Huvudälvens flottled sträckte sig från Storsjön i Härjedalen ned till utloppet i havet. Flottleden var uppdelad i 21 flottningsdistrikt och det största bivattendraget var Gimån, som bildade egen flottnings- förening till 1950, då den uppgick som distrikt i Ljungans flottningsförening. Sammanlagda längden av samtliga flottleder tillhörande Ljungans flottningsförening uppgick till 686 km och därtill tillkom ett antal enskilda flottleder och flottningsföreningar i bivattendragen. Sorteringen av virket var belägen i Kvitsle, Njurunda.
Exakt tidpunkt när flottning började i Ljungan går inte att fastställa, men under senare delen av 1600-talet pågick flottning från sjön Marmen ner till kusten och i början av 1700-talet från Holmsjön i Haverö ner till Matforsen i Tuna. Denna fors blev flottningsbar först 1819.
År 1868 bildades för ett gemensamt flottande Ljunga Älvs Flottningsbolag, vars första styrelseordförande blev grosshandlaren och trävarupatronen Fr Bünsow i Sundsvall. Bolaget ombildades till flottningsförening 1911.
Flottgodsmängden under de sista årtiondena uppgick årligen till ca 8 milj stockar.
Administrativt var föreningen uppdelad i en flottleds- och en sorteringsförvaltning.
Flottningen i Ljungan upphörde 1968 och på samma grunder som Indalsälven ett år senare.
Kontroll
Senast ändrad
2025-07-22 13:25:39
Ljunga älvs flottningsförenings arkiv
Huvudälvens flottled sträckte sig från Storsjön i Härjedalen ned till utloppet i havet. Flottleden var uppdelad i 21 flottningsdistrikt och det största bivattendraget var Gimån, som bildade egen flottnings- förening till 1950, då den uppgick som distrikt i Ljungans flottningsförening. Sammanlagda längden av samtliga flottleder tillhörande Ljungans flottningsförening uppgick till 686 km och därtill tillkom ett antal enskilda flottleder och flottningsföreningar i bivattendragen. Sorteringen av virket var belägen i Kvitsle, Njurunda.
Exakt tidpunkt när flottning började i Ljungan går inte att fastställa, men under senare delen av 1600-talet pågick flottning från sjön Marmen ner till kusten och i början av 1700-talet från Holmsjön i Haverö ner till Matforsen i Tuna. Denna fors blev flottningsbar först 1819.
År 1868 bildades för ett gemensamt flottande Ljunga Älvs Flottningsbolag, vars första styrelseordförande blev grosshandlaren och trävarupatronen Fr Bünsow i Sundsvall. Bolaget ombildades till flottningsförening 1911.
Flottgodsmängden under de sista årtiondena uppgick årligen till ca 8 milj stockar.
Administrativt var föreningen uppdelad i en flottleds- och en sorteringsförvaltning.
Flottningen i Ljungan upphörde 1968 och på samma grunder som Indalsälven ett år senare.