Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Gårdsarkiv, Kungsgården, Ovansjö sn, Gävleborgs län


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3010020
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/oDJ95AxEHq6gaGVeLUvCt0
ExtraIDA:27
Omfång
3,65 Hyllmeter 
95 Volymer 
Datering
1692 – 1959  (Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmArkivet tillgängligt för forskning
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:22/1968
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Kungsgården. Ovansjö sn, Gävleborgs län (Arkivbildare)
Alternativa namn: Uhrfors bruk
Kategori: Gård. Processindustri

Innehåll och historik

Innehåll
Kungsgården i Ovansjö övergick genom byteshandling 1549 4/7 från kronan till enskild innehavare. Under senare delen av 1500-talet samt under större delen av 1600-talet befann sig hemmanet i prästers och prästättlingars ägo för att i slutet av 1600-talet övertagas av släkten Uhr (Hedlund, K., Kungsgården i Ovansjö, 1925). Medlemmar av denna släkt lät inte långt från Kungsgården uppföra Uhrfors hammarsmedja år 1758. (Beskow H., Bruksherrgårdarna i Gästrikland, 1954, s. 17 ff).
År 1823 förvärvade bergsrådet Petre och dennes son Th. Petre en tredjedel av Uhrfors bruk. Resten övertogs av grosshandelsfirman Elfstrand i Gävle. Till Uhrfors hörde hälften av Åttersta masugn samt Kungsgården jämte åtskilliga hemman (Hofors bruks historia, s. 121. Ägaren av Kungsgården innehade efter 1784 ej något större bruk. Innehavet av brukspatrontiteln var emellertid för denne en väsentlig tillgång. Bergskollegiet medgav därför, att Kungsgården betraktades som en tillhörighet under Uhrfors bruk, varigenom bruket ansågs vara av den storleksordningen, att dess ägare ägde rätt att räkna sig såsom brukspatron).
År 1839 beviljades Uhrfors ägare privilegium på anläggandet av ett järnbruk vid Kungsberg i Ovansjö socken, vilket kom att kallas Kungsfors järnbruk. År 1846 inköpte Th. Petre Elfstrands delar i Uhrfors och Kungsfors. Han ägde vid denna tid redan Hofors, Hammarby, Robertsholm och Montrose (Hofors bruks historia, s. 151 f.).
Efter mitten av 1800-talet råkade dåvarande innehavare av Hoforskoncernen ut för ekonomiska svårigheter. Hjalmar och Casimir Petre tvingades år 1880 att gå i konkurs. Stockholms enskilda bank förvärvade koncernen, vari fortfarande ingick bl.a. Kungsgården och Kungsfors bruk, och Hofors AB bildades. Under åren 1880-1890 var Gustaf Lillehök disponent för bolaget. Sistnämnda år efterträddes han på denna post av Per Eriksson. Denne avgick år 1916, då han inträdde i pensionsåldern. Detta år förvärvades Hofors Aktiebolag av Svenska kullagerfabriken (SKF), varigenom alltså Stockholms enskilda banks innehav av ko

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser lev. nr 7/1968 och 63/1985.
Skapad1997-10-23 00:00:00
Senast ändrad2022-08-31 09:38:48