Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Tingslagen i södra och västra delen av Västerbottens län tillhörde före 1821 Västerbottens lappmarkers domsaga (cirka 1680-1720), södra lappmarkens domsaga (1720-1742) och Västerbottens södra kontrakts domsaga (1742-1820). Arvidsjaurs, Arjeplogs, Lycksele och Åsele lappmarkers tingslag tillhörde åren 1821-1831 i judiciellt avseende den s.k. lappmarksjurisdiktionen.
Västerbotten västra domsaga bildades 1884 och omfattade då Lycksele och Åsele tingslag som fr.o.m. 1832 hade tillhört Västerbottens södra domsaga. 1922 bröts socknarna Dorotea och Vilhelmina ut ur Åsele tingslag och bildade Vilhelmina tingslag. Vilhelmina och Åsele tingslag skulle sedemera bilda ett gemensamt tingslag fr.o.m. 1948. Åsele tingslag omfattade före 1922 socknarna Dorotea, Fredrika, Risbäck, Vilhelmina och Åsele. Fr.o.m. 1922 bildade Vilhelmina socken ett eget tingslag som omfattade socknarna Dorotea, Risbäck och Vilhelmina.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
2013-05-03: Arkivförteckning dnr HLA 51-2013/15664 ersätter förteckning II:66/1980. Arkivförteckningen omfattar bl.a. leveranser 66/1986, 101/1988, 4/2002 och 246/2004. NW
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2025-03-10 11:21:43
ÅSELE TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1736-1947)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Tingslagen i södra och västra delen av Västerbottens län tillhörde före 1821 Västerbottens lappmarkers domsaga (cirka 1680-1720), södra lappmarkens domsaga (1720-1742) och Västerbottens södra kontrakts domsaga (1742-1820). Arvidsjaurs, Arjeplogs, Lycksele och Åsele lappmarkers tingslag tillhörde åren 1821-1831 i judiciellt avseende den s.k. lappmarksjurisdiktionen.
Västerbotten västra domsaga bildades 1884 och omfattade då Lycksele och Åsele tingslag som fr.o.m. 1832 hade tillhört Västerbottens södra domsaga. 1922 bröts socknarna Dorotea och Vilhelmina ut ur Åsele tingslag och bildade Vilhelmina tingslag. Vilhelmina och Åsele tingslag skulle sedemera bilda ett gemensamt tingslag fr.o.m. 1948. Åsele tingslag omfattade före 1922 socknarna Dorotea, Fredrika, Risbäck, Vilhelmina och Åsele. Fr.o.m. 1922 bildade Vilhelmina socken ett eget tingslag som omfattade socknarna Dorotea, Risbäck och Vilhelmina.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
Serien avser lagfarts-, intecknings, boupptecknings-, förmynderskaps och äktenskapsförordsprotokoll.
Lagfartsprotokoll fr.o.m. 1933 återfinns i Inskrivningsdomarens i Västerbottens västra domsaga arkiv, serie A I b.. Inteckningsprotokoll fr.o.m. 1933 återfinns i Inskrivningsdomarens i Västerbottens västra domsaga arkiv, serie A II b.
Volymerna 1-9 och 23 är skannade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Lagfartsböcker började föras den 1 januari 1876 med stöd av kungörelsen (1875:70) om lagfarts- och inteckningsböcker. Lagfartsböckerna ersattes fr.o.m. den 1 januari 1933 av fastighetsböcker med stöd av lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.
Fr.o.m. 1922 återfinns socknarna Dorotea, Risbäck och Vilhelmina i lagfartsböckerna för Vilhelmina tingslag.
Register till lagfartsböckerna återfinns i vol. C III a:1 och i vol. C III c:1.
Skadade lagfartsböcker är inte tillgängliga för forskning.
Volym 4 är skannad och finns tillgänglig i elektronisk form.
Inteckningsböcker började föras den 1 januari 1876 med stöd av kungörelsen (1875:70) om lagfarts- och inteckningsböcker. Inteckningssböckerna ersattes fr.o.m. den 1 januari 1933 av fastighetsböcker med stöd av lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.
Fr.o.m. 1922 återfinns socknarna Dorotea, Risbäck och Vilhelmina i inteckningsböckerna för Vilhelmina tingslag.
Register till inteckningsböckerna återfinns i vol. C III b:1 och vol. C III c:1.
Skadade inteckningsböcker är inte tillgängliga för forskning.