Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Socknarna Junsele, Resele och Ådalsliden bröts fr.o.m. den 1 januari 1882 ut ur Sollefteå tingslag och bildade Resele tingslag. Tingslaget tillhörde åren 1882-1912 Ångermanlands västra domsaga. Fr.o.m. år 1913 slogs Resele tingslag samman med Ramsele tingslag med undantag för socknarna Bodum, Fjällsjö, Junsele och Tåsjö som bildade Fjällsjö tingslag.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 44 till SFS 1911 samt SFS 1912:34, SFS 1942:740 och 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt och Sollefteå tingsrätt.
2014-11-05: Arkivförteckning dnr HLA 51-2014/33801 ersätter arkivförteckning I:41/1996. Arkivförteckningen omfattar leveranser 26/1974 och 264/1988. NW
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2014-11-05 11:52:58
RESELE TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1882-1912)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Socknarna Junsele, Resele och Ådalsliden bröts fr.o.m. den 1 januari 1882 ut ur Sollefteå tingslag och bildade Resele tingslag. Tingslaget tillhörde åren 1882-1912 Ångermanlands västra domsaga. Fr.o.m. år 1913 slogs Resele tingslag samman med Ramsele tingslag med undantag för socknarna Bodum, Fjällsjö, Junsele och Tåsjö som bildade Fjällsjö tingslag.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 44 till SFS 1911 samt SFS 1912:34, SFS 1942:740 och 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt och Sollefteå tingsrätt.
Serien omfattar serier av uppbud- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll, bouppteckningsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll och avhandlingsprotokoll.
Volymerna 1-5 (1872-1881) är avskrifter av småprotokoll från Sollefteå tingslag.
Småprotokoll före 1882 återfinns i Sollefteå tingslags häradsrätts arkiv (serie A II).
Volymerna 1-36 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 1-36 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Serien omfattar serier av syneprotokoll, värderingsprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll. En vanligt förekommande form av extra förrättning var syner av olika slag, såsom av- och tillträdessyner vid kyrkliga boställen, syner och besiktningar av kyrkor och häradssyner.
Handlingar i denna serie, dvs. underrättelser om inträffade dödsfall insända från pastorsexpeditionerna i de församlingar som omfattades av häradsrättens jurisdiktion, synes inte ha förekommit hos arkivbildaren.