VÄSTRA HÄLSINGLANDS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT (1821-1970)
Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen två eller flera tingslag. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. Från 1870-talet sammanlades små häradsrätter till domsagor, som blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden som år 1906 var indelad i 120 domsagor. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsagoarkiv innehåller vanligtvis kvarlevor av domhavandenas korrespondens och domsagokansliets diarier.
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga som fr.o.m. 1693 bestod av elva tingslag. Området delades i två nya domsagor 1771 kallade Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga. Den södra domsagan omfattade tingslagen Alfta, Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Järvsö och Norrala och den norra domsagan omfattade tingslagen Bergsjö, Delsbo, Enånger, Forsa och Ljusdal. 1820 delades Hälsingland upp på tre nya juridiktioner kallade Norra Hälsinglands domsaga, Södra Hälsinglands domsaga och Västra Hälsinglands domsaga. Den västra domsagan omfattade tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal. Tingslagen i domsagan slogs fr.o.m. 1928 samman till en gemensam häradsrätt med tingsställe i Ljusdal.
Från och med 1952 omfattade Västra Hälsinglands domsaga Arbrå, Färila-Kårböle, Järvsö, Ljusdals och Los landskommuner, Undersviks församling samt Ljudals köping (SFS 1950:457).
I arkivet återfinns även handlingar som härrör från tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet, se serie Ö I.
Källor: Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Elsa Trolle Önnerfors, Domsagohistorik, Ljusdals tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Svensk författningssamling (SFS)
2011-05-04: Arkivförteckning I:6/2002 ersatt av arkivförteckning 51/2011. NW 2022-05-30: Serie H I omförtecknad till färre volymer. RF
Skapad
2001-12-10 00:00:00
Senast ändrad
2025-05-08 09:53:23
VÄSTRA HÄLSINGLANDS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT (1821-1970)
Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen två eller flera tingslag. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. Från 1870-talet sammanlades små häradsrätter till domsagor, som blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden som år 1906 var indelad i 120 domsagor. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsagoarkiv innehåller vanligtvis kvarlevor av domhavandenas korrespondens och domsagokansliets diarier.
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga som fr.o.m. 1693 bestod av elva tingslag. Området delades i två nya domsagor 1771 kallade Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga. Den södra domsagan omfattade tingslagen Alfta, Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Järvsö och Norrala och den norra domsagan omfattade tingslagen Bergsjö, Delsbo, Enånger, Forsa och Ljusdal. 1820 delades Hälsingland upp på tre nya juridiktioner kallade Norra Hälsinglands domsaga, Södra Hälsinglands domsaga och Västra Hälsinglands domsaga. Den västra domsagan omfattade tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal. Tingslagen i domsagan slogs fr.o.m. 1928 samman till en gemensam häradsrätt med tingsställe i Ljusdal.
Från och med 1952 omfattade Västra Hälsinglands domsaga Arbrå, Färila-Kårböle, Järvsö, Ljusdals och Los landskommuner, Undersviks församling samt Ljudals köping (SFS 1950:457).
I arkivet återfinns även handlingar som härrör från tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet, se serie Ö I.
Källor: Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Elsa Trolle Önnerfors, Domsagohistorik, Ljusdals tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Svensk författningssamling (SFS)
Avskrifter av överrätts domar och beslut har varit möjliga att gallra med stöd av kungörelsen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Serien består av inneliggande handlingar till till domböckerna och protokollsserierna t.o.m. 1947. Inneliggande handlingar från januari - juni hör till mål och ärenden som behandlats på vårtinget och inneliggande handlingar från juli - december hör till mål och ärenden som behandlats på hösttinget.
Serien omfattar åren 1938-1963 församlingsvisa och kronologiskt ordnade underrättelser om inträffade dödsfall som inkommit från pastorsämbetena inom Västra Hälsinglands domsaga. Underrättelserna har påförts uppgifter om bouppteckningsnummer.
Serien omfattar åren 1960-1970 personavier som inkommit från pastorsämbetena inom Västra Hälsinglands domsaga med uppgifter om dödsfall. Personavierna är arkivlagda i alfabetisk ordning efter den avlidnes namn och är påförda uppgifter om bouppteckningsnummer.
Uppgifter om dödsfall kan fr.o.m. år användas som register till bouppteckningar i serie F II.
Akter i lagsökningsmål är utgallrade med en gallringsfrist på 10 år med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963. Utslag i lagsökningsmål med avskrift av fordringsbeviset återfinns i serie A VIII.
Expeditionslistor och expeditionsnotor är utgallrade med en gallringsfrist på 10 år med stöd av förordningen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Kassaböcker, journaler för domstols- och expenskassan, fakturor för kungörelser m.m. postgiroutbetalningar och kontoutdrag samt postböcker och kvitton är utgallrade med en gallringsfrist på tio år med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963.
Kommissionärens handlingar såsom diarium, beställningsböcker för gravationsbevis och åtgärdsbevis, expeditionslistor och räkenskaper är utgallrade med en gallringsfrist på tio år med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963.
Tingshusbyggnadsskyldige var de personer inom ett härad eller motsvarande som till och med slutet av 1800-talet förfogade över i mantal satt jord och därför ansvarade för att tingshus byggdes och underhölls. Undantagna från skyldigheten var bland andra säterigårdare samt präst- och klockareboställen. Från och med 1907 omfattades alla häradsbor som betalade kommunalskatt av skyldigheten vilken därmed inte längre var knuten till jorden eller gården utan till individen.
Serien innehåller handlingar härrörande från Ljusdals tingslags tingshusbyggnadsskyldige 1886-1927, Arbrå och Järvsö tingslags tingshusbyggnadsskyldige 1889-1927 och Västra Hälsinglands domsagas tingshusbyggnadsskyldige 1928-1971.