Lycksele församling bildades 1606 genom utbrytning ur Umeå landsförsamling. Från Lycksele församling utbröts 1648 Åsele församling, 1674 Gillesnuole församling (namnändrad 1701 till Sorsele församling), 1780 Tärna församling, 1815 Stensele församling och 1848 Örträsks församling.
Lycksele församling delades den 1 maj 1923 in i två kyrkobokföringsdistrikt; Lycksele kyrkobokföringsdistrikt (se Lycksele kyrkoarkiv) och Björksele kyrkobokföringsdistrikt (se Björksele kyrkoarkiv). Björksele omfattade Vindelådalen. Den 1 januari 1962 omvandlades Björksele kyrkobokföringsdistrikt till en egen församling och kyrkobokföringsdistrikten inom Lycksele församling avvecklades.
Björksele församling blev eget pastorat 1962 när församlingen tillkom men bildade tillsammans med Lycksele församling gemensam kyrklig samfällighet (gemensam ekonomi). Fr.o.m. 1995 ingick även Örträsks församling i samfälligheten. Samma år bytte den kyrkliga samfälligheten namn till Lycksele kyrkliga samfällighet. Den kyrkliga samfälligheten utgör ett eget arkiv, se Lycksele-Björksele kyrkliga samfällighets arkiv.
Lycksele församling utgjorde ett eget pastorat 1606-1617 och ingick som annexförsamling i Umeå landsförsamlings pastorat 1617-1672. Åren 1673-1674 utgjorde församlingen åter ett eget pastorat för att därefter bli moderförsamling i ett pastorat tillsammans med Sorsele församling. Mellan 1780-1815 omfattade pastoratet Lycksele församling, Sorsele församling och Tärna församling för att 1815 även utökas med Stensele församling. Sorsele församling avskildes 1821 till eget pastorat och Stensele församling med Tärna församling blev eget pastorat 1822.
Lycksele församling blev därefter ett eget pastorat till 1848 för att då bli moderförsamling i gemensamt pastorat med Örträsks församling. Lycksele blev åter eget pastorat 1887. Lycksele församling (moderförsamling) och Örträsks församling bildade den 1 januari 1995 gemensamt pastorat. Den 1 januari 1999 ändrades pastoratsindelningen. Lycksele och Örträsks pastorat utvidgades och kom att även innefatta Björksele församling (Lycksele, Björksele och Örträsk pastorat).
Lycksele municipalsamhälle bildades 1884. Municipalsamhället blev fr.o.m. 1929 en från Lycksele kommun avskild köping. Såväl kommunen som köpingen ingick i Lycksele församling. Den 1 januari 1946 blev köpingen stad.
Enligt kungligt brev den 31 december 1908 är från 1909 års ingång avverkningsblocket nr 2 av kronoparken Örålandet nr 1, avverkningsblocket nr 1 av kronoparken Vittanliden nr 1 samt kronoöverloppsmarken nr 10 i kommunalt och kyrkligt hänseende samt i jordeboken överförda från Lycksele till Örträsks socken. Av hemmanet Tväråträsk nr 2 i Sorsele socken är ett skifte, kallad Granträsk delvis i Lycksele socken.
Till arkivförteckningen finns som skannat dokument en sammanställning av i Lycksele husförhörslängder upptagna byar med redovisning av vilka församlingar byarna senare kom att tillhöra.
2019-06-13: Omförtecknat kartorna och ritningarna tillhörande lev 2015:118. /SH
Skapad
1997-11-25 00:00:00
Senast ändrad
2025-06-13 10:38:06
Lycksele församling bildades 1606 genom utbrytning ur Umeå landsförsamling. Från Lycksele församling utbröts 1648 Åsele församling, 1674 Gillesnuole församling (namnändrad 1701 till Sorsele församling), 1780 Tärna församling, 1815 Stensele församling och 1848 Örträsks församling.
Lycksele församling delades den 1 maj 1923 in i två kyrkobokföringsdistrikt; Lycksele kyrkobokföringsdistrikt (se Lycksele kyrkoarkiv) och Björksele kyrkobokföringsdistrikt (se Björksele kyrkoarkiv). Björksele omfattade Vindelådalen. Den 1 januari 1962 omvandlades Björksele kyrkobokföringsdistrikt till en egen församling och kyrkobokföringsdistrikten inom Lycksele församling avvecklades.
