Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Säbrå tingslag, som omfattde socknarna Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö tillhörde åren 1811-1881 Södra Ångermanlands domsaga och åren 1882-1905 Ångermanlands södra domsaga. Fr.o.m. 1905 bildade tingslagen i Ångermanlands södra domsaga (Gudmundrå, Nora och Säbrå tingslag) ett gemensamt tingslag med tingsställe i Härnösand. Ångermanlands södra domsagas tingslag kom att bestå fram t.o.m. 1970 (Härnösands tingsrätt fr.o.m. 1971).
Handlingar tillhörande Säbrå tingslags häradsrätts arkiv återfinns före 1736 huvudsakligen i Ångermanlands domsagas arkiv och i Södra Ångermanlands domsagas arkiv.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 4 till SFS 1905 samt SFS 1942:740 och 1947:679 Förteckning över Ångermanlands tingsprotokoll 1612-1735, Landsarkivet i Härnösand J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.
Säbrå tingslag, som omfattde socknarna Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö tillhörde åren 1811-1881 Södra Ångermanlands domsaga och åren 1882-1905 Ångermanlands södra domsaga. Fr.o.m. 1905 bildade tingslagen i Ångermanlands södra domsaga (Gudmundrå, Nora och Säbrå tingslag) ett gemensamt tingslag med tingsställe i Härnösand. Ångermanlands södra domsagas tingslag kom att bestå fram t.o.m. 1970 (Härnösands tingsrätt fr.o.m. 1971).
Handlingar tillhörande Säbrå tingslags häradsrätts arkiv återfinns före 1736 huvudsakligen i Ångermanlands domsagas arkiv och i Södra Ångermanlands domsagas arkiv.
Källor: Svensk författningssamling, Bihang nr. 65 till SFS 1881 och bihang nr. 4 till SFS 1905 samt SFS 1942:740 och 1947:679 Förteckning över Ångermanlands tingsprotokoll 1612-1735, Landsarkivet i Härnösand J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
Domböcker och protokoll vid urtima ting återfinns även i serie A I a. Före 1736 återinns domböcker och protokoll vid urtima ting i Södra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Volymerna 1-9 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Serien omfattar serier av uppbud- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll, bouppteckningsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll och avhandlingsprotokoll.
Småprotokoll före 1736 återfinns i Södra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Lagfartsprotokoll åren 1852-1867 återfinns i serie A II b. Inteckningsprotokoll fr.o.m. 1852 återfinns i serie A II c. Förmynderskapsprotokoll åren 1860-1870 återfinns i serie A II d.
Volymerna 1-36 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 16-36 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Serien omfattar serier av syneprotokoll, värderingsprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll. En vanligt förekommande form av extra förrättning var syner av olika slag, såsom av- och tillträdessyner vid kyrkliga boställen, syner och besiktningar av kyrkor och häradssyner.
Protokoll vid extra förrättningar återfinns även i serierna A I a och A I b.
Saköreslängder för åren 1737-1755 återfinns i Arnäs tingslags häradsrätts arkiv (vol. A I a:3-7, 9, 12 och 15-19). Saköreslänger återfinns fr.o.m. 1818 även i serie A I a (spridda år).