INSKRIVNINGSDOMAREN I SEVEDE OCH TUNALÄNS DOMSAGA (1933-1968)
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Sevede och Tunaläns domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Sevede och Tunaläns domsaga, med kansli och tingsställe i Vimmerby, omfattade åren 1933-1968 följande församlingar:
Djursdala Frödinge Hultsfred (med Hultsfreds köping, Vena församling före år 1955) Lönneberga (Aspelands och Handbörds domsaga före år 1952) Misterhult (med Figeholms köping, uppgick i Oskarshamns stad fr.o.m. år 1967) Kristdala (uppgick i Oskarshamns stad fr.o.m. år 1967) Pelarne Rumskulla Södra Vi Tuna Vena Vimmerby landsförsamling Vimmerby stadsförsamling (Vimmerby stads jurisdiktion före år 1948)
Fr.o.m. den 1 januari 1948 upphörde Vimmerby rådhusrätt varmed Vimmerby stad i judiciellt avseende förenades med Sevede och Tunaläns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1952 kom Lönneberga församling och landskommun som dittills tillhört Aspelands och Handbörds domsaga att tillhöra Sevede och Tunaläns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1967 kom områdena för församlingarna Kristdala och Misterhult att tillhöra Oskarshamns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1969 kom områdena för församlingarna Hultsfred, Lönneberga och Vena att tillhöra Oskarshamns domsaga medan områdena för församlingarna Djursdala, Frödinge, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby (Vimmerby lands- och stadsförsamlingar före år 1965) kom att tillhöra Västerviks domsaga (Tjusts domsaga före år 1969). Myndigheten Inskrivningsdomaren i Sevede och Tunaläns domsaga upphörde således vid utgången av år 1968.
Källor: Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1947:571 (om staden Vimmerbys förenande i judiciellt avseende med domsaga), SFS 1951:121 (om ändrade bestämmelser rörande domsagoindelningen i Kalmar län), SFS 1968:525 (om ändrad judiciell indelning i Kalmar län)
INSKRIVNINGSDOMAREN I SEVEDE OCH TUNALÄNS DOMSAGA (1933-1968)
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Sevede och Tunaläns domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Sevede och Tunaläns domsaga, med kansli och tingsställe i Vimmerby, omfattade åren 1933-1968 följande församlingar:
Djursdala Frödinge Hultsfred (med Hultsfreds köping, Vena församling före år 1955) Lönneberga (Aspelands och Handbörds domsaga före år 1952) Misterhult (med Figeholms köping, uppgick i Oskarshamns stad fr.o.m. år 1967) Kristdala (uppgick i Oskarshamns stad fr.o.m. år 1967) Pelarne Rumskulla Södra Vi Tuna Vena Vimmerby landsförsamling Vimmerby stadsförsamling (Vimmerby stads jurisdiktion före år 1948)
Fr.o.m. den 1 januari 1948 upphörde Vimmerby rådhusrätt varmed Vimmerby stad i judiciellt avseende förenades med Sevede och Tunaläns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1952 kom Lönneberga församling och landskommun som dittills tillhört Aspelands och Handbörds domsaga att tillhöra Sevede och Tunaläns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1967 kom områdena för församlingarna Kristdala och Misterhult att tillhöra Oskarshamns domsaga.
Fr.o.m. den 1 januari 1969 kom områdena för församlingarna Hultsfred, Lönneberga och Vena att tillhöra Oskarshamns domsaga medan områdena för församlingarna Djursdala, Frödinge, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby (Vimmerby lands- och stadsförsamlingar före år 1965) kom att tillhöra Västerviks domsaga (Tjusts domsaga före år 1969). Myndigheten Inskrivningsdomaren i Sevede och Tunaläns domsaga upphörde således vid utgången av år 1968.
Källor: Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1947:571 (om staden Vimmerbys förenande i judiciellt avseende med domsaga), SFS 1951:121 (om ändrade bestämmelser rörande domsagoindelningen i Kalmar län), SFS 1968:525 (om ändrad judiciell indelning i Kalmar län)
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om lagfart och fång till fast egendom antecknas i lagfartsprotokollet. Handlingar i lagfartsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Fr.o.m. år 1952 förekommer endast akter i lagfartsärenden, vilka återfinns i serie G I.
Lagfartsprotokoll förda åren 1933-1947 avseende Vimmerby stad återfinns i Vimmerby rådhusrätts och magistrats arkiv (serie A II a).
