På landsbygden utgjorde häradsrätterna domstol i första instans från medeltiden till utgången av år 1970, då såväl häradsrätter som i städerna kvarvarande rådhusrätter ersattes av tingsrätter. Det område vari häradsrätten dömde kallades tingslag. Häradsrättens ordförande titulerades häradshövding och det område varöver han var domhavande benämndes domsaga och omfattade vanligen två eller flera tingslag.
Häradsrättens avgörande av mål skedde genom dom. Andra avgöranden träffades genom beslut. Häradsrättens domar ordnades i nummerföljd efter tiden för deras meddelande och sammanfördes varje år i en dombok. Vissa ärenden, såsom uppbud, lagfarter, inteckningar, förmynderskap, äktenskapsförord, mogongåvebrev, testamenten och bouppteckningar, protokollfördes i särskilda protokoll. Dessa protokoll kallades småprotokoll och lades i en särskild serie (A II).
I häradsrätternas arkiv är bouppteckningar av särskilt intresse för forskningen och allmänheten. Bouppteckningar skulle enligt ärvdabalken i 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall och det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till underrätten (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokollen (som återfinns bland småprotokollen) eller särskilt upprättade bouppteckningsregister.
Åren 1680-1820 tillhörde Skellefteå tingslag Västerbottens södra kontrakts domsaga och från och med 1821 Västerbottens norra domsaga som år 1967 bytte namn till Skellefteå domsaga.
Skellefteå tingslag, vars område var beläget inom nuvarande Skellefteå kommun, omfattade under den tid häradsrätten var verksam, dvs. från slutet av 1600-talet t.o.m. 1970, följande församlingar:
Byske Jörn Skellefteå landsförsamling Bureå Norsjö Skellefteå Sankt Olov Fällfors Kågedalen Boliden Skellefteå Sankt Örjan
Från år 1967 ingår Skellefteå stad i tingslaget. Tingsställe var Skellefteå.
1971 ersattes Skellefteå tingslags häradsrätt av Skellefteå tingsrätt.
Källor: Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920, Björn Asker, 2007 Kommunernas släktträd - Sveriges kommuner 1863-1992, Tore Ivarsson, 1992 Svensk författningssamling (SFS 1942:740)
På landsbygden utgjorde häradsrätterna domstol i första instans från medeltiden till utgången av år 1970, då såväl häradsrätter som i städerna kvarvarande rådhusrätter ersattes av tingsrätter. Det område vari häradsrätten dömde kallades tingslag. Häradsrättens ordförande titulerades häradshövding och det område varöver han var domhavande benämndes domsaga och omfattade vanligen två eller flera tingslag.
Häradsrättens avgörande av mål skedde genom dom. Andra avgöranden träffades genom beslut. Häradsrättens domar ordnades i nummerföljd efter tiden för deras meddelande och sammanfördes varje år i en dombok. Vissa ärenden, såsom uppbud, lagfarter, inteckningar, förmynderskap, äktenskapsförord, mogongåvebrev, testamenten och bouppteckningar, protokollfördes i särskilda protokoll. Dessa protokoll kallades småprotokoll och lades i en särskild serie (A II).
I häradsrätternas arkiv är bouppteckningar av särskilt intresse för forskningen och allmänheten. Bouppteckningar skulle enligt ärvdabalken i 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall och det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till underrätten (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokollen (som återfinns bland småprotokollen) eller särskilt upprättade bouppteckningsregister.
Åren 1680-1820 tillhörde Skellefteå tingslag Västerbottens södra kontrakts domsaga och från och med 1821 Västerbottens norra domsaga som år 1967 bytte namn till Skellefteå domsaga.
Skellefteå tingslag, vars område var beläget inom nuvarande Skellefteå kommun, omfattade under den tid häradsrätten var verksam, dvs. från slutet av 1600-talet t.o.m. 1970, följande församlingar:
Byske Jörn Skellefteå landsförsamling Bureå Norsjö Skellefteå Sankt Olov Fällfors Kågedalen Boliden Skellefteå Sankt Örjan
Från år 1967 ingår Skellefteå stad i tingslaget. Tingsställe var Skellefteå.
1971 ersattes Skellefteå tingslags häradsrätt av Skellefteå tingsrätt.
Källor: Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920, Björn Asker, 2007 Kommunernas släktträd - Sveriges kommuner 1863-1992, Tore Ivarsson, 1992 Svensk författningssamling (SFS 1942:740)