Statens järnvägar. Luleå marknadsregion med föregångare HISTORIK ÖVER MARKNADSREGIONERNA MED FÖREGÅNGARE:
1963 års organisation, väsentliga förändringar: Distrikten förlorade sin självständiga ställning direkt under generaldirektören. Verksamheten delades upp på ett ökat antal drift- och bandistrikt organisatoriskt underställda respektive avdelningschef. Sektionsnivån slopades. De lokala förvaltningsenheterna slogs successivt samman till större enheter betecknade områden.
Driftdistrikt (dd): Trafikdrift, kundtjänst samt drift och löpande underhåll av lok, vagnar och annan rullande materiel. Driftdistriktschefen (ddc) tjänstgjorde på driftdistriktsexpeditionen (ddx) och var organisatoriskt underställd Driftavdelningen. Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.
1964-04-01: Gävle och Sundsvalls driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation. 1964-07-01: Borås, Göteborgs, Norrköpings, Stockholms och Örebro driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation. 1964-10-01: Malmö, Växjö, Umeå och Luleå driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation. 1973-07-01: Ombildade till trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation.
Lokala förvaltningsenheter: Station (st)/Trafikområde (to). Billinjegrupp (bllg)/Busslinjegrupp (blg). Lokstation (lst)/Lokstationsområde (lo). Vagnstation (vgst). Färjedrift (fjd).
Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter. Järnvägsanstalterna sammanfördes till trafikområden. På motsvarande sätt bildades lokstationsområden.
1973 års organisation. Väsentliga förändringar: Minskat antal distrikt. Verkstadsregioner bildade. Driftdistrikten ombildade till trafikdistrikt sedan driftverkstäderna överförts till verkstadsregionerna. Huvudverkstäderna integrerade i verkstadsregionerna. Huvudförråden integrerade i Ekonomiavdelningen.
Trafikdistrikt (td): Trafikdrift, kundtjänst samt städning och avsyning av lok, vagnar och annan rullande materiel. Trafikdistriktschefen (tdc) tjänstgjorde på trafikdistriktsexpeditionen (tdx) och var organisatoriskt underställd Trafikavdelningen. Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.
1973-07-01: Ombildade från driftdistrikt vid 1973 års omorganisation. 1982-06-01: Trafikdistrikten blev organisatoriskt direkt underställda generaldirektören vid 1982 års omorganisation. 1983-02-01: Ombildade till marknadsregioner vid 1982 års omorganisation.
Lokala förvaltningsenheter: Trafikområde (to). Lokstation (lst). Vagnstation (vgst). Busslinjegrupp (blg).
1982 års organisation, väsentliga förändringar: Trafikdistrikten ombildade till marknadsregioner som gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna. Busstrafiken organiserad i bussregioner. Regionala personalkontor bildade för att ge service åt alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område.
Marknadsregioner (MR): Marknadsföring och produktion av transporter på järnväg av resande och gods samt bilforsling av gods till och från järnvägsterminaler. Marknadsregionchefen (CMR) tjänstgjorde på marknadsregionkontoret (MRK) och var direkt underställd generaldirektören. Marknadsregionerna utgjorde gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna.
1983-02-01: Bildade vid 1982 års omorganisation genom omvandling av trafikdistrikten med smärre justeringar av geografisk omfattning. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som övriga regionala enheter. 1988-07-01: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionens och Godstransportdivisionens centrala och regionala affärsområden.
Regionalt personalkontor (RPK): Service till alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område med undantag för HK-enheter i Stockholm, styckegodsdivisionen, resebyrådivisionen, hälsocentralerna, förrådsregionerna samt färjetrafiken.
HISTORIK ÖVER SUNDSVALLS MARKNADSREGION MED FÖREGÅNGARE:
1964-10-01: Bildat som Luleå driftdistrikt vid 1963 års omorganisation. Verksamhet övertagen från 19 maskinsektion, 19 och 21 trafiksektionen samt V distriktet. 1972-10-01: Anpassning till länsgränser. 1973-07-01: Ombildat till Luleå trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Notvikens verkstadsregion. 1983-02-01: Ombildat till Luleå marknadsregion vid 1982 års omorganisation. 1984-06-01: Verksamhet överförd till Malmbanedivisionen. 1988-07-01: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionen och Godstransportdivisionen.
Serien i boxar. Sökingång till serie F 1: Diarieförda handlingar ordnade efter sakgruppsnummer. Se även serie C 2 BB för sakorden befodran/förordnande, förflyttning/utbildning, tillsättning av tjänster, tjänster, urspårningar och militärt vissa år. För registrerade handlingar 1961-1963 se arkiv Statens järnvägar. V distriktet (Luleå), serie F 1 A.
Serien i boxar. Sökingång till serie F 1: Diarieförda handlingar ordnade efter sakgruppsnummer. För registrerade handlingar 1961-1963 se arkiv Statens järnvägar. V distriktet (Luleå), serie F 1 A.
Serien i boxar. Namnregister över fysiska och juridiska personer. Sökingång till serie F 1: Diarieförda handlingar ordnade efter sakgruppsnummer. För registrerade handlingar 1961-1963 se arkiv Statens järnvägar. V distriktet (Luleå), serie F 1 A.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter SJ: s tryckta sakgruppsnummerregister (dossiéplan). För sökingångar se serie C 2 A: Sakgruppsnummerregister i numerisk ordning och sakgruppsnummerregister i alfabetisk ordning serie C 2 BA och C 2 BB: Sakordssregister, C 2 BC: Ortsregister samt C 2 BD: Namnregister. För diarium se serie C 1. För sakgruppslagda handlingar rörande personal se även serie F 2 B: Personalkonsulentens sakgruppslagda handlingar.
Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter SJ: s tryckta sakgruppsnummerregister (dossiéplan). Sakgruppsregister till handlingarna har ej påträffats. Som sökingång kan SJ: s tryckta sakgruppsnummerregister (dossiéplan) användas.