Kronofogdemyndigheten i Västernorrlands län bildades 1988-07-01 efter en riksomfattande omorganisation av kronofogdeverksamheten. De 81 kronofogdedistrikten som funnits sedan 1965 upphörde och en myndighet i varje län, med kontor på ett mindre antal orter, bildades (Prop. 1986/87:52).
Kronofogdemyndigheten i Västernorrlands län, med säte och huvudkontor i Härnösand (SFS 1987:1314), övertog verksamheten från de tidigare kronofogdemyndigheterna i Härnösands, Sollefteås, Sundsvalls och Örnsköldsviks kronofogdedistrikt. På dessa orter inrättades istället kontor, vilka ur organisatorisk synpunkt synes ha varit relativt självständiga inom den nya kronofogdemyndigheten. Respektive kontor tilläts också av Landsarkivet i Härnösand att bilda egna delarkiv (dnr HLA 3238/97-71). Vissa funktioner, främst ekonomi- och personaladministation samt andra administrativa uppgifter, såsom diarieföring, var dock gemensamma för hela myndigheten och var förlagda till huvudkontoret i Härnösand. Riksskatteverket (RSV) var såsom chefsmyndighet för exekutionsväsendet central förvaltningsmyndighet för kronofogdemyndigheterna och tillhandahöll bl.a. ADB-stöd (SFS 1988:784).
Inom respektive län hanterade kronofogdemyndigheterna 1988-1996 frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, samt frågor om tillsyn i och lönegaranti vid konkurs, om detta inte ankom på annan. Kronofogdemyndigheten skulle verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kunde bli föremål för verkställighet, fullgjordes i rätt tid och i rätt ordning (SFS 1988:784). Andra viktiga ärenden som ankom på kronofogdemyndigheterna var indrivning enligt lagen om indrivning av statliga fordringar, mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (överfördes från tingsrätterna den 1 januari 1992), ärenden om frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen och tillsyn i konkurs. Man gjorde åtskillnad på allmänna och enskilda mål. Med allmänna mål avses fordringar till stat och kommun, dvs. skatter och avgifter böter och studiemedel. Med enskilda mål avses bl.a. obetalda underhållsbidrag, lån, hyror och andra räkningar, avhysningar (vräkningar) och återtagning av avbetalningsgods.
Kronofogdemyndigheternas ledning utgjordes av länskronodirektören och en styrelse bestående av högst tio personer (SFS 1988:784). Övriga befattningshavare var kronofogdar som i egenskap av jurister hade det övergripande ansvaret för mål och ärenden som kom in till myndigheten. Kronokommissarier och kronoinspektörer, den exekutiva personalen, fullgjorde administrativa och exekutiva arbetsuppgifter. Därutöver fanns vid kronofogdemyndigheterna kontorsperonal, ekonomer och administrativ personal som bl.a. utförde kassa-, bokförings-, redovisnings och registreringsarbete samt handlade frågor om myndighetens personal, utbildning och ekonomi (Information från Kronofogdemyndigheten, utgiven 1991).
I kronofogdemyndighetens arkiv kan finnas uppgifter som omfattas av sekretess, bl.a. i akter i skuldsaneringsärenden och i akter i allmänna och enskilda mål (gäldenärsakter, minnesregister och dylikt). Sekretessen regleras i 7 kap. 35 § och 9 kap. 19 § sekretesslagen.
Den länsindelade organisationen av kronofogdemyndigheterna upphörde vid utgången av 1996 och ersattes fr.o.m. den 1 januari 1997 av en regionindelad organisation (RA Dnr 32-252-97).
Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1991:7 skall Kronofogdemyndighetens i Västernorrlands län arkiv bevaras som typarkiv.
