ARBRÅ OCH JÄRVSÖ TINGSLAGS HÄRADSRÄTTS ARKIV (1880-1927)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den västra domsagan bestod 1821-1879 av tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal och 1880-1927 av tingslagen Arbrå och Järvsö samt Ljusdal. Arbrå och Järvsö tingslag omfattade socknarna Arbrå, Järvsö och Undersvik. År 1928 slogs tingslagen samman genom att Västra Hälsinglands domsagas tingslag bildades.
Källor: Kungl. brev 7/3 1879 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
ARBRÅ OCH JÄRVSÖ TINGSLAGS HÄRADSRÄTTS ARKIV (1880-1927)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den västra domsagan bestod 1821-1879 av tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal och 1880-1927 av tingslagen Arbrå och Järvsö samt Ljusdal. Arbrå och Järvsö tingslag omfattade socknarna Arbrå, Järvsö och Undersvik. År 1928 slogs tingslagen samman genom att Västra Hälsinglands domsagas tingslag bildades.
Källor: Kungl. brev 7/3 1879 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
Småprotokollen utgörs av protokoll över uppbud, lagfart, inteckning, äktenskapsförord, förmynderskap, morgongåvobrev, bouppteckningar och avhandlingar om lösöreköp.
Serien avser protokoll i konkursmål inför domhavanden samt protokoll med tillhörande handlingar vid valförrättningar inför domhavanden med tingslaget som valkrets, dvs. vid val till riksdagens andra kammare, vid val till landstinget och vid val av deputerad i markegångssättning.
Serien avser lagfartsböcker, upplagda och förda i enlighet med 1-9 §§ kungörelsen (1875:70) om huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras.
Serien avser inteckningsböcker, upplagda och förda i enlighet med 1-9 §§ kungörelsen (1875:70) om huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras.
Register till bouppteckningar omfattande tiden 1877-1910 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen. Bouppteckningsregister återfinns även i serie C II b.
Uppgifter från pastorsämbeten angående inträffade dödsfall har utgallrats med stöd av kungörelsen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.