Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Luleå tingslag var ett av de tingslag som fr.o.m. 1680 ingick i Västerbottens norra kontrakts domsaga och fr.o.m. 1821 i Norrbottens domsaga. Tingslaget omfattade endast Nederluleå socken. Luleå stad hade jurisdiktion under Luleå rådhusrätt. Luleå tingslag delades fr.o.m. 1831 i två tingslag; Nederluleå och Överluleå tingslag. Denna tingslagsindelning kom att bestå t.o.m. 1947 då Luleå tingslag återigen inrättades genom en sammanläggning av Nederluleå och Överluleå tingslag. Arkivbildningen fr.o.m. 1948 redovisas i en separat arkivförteckning (fört. II:71c/1970).
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Luleå tingslag var ett av de tingslag som fr.o.m. 1680 ingick i Västerbottens norra kontrakts domsaga och fr.o.m. 1821 i Norrbottens domsaga. Tingslaget omfattade endast Nederluleå socken. Luleå stad hade jurisdiktion under Luleå rådhusrätt. Luleå tingslag delades fr.o.m. 1831 i två tingslag; Nederluleå och Överluleå tingslag. Denna tingslagsindelning kom att bestå t.o.m. 1947 då Luleå tingslag återigen inrättades genom en sammanläggning av Nederluleå och Överluleå tingslag. Arkivbildningen fr.o.m. 1948 redovisas i en separat arkivförteckning (fört. II:71c/1970).
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
Serien avser uppbuds- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll,bouppteckningsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, avhandlingsprotokoll och protokoll över morgongåvobrev.
Volymerna 2-36 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 7-36 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.