GUDMUNDRÅ TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1612-1692 och 1757-1905)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Gudmundrå tingslag, som omfattde socknarna Gudmundrå (åren 1612-1692 och 1757-1905), Hemsö (åren 1845-1905) och Högsjö (åren 1757-1905) tillhörde åren 1811-1881 Södra Ångermanlands domsaga och åren 1882-1905 Ångermanlands södra domsaga. Fr.o.m. 1905 bildade tingslagen i Ångermanlands södra domsaga (Gudmundrå, Nora och Säbrå tingslag) ett gemensamt tingslag med tingsställe i Härnösand. Ångermanlands södra domsagas tingslag kom att bestå fram t.o.m. 1970 (Härnösands tingsrätt fr.o.m. 1971).
Handlingar rörande Gudmundrå och Högsjö socknar återfinns åren 1736-1757 huvudsakligen i Nora tingslags häradsrätts arkiv. Handlingar tillhörande Gudmundrå tingslag återfinns före 1736 huvudsakligen i Ångermanlands domsagas arkiv och i Södra Ångermanlands domsaga arkiv.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 4 till SFS 1905 samt SFS 1942:740 och 1947:679 Förteckning över Ångermanlands tingsprotokoll 1612-1735, Landsarkivet i Härnösand J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
2014-12-22: Arkivförteckning dnr HLA 51-2014/38723 ersätter förteckning I:14/1996. Arkivförteckningen omfattar leveranser 24/1955, 268/1988, 16/1967 och 73/1968. NW
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2017-05-15 09:40:12
GUDMUNDRÅ TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1612-1692 och 1757-1905)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Gudmundrå tingslag, som omfattde socknarna Gudmundrå (åren 1612-1692 och 1757-1905), Hemsö (åren 1845-1905) och Högsjö (åren 1757-1905) tillhörde åren 1811-1881 Södra Ångermanlands domsaga och åren 1882-1905 Ångermanlands södra domsaga. Fr.o.m. 1905 bildade tingslagen i Ångermanlands södra domsaga (Gudmundrå, Nora och Säbrå tingslag) ett gemensamt tingslag med tingsställe i Härnösand. Ångermanlands södra domsagas tingslag kom att bestå fram t.o.m. 1970 (Härnösands tingsrätt fr.o.m. 1971).
Handlingar rörande Gudmundrå och Högsjö socknar återfinns åren 1736-1757 huvudsakligen i Nora tingslags häradsrätts arkiv. Handlingar tillhörande Gudmundrå tingslag återfinns före 1736 huvudsakligen i Ångermanlands domsagas arkiv och i Södra Ångermanlands domsaga arkiv.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 4 till SFS 1905 samt SFS 1942:740 och 1947:679 Förteckning över Ångermanlands tingsprotokoll 1612-1735, Landsarkivet i Härnösand J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
Domböcker vid ordinarie ting åren 1736-1757 återfinns i Nora tingslags häradsrätts arkiv (serie A I a). Domböcker vid ordinarie ting före 1736 återfinns i Södra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Volymerna 1-38 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 28-34 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Protokoll vid urtima ting återfinns även i serie A I a. För åren 1736-1757 återfinns protokoll vid urtima ting i Nora tingslags häradsrätts arkiv (serie A I a) och före 1736 i Södra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Volymerna 1-6 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Serien omfattar serier av uppbuds- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll (åren 1757-1851), bouppteckningsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, avhandlingsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll och protokoll över morgongåvobrev.
Småprotokoll åren 1736-1757 återfinns i Nora tingslags häradsrätts arkiv (serie A I a). Småprotokoll före 1736 återfinns i Södra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Volymerna 1-27 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 1-5 och 10-27 är skannade och finns tillgängliga i elekronisk form.
Serien omfattar serier av syneprotokoll, värderingsprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll. En vanligt förekommande form av extra förrättning var syner av olika slag, såsom av- och tillträdessyner vid kyrkliga boställen, syner och besiktningar av kyrkor och häradssyner.
Protokoll vid extra förrättningar återfinns även i serierna A I a och A I b.
Register till bouppteckningar omfattande tiden 1737-1905 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen. Volymerna är även försedda med topografiska innehållsregister.
Socknarna Gudmundrå och Högsjö tillhörde åren 1693-1757 Nora tingslag. Hemsö socken bröts ut ur Högsjö socken 1845-11-12.
Volymerna 1-23 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofichekort. Volymerna 1-23 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.