande verksamheten fortsatt på Skattemyndigheten i Göteborg, sedermera Skatteverket. Resterande handlingar från 1992-1997 samt ovan nämnda undantag levererades till Landsarkivet i Göteborg våren 2021. Vid förberedning inför andra leveransen upptäcktes en diskrepans i seriebeteckningen mellan det tidigare levererade materialet och det på Skatteverket återstående. Beslut togs då i samråd med landsarkivet i Göteborg att döpa om serie A1 till Sjömansskattenämndens föredragningslistor med bilagor från tidigare benämning Sjömansskattenämndens protokollsanteckningar för att bättre spegla innehållet i handlingarna, samt att lägga till serie A2 Sjömansskattenämndens protokoll.

6 Viktiga handlingar:

A 1 Sjömansskattenämndens protokoll
C 1 Diarium
F 1 Uppbördslistor
F 6 Systemdokumentation

För diarieföring har de sista åren använts det ADB-baserade systemet FYREN.
Systemdokumentation med tillhörande förståelsedokumentation finns.

7 Gallringsregler

Gallring sker i enlighet med:

RA-FS 1997:6
RA-MS 1993:11
RA-MS 1998:13
RA-MS 2016:56

8 Sekretess

Myndigheten tillämpar sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 22 kap, 1 § 2 st. för förande av eller uttag ur sjömansregistret, samt 27 kap för verksamhet som avser bestämmande av skatt och andra tillämpliga bestämmelser. Vid begäran om utlämnande av allmän handling sker alltid en sekretessprövning.

Arkivbeskrivning upprättad 2021-05-07 av Malin Ragnarsson, Skatteverket.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Sjömän (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-11-16 00:00:00
Senast ändrad2021-08-23 16:11:02