Kraftverksutbyggnaden i Lule Älv började år 1910. Kungliga Vattenfallsstyrelsen inrättade då en byggnadsbyrå som svarade för byggandet av Porjus Kraftverk. Den lokalt centrala organisationen benämndes Luleälvens Kraftverksbyggander. 1938 blev byggnadsbyrån efter en omorganisation byggnadstekniska byrån, och Luleälvens kraftverksbyggnader blev Luleälvsarbetena.
Huvudorganisationen för kraftverksbyggnaden var Kungliga Vattenfallsstyrelsen - sedermera Statens Vattenfallsverk. Avdelningen för byggnad av vattenkraftverk var från början 1910 byggnadsbyrån, 1938 efter omorganisation blev det byggnadstekniska byrån, 1939 ändras namnet till vattenbyggnadstekniska byrån och efter ännu en omorganisation 1962 får vi avdelningen byggnadsteknik.
Enligt en organisationsplan från 1976 är huvudorganisationen B - byggnadsteknik och under denna avdelning ligger BY - anläggningsteknik. Under denna avdelning sorterar de olika byggena nu kallade BYP. Som bilaga finns en förteckning över de olika beteckningar Vattenfall använt för byggarbetsplatser och anläggningskontor. Totalt finns 15 kraftverk i denna älv (se bilaga 1 och 2).
Slutet av 1950-talet blev början till en intensiv utbyggnadsperiod. I Vuollerim uppstod 1957 ett kontor som kom att fungera som ett älvgemensamt anläggningskontor. Detta kontor betjänade samtliga byggen. Kontoret flyttar 1977 sin verksamhet till Ligga, 1983 flyttas kontoret åter, nu till Jokkmokk. 1987 när utbyggnadsperioden går mot sitt slut flyttas kontoret till Umeå. Där inregistreras i september 1988 Svenska Kraftbyggarna AB och Statens Vattenfallsverks byggnadsepok i Luleälven är därmed avslutad.
Arkivhistorik och avgränsning av arkiv
År 1918 påbörjades en utbyggnad av Harsprånget, som p.g.a. depressionen i början av 1920-talet avbröts 1922. Handlingar från detta bygge finns arkiverade i arkivet efter Porjus första utbyggnad. I början av 1940-talet aktualiserade det ökade energibehovet åter en utbyggnad. Den 1 maj 1945 gav Riksdagen klartecken till en utbyggnad av Harsprånget och kraftverket färdigställdes 1952. Byggandet av Ligga kraftstation påbörjades 1951 och de båda byggföretagen sköttes från ett gemensamt byggkontor och med delvis samma personal. Harsprångets och Liggas första utbyggnad genomfördes innan Luleälvsarbetena fick den organisationsstruktur som utkristalliserades 1956-1957. Därför finns "Harsprånget - Ligga " som en egen arkivbildare med en separat förteckning. Varje kraftverksbygge hade en arbetschef som ansvarig. Flera kraftverksbyggen sorterade ibland under samme arbetschef och utgjorde då ett s.k. arbetschefsområde. Dessa arbetschefsområden var mindre administrativa enheter som ingick i den stora arkivbildaren Luleälvsarbetena.
Utbyggnaden av Lule Älv resulterade i 15 kraftverk samt fyra regleringsmagasin. Från effektutbyggnaden av Porjus 1938-1942 och 1948-1949 finns handlingar bevarade tillsammans med Porjus driftkontors arkivbestånd. Från det byggkontor, som har funnits i Porjus vid denna tid finns däremot inga handlingar bevarade förutom en enda volym med arbetsskadeanmärkningar, som förtecknats tillsammans i F3:21.
Arkivhandlingarna förvarades i arkivlokaler belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Största delen av arkivet består av ämnesordnade handlingar, fakturakopior, tidsuppgifter, lönespecifikationer, anställningssedlar mm. Ekonomi och viktiga beslut har skötts från Vattenfalls kontor i Stockholm, så här finns inga protokoll, bokslut eller huvudböcker.