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om inteckning i fast egendom antecknas i inteckningsprotokollet. Handlingar i inteckningsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Fr.o.m. år 1952 förekommer endast akter i inteckningsärenden, vilka återfinns i serie G II.
Inteckningsprotokoll förda åren 1933-1947 avseende Vimmerby stad återfinns i Vimmerby rådhusrätts och magistrats arkiv (serie A II a).
Enligt 1907 års lagar om inskrivning av tomträtt och om inteckning i tomträtt skulle ärenden om upplåtelse och inteckning i tomträtt antecknas i tomträttsprotokollet. Handlingar i tomträttsärenden (akter) skulle bifogas tomträttsprotokollet.
Ärenden om inskrivning av upplåtelse eller inteckning i tomträtt har inte förekommit då det inte synes ha bildats tomträtter i de stadsliknande områden som ingick i Sevede och Tunaläns domsaga.
Gravationsbevjs är ett bevis avseende viss fastighet eller tomträtt innehållande uppgifter om bl.a. ägare och innehavare samt eventuella förhållanden som belastar egendomen, såsom inteckningar, pantbrev, servitut eller andra inskrivningar.
Koncept till gravationsbevis var gallringsbara med stöd av förordningen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Serien omfattar lagfartsböcker som fördes fr.o.m. år 1876 i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker). Lagfartsböckerna ersattes fr.o.m. år 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serie D I).
Serien omfattar inteckningsböcker som fördes fr.o.m. år 1876 i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker). Inteckningsböckerna ersattes fr.o.m. år 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serie D I).
Serien omfattar dels fastighetsböcker som har förts i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker för landet och fastighetsböcker för städer) och dels fastighetsböcker som fr.o.m. år 1933 fördes enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet) och SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras).
Det äldre slaget av fastighetsböcker omfattar fastighetsböcker för Vimmerby stad som tidigast förts fr.o.m. år 1876 och som längst fram till utgången av år 1947 då Vimmerby stad i judiciellt avseende förenades med Sevede och Tunaläns domsaga.
De fastighetsböcker som började föras fr.o.m. år 1933 har överlämnats till efterkommande arkivbildare och återfinns numera i Inskrivningsmyndighetens i Oskarshamns domsaga arkiv (serierna D I a och D I b) beträffande församlingarna Hultsfred, Lönneberga, Misterhult, Kristdala och Vena och i Inskrivningsmyndighetens i Västerviks domsaga (serierna D I a och D I b) beträffande församlingarna Djursdala, Frödinge, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby.
Bestämmelser om inteckning i jordbruksinventarier återfinns i lagen (1932:171) om inteckning i jordbruksinventarier. Ansökan om inteckning i jordbruksinventarier ingas fr.o.m. den 1 juli 1932 till inskrivningsdomaren i den domsaga eller stad där rörelsen hade sin verksamhet.
Ärenden om inteckning i jordbruksinventarier ersattes fr.o.m. den 1 juli 1967 av ärenden om företagsinteckning (SFS 1966:454).
I samband med att lagen (1966:454) om företagsinteckning trädde i kraft överlämnades inskrivningsböckerna i denna serie till Inskrivningsdomaren vid Kalmar rådhusrätt och har sedermera införlivats i Kalmar rådhusrätts och magistrats (1830-1970) arkiv (serie D VIII).
Ärenden om inskrivning av upplåtelse eller inteckning i tomträtt har inte förekommit då det inte synes ha bildats tomträtter i de stadsliknande områden som ingick i Sevede och Tunaläns domsaga.
Serien omfattar handlingar i lagfartsärenden som inte har bilagts protokollen i serie A I. Handlingarna i denna serie är märkta L.p. (lagfartsprotokoll) samt årtal och protokollets paragrafnummer.
Serien omfattar handlingar i inteckningsärenden som inte har bilagts protokollen i serie A II. Handlingarna i denna serie är märkta I.p. (inteckningsprotokoll) samt årtal och protokollets paragrafnummer.
Ärenden om inskrivning av upplåtelse eller inteckning i tomträtt har inte förekommit då det inte synes ha bildats tomträtter i de stadsliknande områden som ingick i Sevede och Tunaläns domsaga.
Ärenden om inskrivning av upplåtelse eller inteckning i tomträtt har inte förekommit då det inte synes ha bildats tomträtter i de stadsliknande områden som ingick i Sevede och Tunaläns domsaga.