Björksele församling blev eget pastorat 1962 när församlingen tillkom men bildade tillsammans med Lycksele församling gemensam kyrklig samfällighet (gemensam ekonomi). Fr.o.m. 1995 ingick även Örträsks församling i samfälligheten. Samma år bytte den kyrkliga samfälligheten namn till Lycksele kyrkliga samfällighet. Den kyrkliga samfälligheten utgör ett eget arkiv, se Lycksele-Björksele kyrkliga samfällighets arkiv.
Lycksele församling utgjorde ett eget pastorat 1606-1617 och ingick som annexförsamling i Umeå landsförsamlings pastorat 1617-1672. Åren 1673-1674 utgjorde församlingen åter ett eget pastorat för att därefter bli moderförsamling i ett pastorat tillsammans med Sorsele församling. Mellan 1780-1815 omfattade pastoratet Lycksele församling, Sorsele församling och Tärna församling för att 1815 även utökas med Stensele församling. Sorsele församling avskildes 1821 till eget pastorat och Stensele församling med Tärna församling blev eget pastorat 1822.
Lycksele församling blev därefter ett eget pastorat till 1848 för att då bli moderförsamling i gemensamt pastorat med Örträsks församling. Lycksele blev åter eget pastorat 1887. Lycksele församling (moderförsamling) och Örträsks församling bildade den 1 januari 1995 gemensamt pastorat. Den 1 januari 1999 ändrades pastoratsindelningen. Lycksele och Örträsks pastorat utvidgades och kom att även innefatta Björksele församling (Lycksele, Björksele och Örträsk pastorat).
Lycksele municipalsamhälle bildades 1884. Municipalsamhället blev fr.o.m. 1929 en från Lycksele kommun avskild köping. Såväl kommunen som köpingen ingick i Lycksele församling. Den 1 januari 1946 blev köpingen stad.
Enligt kungligt brev den 31 december 1908 är från 1909 års ingång avverkningsblocket nr 2 av kronoparken Örålandet nr 1, avverkningsblocket nr 1 av kronoparken Vittanliden nr 1 samt kronoöverloppsmarken nr 10 i kommunalt och kyrkligt hänseende samt i jordeboken överförda från Lycksele till Örträsks socken. Av hemmanet Tväråträsk nr 2 i Sorsele socken är ett skifte, kallad Granträsk delvis i Lycksele socken.
Till arkivförteckningen finns som skannat dokument en sammanställning av i Lycksele husförhörslängder upptagna byar med redovisning av vilka församlingar byarna senare kom att tillhöra.
Ritningar rörande Björksele kyrka och Kristinebergs kyrka efter 1961, se Björksele kyrkoarkiv, serie O VI.
Följande ritningar är inte levererade till Landsarkivet i Härnösand: Uppmätningsritningar Lycksele kyrka (4 st) 1921 (enligt äldre förteckning volym O VI a:5 samt med noteringen saknas). Förslagsritningar till kapellbyggnad i Björksele 1919 (enligt äldre förteckning Björksele kyrkoarkiv, volym O VI:1). Ritningar Björksele kyrka 1929 (enligt äldre förteckning Björksele kyrkoarkiv, volym O VI:3). Ritningar Kristinebergs kyrka 1957 (enligt äldre förteckning Björksele kyrkoarkiv, volym O VI:4).
Ritningar rörande Björksele kyrkogård efter 1961, se Björksele kyrkoarkiv, serie O VI.
Följande kartor är inte levererade till Landsarkivet i Härnösand: Karta över Lycksele gamla mellersta kyrkogård 1968 (enligt äldre förteckning volym O VI a:36 samt med noteringen hos Lithner). Karta över Lycksele kyrkogård Lugnet 1968 (enligt äldre förteckning volym O VI a:37 samt med noteringen hos Lithner). Gravkartor Björksele 1921, 1954, 1966 (enligt äldre förteckning Björksele kyrkoarkiv, volym O VI:2).