Ritningar samt ritningsförteckningar har inte arkiverats, annat än då de varit som bilaga till övriga handlingar. Originalritningar återfinns i Vattenfall AB:s separata ritningsarkiv.Fotografier som finns i detta arkiv tillför information om dess verksamhet och/eller historia och i de fall fotopositiv förekommit som bilagor och i beskrivande syfte har de bevarats på sin ursprungliga plats för att kunna ge en fullständig bild, en markering om detta har då gjorts i förteckningen. Övriga fotosamlingar finns annars i Vattenfall AB:s bild-, ljud- och filmarkiv. I förra arkivförteckningen fanns uppgift om vilken våning respektive en serie befann sig på men därefter har materialet flyttats ännu en gång innan denna arkivförteckning 2008 kom till stånd. Materialet var dock fullständigt efter jämförelse mot förteckningen och inget har förkommit på vägen. Samma arkivbeskrivning användes tidigare för flera arkiv, med den som utgångspunkt har en ny beskrivning gjorts till vart och ett av dessa arkiv. Någon trasig arkivbox har bytts ut och kompaktpackats, i övrigt har själva ordningen inte förändrats.
Gallring Gallring har inte företagits i arkivet under dess iordningsställande i enlighet med RA-MS 2005:56. För att underlätta identifieringen vid en eventuell framtida gallring har blankettnummer och rubrik i de flesta fall redovisats i anmärkningskolumnen eller serieanmärkningen i arkivförteckningen.
Förvaring
Enligt tidigare arkivförteckning förvarades arkivhandlingarna i arkivlokaler belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Arkivlokalerna byggdes i början av 1980-talet och är tre våningar. Handlingarna i arkivet förvaras i A4-arkivboxar om inte annat anges i förteckningen.
Arkivet har ordnats och förtecknats av PICAB på uppdrag av Vattenfall AB.
PICAB Näsåker september 2008
Ingela Näslund Arkivarie
Bilagor: 1. Beteckningar på byggarbetsplatser efter Lule älv 2. Karta över Lule älv
Kraftverksutbyggnaden i Lule Älv började år 1910. Kungliga Vattenfallsstyrelsen inrättade då en byggnadsbyrå som svarade för byggandet av Porjus Kraftverk. Den lokalt centrala organisationen benämndes Luleälvens Kraftverksbyggander. 1938 blev byggnadsbyrån efter en omorganisation byggnadstekniska byrån, och Luleälvens kraftverksbyggnader blev Luleälvsarbetena.
Huvudorganisationen för kraftverksbyggnaden var Kungliga Vattenfallsstyrelsen - sedermera Statens Vattenfallsverk. Avdelningen för byggnad av vattenkraftverk var från början 1910 byggnadsbyrån, 1938 efter omorganisation blev det byggnadstekniska byrån, 1939 ändras namnet till vattenbyggnadstekniska byrån och efter ännu en omorganisation 1962 får vi avdelningen byggnadsteknik.
Enligt en organisationsplan från 1976 är huvudorganisationen B - byggnadsteknik och under denna avdelning ligger BY - anläggningsteknik. Under denna avdelning sorterar de olika byggena nu kallade BYP. Som bilaga finns en förteckning över de olika beteckningar Vattenfall använt för byggarbetsplatser och anläggningskontor. Totalt finns 15 kraftverk i denna älv (se bilaga 1 och 2).
Slutet av 1950-talet blev början till en intensiv utbyggnadsperiod. I Vuollerim uppstod 1957 ett kontor som kom att fungera som ett älvgemensamt anläggningskontor. Detta kontor betjänade samtliga byggen. Kontoret flyttar 1977 sin verksamhet till Ligga, 1983 flyttas kontoret åter, nu till Jokkmokk. 1987 när utbyggnadsperioden går mot sitt slut flyttas kontoret till Umeå. Där inregistreras i september 1988 Svenska Kraftbyggarna AB och Statens Vattenfallsverks byggnadsepok i Luleälven är därmed avslutad.
