För vissa handlingar gäller utlån enligt sekretesslagen 7 kap. 1 §. En förteckning över de volymer och serier som omfattas av förbehåll finns bilagd arkivförteckningen. Arkivet är inte fullständigt förtecknat, för information om de delar av arkivet som inte är förtecknat, se reversal (pdf-fil) under sökmedel.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:2/1996
Arkivförteckning (koncept): Serie J 1, ur lev. 250/2004 och lev. 209/2005
Kampen mot folksjukdomen tuberkulos, lungsot, som under slutet av 1800-talet skördade c 10.000 liv årligen i Sverige, tog ordentlig fart i mitten av 1890-talet. Svenska Läkarsällskapet rekommenderade efter omfattande diskussioner anläggandet av sanatorier byggda efter den tyske läkaren Hermann Brehmers modell.
En grundplåt för dessa sanatorier tillkom genom svenska folkets nationalgåva om 2,2 miljoner kronor till Oscar II vid dennes 25-årsjubileum som regent år 1897. Fyra s k jubileumssanatorier kom att uppföras: Hålahult, Hässelby, Spenshult samt Österåsen. Till skillnad från de övriga sanatorierna uppfördes Österåsen helt i trä.
Förvaltningen av de 4 sanatorierna sköttes av Konung Oscar II:s jubileumsfond.
Österåsens sanatorium kom att invigas den 2 augusti 1901. Totalt fanns vid Österåsen plats för 112 patienter. Efter om- och tillbyggnad under 1920-talet tillkom ytterligare 24 platser.
Sanatoriet kom under överläkare Helge Dahlstedts ledning att bli känt för sin stora konstsamling. Dahlstedt var en stor mecenat mot norrländska konstnärer. Helge Dahlstedts arkiv förvaras vid Forskningsarkivet, Umeå universitet.
Vid Österåsen fanns även en patientförening, som mellan åren 1937 och 1945 gav ut tidningen Vi och Ni. Österåsens patientförenings arkiv förvaras vid landsarkivet som Enskilt arkiv A:168.
Österåsens sanatorium övertogs 1981 av Landstinget i Västernorrlands län, och fungerar numera som hälsohem. Sedan 1987 är Österåsen klassat som byggnadsminne.
Arkivet överlämnades 1985 från Konung Oscar II:s jubileumsfond samt Sundsvalls sjukhus. Arkivet omfattas av förbehåll enligt bilaga I.
Enligt uppdrag
Jan Forsgren
Litteratur Konung Oscar II:s jubileumsfond Österåsens sanatorium 1901-1926 Sollefteå 1926.
Näslund, Yngve Österåsen - sanatorium och konstmetropol Landstinget Västernorrland 1995.
Puranen, Britt-Inger Tuberkulos. En sjukdoms förekomst och dess orsaker i Sverige 1750-1980 Umeå 1984
BILAGA I
Följande serier omfattas av förbehåll:
D 4 Operationsjournaler, Obduktionsjournal, Journal över avlidna patienter, Död- och begravningsbok F 1 A Patientjournaler F 1 B Privatjournaler F 1 C Utskrivningslistor F 1 D Journaler över konvalescentpatienter F 1 E Röntgenjournaler F 2 A Personaljournaler F 2 B Tjänstgöringsintyg F 6 Handlingar angående kuratorsärenden
Beståndet omfattar lev. nr 21/1985, 93/1985, 33/1992, 111/2004, 250/2004, 139/2005, 209/2005 och 2013:148. 2021-11-22: Serie J 1 omförtecknad. RF
Skapad
1997-10-24 00:00:00
Senast ändrad
2024-04-24 14:31:14
ÖSTERÅSENS SANATORIUM
Kampen mot folksjukdomen tuberkulos, lungsot, som under slutet av 1800-talet skördade c 10.000 liv årligen i Sverige, tog ordentlig fart i mitten av 1890-talet. Svenska Läkarsällskapet rekommenderade efter omfattande diskussioner anläggandet av sanatorier byggda efter den tyske läkaren Hermann Brehmers modell.
En grundplåt för dessa sanatorier tillkom genom svenska folkets nationalgåva om 2,2 miljoner kronor till Oscar II vid dennes 25-årsjubileum som regent år 1897. Fyra s k jubileumssanatorier kom att uppföras: Hålahult, Hässelby, Spenshult samt Österåsen. Till skillnad från de övriga sanatorierna uppfördes Österåsen helt i trä.
Förvaltningen av de 4 sanatorierna sköttes av Konung Oscar II:s jubileumsfond.
Österåsens sanatorium kom att invigas den 2 augusti 1901. Totalt fanns vid Österåsen plats för 112 patienter. Efter om- och tillbyggnad under 1920-talet tillkom ytterligare 24 platser.
Sanatoriet kom under överläkare Helge Dahlstedts ledning att bli känt för sin stora konstsamling. Dahlstedt var en stor mecenat mot norrländska konstnärer. Helge Dahlstedts arkiv förvaras vid Forskningsarkivet, Umeå universitet.
Vid Österåsen fanns även en patientförening, som mellan åren 1937 och 1945 gav ut tidningen Vi och Ni. Österåsens patientförenings arkiv förvaras vid landsarkivet som Enskilt arkiv A:168.
Österåsens sanatorium övertogs 1981 av Landstinget i Västernorrlands län, och fungerar numera som hälsohem. Sedan 1987 är Österåsen klassat som byggnadsminne.
Arkivet överlämnades 1985 från Konung Oscar II:s jubileumsfond samt Sundsvalls sjukhus. Arkivet omfattas av förbehåll enligt bilaga I.
Enligt uppdrag
Jan Forsgren
Litteratur Konung Oscar II:s jubileumsfond Österåsens sanatorium 1901-1926 Sollefteå 1926.
Näslund, Yngve Österåsen - sanatorium och konstmetropol Landstinget Västernorrland 1995.
Puranen, Britt-Inger Tuberkulos. En sjukdoms förekomst och dess orsaker i Sverige 1750-1980 Umeå 1984
BILAGA I
Följande serier omfattas av förbehåll:
D 4 Operationsjournaler, Obduktionsjournal, Journal över avlidna patienter, Död- och begravningsbok F 1 A Patientjournaler F 1 B Privatjournaler F 1 C Utskrivningslistor F 1 D Journaler över konvalescentpatienter F 1 E Röntgenjournaler F 2 A Personaljournaler F 2 B Tjänstgöringsintyg F 6 Handlingar angående kuratorsärenden
Register, se serierna D 1 A och D 1 B Register över patientjournaler samt serie D 1 E Avräkningskort.
Observera att vid återbesök vid sanatoriet har patienten i regel fått ett nytt journalnummer. Den äldre journalen har då sammanställts med den nya. Patientjournaler återfinns även med röntgenjournaler ordnade dag-månad-år.