ÅKLAGARMYNDIGHETEN I UMEÅ. ÅKLAGARKAMMAREN I LULEÅ. LOKAL ÅKLAGARE I GÄLLIVARE (1996-2004)
Åklagarkammaren i Luleå tillkom den 1 juli 1996 då åklagarförordningen (1996:205) trädde i kraft. Genom förordningen delades landet in i sju åklagardistrikt (fr.o.m. 1999-04-16 sex åklagadistrikt) med en åklagarmyndighet i varje distrikt. I varje åklagardistrikt fanns ett antal åklagarkammare och lokala åklagare. Dessa organ övertog den verksamhet som åren 1965 - - 1996-06-30 bedrevs vid lokala och regionla åklagarmyndigheter. Enligt RA-MS 1996:39 skulle handlingar i oavslutade ärenden överlämnas till de nya åklagarmyndigheterna för vidare handläggning.
I Åklagarmyndighetens i Umeå distrikt fanns fr.o.m. den 1 juli 1996 Åklagarkammaren i Umeå och Åklagarkammaren i Luleå. Fr.o.m. 1999-04-16 tillkom Åklagarkammaren i Sundsvall och Åklagarkammaren i Östersund i och med att Åklagarmyndigheten i Sundsvall upphörde (SFS 1999:35). Enligt Riksåklagarens författningssamling (RÅFS 2000:2) hade Åklagarkammaren i Luleå kansli i Luleå och verksamhet i Luleå, Boden, Gällivare, Kiruna, Haparanda och Piteå.
Då en ny åklagarförordning (2004:1265) och förordningen (2004:1266) med instruktion för Åklagarmyndigheten trädde i kraft den 1 januari 2005 upphörde de regionala åklagarmyndigheterna. De sex åklagarmyndigheterna slogs då samman till en enda myndighet kallad Åklagarmyndigheten. Riksåklagaren är myndighetschef och leder verksamheten från Riksåklagarens kansli i Stockholm. Under riksåklagaren sorterar 39 åklagarkammare varav fyra är nationella kammare och tre internationella kammare.
Enligt RA-MS 2004:81 skulle handlingar i öppna ärenden hos de regionala åklagarmyndigheterna senast den 31 december 2005 överlämnas till och införlivas i Åklagarmyndighetens arkiv.
Arkivbildningen inom Åklagarmyndigheterna skedde vid varje åklagarkammare och hos de lokala åklagarna. Åklagarverksamheten är främst dokumenterad i diarier och akter. För själva åklagarverksamheten fördes brottmålsdiarier, tvångsmedeldiarier och säkerhetsdiarier. Handlingarna i åklagarverksamheten har bildat akter som ordnats efter gallringsfrist och inbördes diarienummerordning. Samtliga handlingar till brottmålsdiariet är gallringsbara med gallringfrister på 5, 10 eller 25 år beroende på de besluts som fattats i det aktuella ärendet. Akter i ärende där strafföreläggande utfärdats och som inte diarieförts i brottmålsdiariet gallras efter 5 år. Undantag från gallring av akter i brottmål kan göras i särskilda fall. Gallring sker med stöd av RA-MS 1998:57 (ändrad RA-MS 1999:56, 1999:4, 2002:50 och 2010:3).
Endast sådana handlingar som omfattas av denna arkivförteckning har levererats till Lansarkivet i Härnösand.
2012-11-21: Arkivförteckning dnr HLA 51-2012/37946 upprättad. Arkivförteckningen omfattar leverans 166/2004. NW 2016-03-01: Nytt förteckningsblad i serie F 2 B. Hela arkivbeståndet förvaras tillsammans med Åklagarkammarens i Luleå arkiv (serie F 2 B). NW
Skapad
2004-06-17 00:00:00
Senast ändrad
2016-03-01 08:26:13
ÅKLAGARMYNDIGHETEN I UMEÅ. ÅKLAGARKAMMAREN I LULEÅ. LOKAL ÅKLAGARE I GÄLLIVARE (1996-2004)
Åklagarkammaren i Luleå tillkom den 1 juli 1996 då åklagarförordningen (1996:205) trädde i kraft. Genom förordningen delades landet in i sju åklagardistrikt (fr.o.m. 1999-04-16 sex åklagadistrikt) med en åklagarmyndighet i varje distrikt. I varje åklagardistrikt fanns ett antal åklagarkammare och lokala åklagare. Dessa organ övertog den verksamhet som åren 1965 - - 1996-06-30 bedrevs vid lokala och regionla åklagarmyndigheter. Enligt RA-MS 1996:39 skulle handlingar i oavslutade ärenden överlämnas till de nya åklagarmyndigheterna för vidare handläggning.
I Åklagarmyndighetens i Umeå distrikt fanns fr.o.m. den 1 juli 1996 Åklagarkammaren i Umeå och Åklagarkammaren i Luleå. Fr.o.m. 1999-04-16 tillkom Åklagarkammaren i Sundsvall och Åklagarkammaren i Östersund i och med att Åklagarmyndigheten i Sundsvall upphörde (SFS 1999:35). Enligt Riksåklagarens författningssamling (RÅFS 2000:2) hade Åklagarkammaren i Luleå kansli i Luleå och verksamhet i Luleå, Boden, Gällivare, Kiruna, Haparanda och Piteå.
Då en ny åklagarförordning (2004:1265) och förordningen (2004:1266) med instruktion för Åklagarmyndigheten trädde i kraft den 1 januari 2005 upphörde de regionala åklagarmyndigheterna. De sex åklagarmyndigheterna slogs då samman till en enda myndighet kallad Åklagarmyndigheten. Riksåklagaren är myndighetschef och leder verksamheten från Riksåklagarens kansli i Stockholm. Under riksåklagaren sorterar 39 åklagarkammare varav fyra är nationella kammare och tre internationella kammare.
Enligt RA-MS 2004:81 skulle handlingar i öppna ärenden hos de regionala åklagarmyndigheterna senast den 31 december 2005 överlämnas till och införlivas i Åklagarmyndighetens arkiv.
Arkivbildningen inom Åklagarmyndigheterna skedde vid varje åklagarkammare och hos de lokala åklagarna. Åklagarverksamheten är främst dokumenterad i diarier och akter. För själva åklagarverksamheten fördes brottmålsdiarier, tvångsmedeldiarier och säkerhetsdiarier. Handlingarna i åklagarverksamheten har bildat akter som ordnats efter gallringsfrist och inbördes diarienummerordning. Samtliga handlingar till brottmålsdiariet är gallringsbara med gallringfrister på 5, 10 eller 25 år beroende på de besluts som fattats i det aktuella ärendet. Akter i ärende där strafföreläggande utfärdats och som inte diarieförts i brottmålsdiariet gallras efter 5 år. Undantag från gallring av akter i brottmål kan göras i särskilda fall. Gallring sker med stöd av RA-MS 1998:57 (ändrad RA-MS 1999:56, 1999:4, 2002:50 och 2010:3).
Endast sådana handlingar som omfattas av denna arkivförteckning har levererats till Lansarkivet i Härnösand.