Arkivhistorik och avgränsning av arkiv
År 1918 påbörjades en utbyggnad av Harsprånget, som p.g.a. depressionen i början av 1920-talet avbröts 1922. Handlingar från detta bygge finns arkiverade i arkivet efter Porjus första utbyggnad. I början av 1940-talet aktualiserade det ökade energibehovet åter en utbyggnad. Den 1 maj 1945 gav Riksdagen klartecken till en utbyggnad av Harsprånget och kraftverket färdigställdes 1952. Byggandet av Ligga kraftstation påbörjades 1951 och de båda byggföretagen sköttes från ett gemensamt byggkontor och med delvis samma personal. Harsprångets och Liggas första utbyggnad genomfördes innan Luleälvsarbetena fick den organisationsstruktur som utkristalliserades 1956-1957. Därför finns "Harsprånget - Ligga " som en egen arkivbildare med en separat förteckning. Varje kraftverksbygge hade en arbetschef som ansvarig. Flera kraftverksbyggen sorterade ibland under samme arbetschef och utgjorde då ett s.k. arbetschefsområde. Dessa arbetschefsområden var mindre administrativa enheter som ingick i den stora arkivbildaren Luleälvsarbetena.
Utbyggnaden av Lule Älv resulterade i 15 kraftverk samt fyra regleringsmagasin. Från effektutbyggnaden av Porjus 1938-1942 och 1948-1949 finns handlingar bevarade tillsammans med Porjus driftkontors arkivbestånd. Från det byggkontor, som har funnits i Porjus vid denna tid finns däremot inga handlingar bevarade förutom en enda volym med arbetsskadeanmärkningar, som förtecknats tillsammans i F3:21.
Arkivhandlingarna förvarades i arkivlokaler belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Största delen av arkivet består av ämnesordnade handlingar, fakturakopior, tidsuppgifter, lönespecifikationer, anställningssedlar mm. Ekonomi och viktiga beslut har skötts från Vattenfalls kontor i Stockholm, så här finns inga protokoll, bokslut eller huvudböcker.
Ritningar samt ritningsförteckningar har inte arkiverats, annat än då de varit som bilaga till övriga handlingar. Originalritningar återfinns i Vattenfall AB:s separata ritningsarkiv.Fotografier som finns i detta arkiv tillför information om dess verksamhet och/eller historia och i de fall fotopositiv förekommit som bilagor och i beskrivande syfte har de bevarats på sin ursprungliga plats för att kunna ge en fullständig bild, en markering om detta har då gjorts i förteckningen. Övriga fotosamlingar finns annars i Vattenfall AB:s bild-, ljud- och filmarkiv. I förra arkivförteckningen fanns uppgift om vilken våning respektive en serie befann sig på men därefter har materialet flyttats ännu en gång innan denna arkivförteckning 2008 kom till stånd. Materialet var dock fullständigt efter jämförelse mot förteckningen och inget har förkommit på vägen. Samma arkivbeskrivning användes tidigare för flera arkiv, med den som utgångspunkt har en ny beskrivning gjorts till vart och ett av dessa arkiv. Någon trasig arkivbox har bytts ut och kompaktpackats, i övrigt har själva ordningen inte förändrats.
Gallring Gallring har inte företagits i arkivet under dess iordningsställande i enlighet med RA-MS 2005:56. För att underlätta identifieringen vid en eventuell framtida gallring har blankettnummer och rubrik i de flesta fall redovisats i anmärkningskolumnen eller serieanmärkningen i arkivförteckningen.
Förvaring
Enligt tidigare arkivförteckning förvarades arkivhandlingarna i arkivlokaler belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Arkivlokalerna byggdes i början av 1980-talet och är tre våningar. Handlingarna i arkivet förvaras i A4-arkivboxar om inte annat anges i förteckningen.
Arkivet har ordnats och förtecknats av PICAB på uppdrag av Vattenfall AB.
PICAB Näsåker september 2008
Ingela Näslund Arkivarie
Bilagor: 1. Beteckningar på byggarbetsplatser efter Lule älv 2. Karta över Lule älv