Arkiv

Ångermanlands mellersta domsagas häradsrätts arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1040099

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/gb0k2Se5j4Ms0xz28C2xZ3

Omfång

42,1 Hyllmeter

Datering

1785 – 1970 (Tidsomfång)
1948 – 1969 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess i enlighet med 35 kap. 12 och 13 §§ samt 36 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2014/32274

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)

Arkivbildare/upphov

Ångermanlands mellersta domsagas häradsrätt, 1948 – 1969 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Häradsrätter -1970

Sollefteå domsagas häradsrätt, 1970 – 1970 (Ingående arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Ångermanlands mellersta domsaga, 1882 – 1969 (Ingående arkivbildare)

Kategori: Ej fastställd

Innehåll och historik

Ordning & struktur

Arkivhistorik

ÅNGERMANLANDS MELLERSTA DOMSAGAS HÄRADSRÄTT (1882-1869)

Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen två eller flera tingslag. Tingslaget var det område vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Boteå, Gudmundrå, Nora, Ramsele, Sollefteå och Säbrå Ångermanlands södra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del. År 1882 delades den södra domsagan upp i tre nya jurisdiktioner; Ångermanlands mellersta domsaga, Ångermanlands södra domsaga och Ångermanlands västra domsaga.

Ångermanlands mellersta domsaga omfattade tingslagen Boteå och Sollefteå. Fr.o.m. 1948 bildade dessa tingslag ett gemensamt tingslag under namnet Ångermanlands mellersta domsagas tingslag som kom att bestå t.o.m. 1969. Domsagan omfattade fr.o.m. 1952 Boteå, Långsele, Resele och Ytterlännäs landskommuner samt Sollefteå stad. Fr.o.m. den 1 januari 1970 bildade Ångermanlands mellersta och Ångermanlands västra domsagor en gemensam domsaga benämnd Sollefteå domsaga med kansli i Sollefteå och tingsställen i Sollefteå och Ramsele (Sollefteå tingsrätt fr.o.m. 1971).

Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679, 1950:458 och 1969:431
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok
Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt

Ämnesord

Ämnesord, ort

Västernorrlands län

Tillgänglighet

Sekretess