Allmän anmärkning
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Källa
Annan källa
Källår
1996
Om postens upprättande
Arkivpost upprättad utifrån arkivbeskrivning för Kronofogdemyndigheten i Västernorrlands län och leveransunderlag för leverans140/2003. 2004-02-17 Angelica Björlestrand
2008-04-18: Förteckning F I:44/2008 upprättad. Ersätter förtecknin F II:40/1998. Ingående lev 140/2003 och 8/2004. NW 2013-12-02. Leverans 2013:144 ordnad och förtecknad. Arkivförteckning F I:43/2008 har försetts med nya förteckningsblad i serierna C 1 A - C 2 BB, C 5 A - C 5 CE, D 9 A - D 9 U och F 2 A. NW
Skapad
2004-02-17 00:00:00
Senast ändrad
2013-12-02 13:54:33
Kronofogdemyndigheten i Västernorrlands län bildades 1988-07-01 efter en riksomfattande omorganisation av kronofogdeverksamheten. De 81 kronofogdedistrikten som funnits sedan 1965 upphörde och en myndighet i varje län, med kontor på ett mindre antal orter, bildades (Prop. 1986/87:52).
Kronofogdemyndigheten i Västernorrlands län, med säte och huvudkontor i Härnösand (SFS 1987:1314), övertog verksamheten från de tidigare kronofogdemyndigheterna i Härnösands, Sollefteås, Sundsvalls och Örnsköldsviks kronofogdedistrikt. På dessa orter inrättades istället kontor, vilka ur organisatorisk synpunkt synes ha varit relativt självständiga inom den nya kronofogdemyndigheten. Respektive kontor tilläts också av Landsarkivet i Härnösand att bilda egna delarkiv (dnr HLA 3238/97-71). Vissa funktioner, främst ekonomi- och personaladministation samt andra administrativa uppgifter, såsom diarieföring, var dock gemensamma för hela myndigheten och var förlagda till huvudkontoret i Härnösand. Riksskatteverket (RSV) var såsom chefsmyndighet för exekutionsväsendet central förvaltningsmyndighet för kronofogdemyndigheterna och tillhandahöll bl.a. ADB-stöd (SFS 1988:784).
Inom respektive län hanterade kronofogdemyndigheterna 1988-1996 frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, samt frågor om tillsyn i och lönegaranti vid konkurs, om detta inte ankom på annan. Kronofogdemyndigheten skulle verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kunde bli föremål för verkställighet, fullgjordes i rätt tid och i rätt ordning (SFS 1988:784). Andra viktiga ärenden som ankom på kronofogdemyndigheterna var indrivning enligt lagen om indrivning av statliga fordringar, mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (överfördes från tingsrätterna den 1 januari 1992), ärenden om frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen och tillsyn i konkurs. Man gjorde åtskillnad på allmänna och enskilda mål. Med allmänna mål avses fordringar till stat och kommun, dvs. skatter och avgifter böter och studiemedel. Med enskilda mål avses bl.a. obetalda underhållsbidrag, lån, hyror och andra räkningar, avhysningar (vräkningar) och återtagning av avbetalningsgods.
Kronofogdemyndigheternas ledning utgjordes av länskronodirektören och en styrelse bestående av högst tio personer (SFS 1988:784). Övriga befattningshavare var kronofogdar som i egenskap av jurister hade det övergripande ansvaret för mål och ärenden som kom in till myndigheten. Kronokommissarier och kronoinspektörer, den exekutiva personalen, fullgjorde administrativa och exekutiva arbetsuppgifter. Därutöver fanns vid kronofogdemyndigheterna kontorsperonal, ekonomer och administrativ personal som bl.a. utförde kassa-, bokförings-, redovisnings och registreringsarbete samt handlade frågor om myndighetens personal, utbildning och ekonomi (Information från Kronofogdemyndigheten, utgiven 1991).
I kronofogdemyndighetens arkiv kan finnas uppgifter som omfattas av sekretess, bl.a. i akter i skuldsaneringsärenden och i akter i allmänna och enskilda mål (gäldenärsakter, minnesregister och dylikt). Sekretessen regleras i 7 kap. 35 § och 9 kap. 19 § sekretesslagen.
Den länsindelade organisationen av kronofogdemyndigheterna upphörde vid utgången av 1996 och ersattes fr.o.m. den 1 januari 1997 av en regionindelad organisation (RA Dnr 32-252-97).
Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1991:7 skall Kronofogdemyndighetens i Västernorrlands län arkiv bevaras som typarkiv.