Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kriminalvårdsmyndigheten Luleå. Frivårdens Luleå/Gällivare arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1160059
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Df4MTRoTO4EXYn9fqoa0u1
ExtraID1160059
Omfång
2,2 Hyllmeter  (-)
Datering
1998 – 2005  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
Villkorsanm35 kap. 15 § Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Övriga hänvisningar
Arkivförteckning (godkänd): F 79/2009
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Kriminalvårdsmyndigheten Luleå. Frivården Luleå/Gällivare, 1998 – 2005 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
FRIVÅRDEN LULEÅ/GÄLLIVARE 1998-2005

Då en ny kriminalvårdsoranisation trädde i kraft den 1 jaunari 1998 upphörde kriminalvårdsanstalterna, häktena och frivårdsmyndigheterna att vara egna myndigheter. Dessa uppgick i stället i ett mindre antal lokala kriminalvårdsmyndigheter (SFS 1997:396).

Kriminalvårdsmyndigheten Luleå inrättades den 1 januari 1998. Myndigheten bestod av ett kansli, frivården Luleå/Gällivare, häktet Luleå och anstalterna Haparanda och Luleå. Varje enhet har egen arkivredovisning.

Frivården Luleå/Gällivare, vars upptagningsområde var Norrbottens län, hade sina lokaler i Luleå och i Gällivare med filialkontor i Kalix, Piteå, Boden och Kiruna. Frivårdens verksamhet reglerades främst av bestämmelserna i brottsbalken (SFS 1962:700) om skyddstillsyn inklusive samhällstjänst och kontraktsvård (28 kap.), lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll, frivårdsförordningen (SFS 1983:250) och lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. Beslut om uppskov med fängelsestraff och föreläggande för inställelse i anstalt fattades av frivården.

Frivårdens huvudsakliga arbetsuppigfter utgjordes av att kontrollera och stödja de klienter som var dömda till skyddstillsyn eller var villkorligt frigivna och stod under övervakning eller under intensivövervakning med elektronisk kontroll. Frivårdens personal arbetade också med klienter på häkten och anstalter samt utförde personutredningar. Verksamhetsansvarig vid frivården var kriminalvårdschefen. Vid frivården fanns frivårdsinspektörer och administrativ personal. Eftersom kriminalvårdsmyndighetens personalfunktion var placerad vid häktet, förvarades samtliga personalakter där. Myndighetens diarieföring skedde centralt vid kansliet.

Verksamheten dokumenterades främst genom de personakter som fördes över klienter inom kriminalvården. En personakt upprättades så snart en klient blev föremål för någon form av kriminalvårdande verksamhet. Samma personakt ambulerade mellan de kriminalvårdande enhetern, dvs. häkte, anstalt och frivård, och förvarades hos den enhet som för tillfället hade ansvar för klienten. Akterna slutarkiverades hos Kriminalvårdsstyrelsen och om en klient ej varit föremål för kriminalvårdande åtgärder under fem år avställdes akten som inaktuell. Som sökmedel till de aktuella akterna finns det datoriserade sökregistret SÖK vid Kriminalvårdsstyrelsen och till de avställda akterna Kriminalvårdsstyrelsens Gallrings- och avställningsregister (GAL). Vid häktet arkiverades uttag ur det klientadministrativa datasystemet FRAS efter prövotidens slut ("gallrade" klienter) samt beslut om hämtning, övervakning, passtillstånd, uppskov med fängelsestraff och föreläggande om inställelse i anstalt. Vidare arkiverades olika former av beslut om personundersökare och övervakare samt personundersökningar gällande personer som ej dömts till kriminalvårdande påföljd hos frivården.

Fr.o.m. 2006 ingår alla kriminalvårdsmyndigheter i den centrala myndigheten Kriminalvården (SFS 2005:985).


Källor:
Arkivbeskrivning för Kriminalvårdsmyndigheten Luleå
Svensk författningssamling (SFS)

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Om postens upprättandeIngående leverans 147/2009
Skapad2009-09-01 18:55:10
Senast ändrad2017-04-19 10:08:45