Förmyndarkontoret låg vid Kornhamnstorg i Stockholm och hade till uppgift att förvalta Johan Albert Salomon Åbergs bruks- och skogsegendomar. Dessa var belägna i norra Gästrikland och södra Hälsingland.
Historik
Efter greve Mårten Bunges konkurs 1813, såldes bruks- egendomarna i Ockelboverken på offentlig auktion till direktör Johan Alexis Åberg som tidigare varit kronoinspektör vid järnvågen i Stockholm. Han blev nu ensam ägare till bruken som då bestod av Wij säteri och bruk, Brattfors hammare, Åbro och Åmots bruk samt Katrinebergs bruk. 1826 avled Johan Alexis Åberg och egendomarna övertogs av sonen Herman Theodor som drev bruksrörelsen fram till sin död 1834. Brodern Johan Albert Salmon Åberg blev siste ägaren, men han ansågs vara för sinnessjuk för att förvalta bruksrörelsen. Egendomarna förvaltades av förmyndare från kontoret i Stockholm.
Anläggningarna som tillkom under familjen Åbergs tid var Vintjärn-Tallås järnväg och Avaströms ångsåg samt den nya masugnen vid Jädraås. Anläggningarna stannade i släkten Åbergs ägo fram till 1887, då de såldes till Kopparbergs & Hofors sågverks AB.
Litteratur:
Beskrifning öfver Ockelboverken. Stockholm 1887.
Arkivet
Arkivet är i gott skick och består till övervägande del av räkenskapsmaterial samt brevkopieböcker med utgående korrespondens. Arkivet är 9 hyllmeter och handlingar omfattar tiden 1828-1887. Andra arkivbildare med nära anknytning till detta arkiv är Wij säteri och bruk, Åmots bruk, Gästriklands domsagas tingslagsarkiv vol FII:19.
Arkivet finns tillgängligt för forskning på landsarkivet i Härnösand.
Ordning & struktur
Arkivnr HLA/ 3012001 Enskilda arkiv A:301 KOPPARFORS lev 86/ 1987
Förmyndarkontoret låg vid Kornhamnstorg i Stockholm och hade till uppgift att förvalta Johan Albert Salomon Åbergs bruks- och skogsegendomar. Dessa var belägna i norra Gästrikland och södra Hälsingland.
Historik
Efter greve Mårten Bunges konkurs 1813, såldes bruks- egendomarna i Ockelboverken på offentlig auktion till direktör Johan Alexis Åberg som tidigare varit kronoinspektör vid järnvågen i Stockholm. Han blev nu ensam ägare till bruken som då bestod av Wij säteri och bruk, Brattfors hammare, Åbro och Åmots bruk samt Katrinebergs bruk. 1826 avled Johan Alexis Åberg och egendomarna övertogs av sonen Herman Theodor som drev bruksrörelsen fram till sin död 1834. Brodern Johan Albert Salmon Åberg blev siste ägaren, men han ansågs vara för sinnessjuk för att förvalta bruksrörelsen. Egendomarna förvaltades av förmyndare från kontoret i Stockholm.
Anläggningarna som tillkom under familjen Åbergs tid var Vintjärn-Tallås järnväg och Avaströms ångsåg samt den nya masugnen vid Jädraås. Anläggningarna stannade i släkten Åbergs ägo fram till 1887, då de såldes till Kopparbergs & Hofors sågverks AB.
Litteratur:
Beskrifning öfver Ockelboverken. Stockholm 1887.
Arkivet
Arkivet är i gott skick och består till övervägande del av räkenskapsmaterial samt brevkopieböcker med utgående korrespondens. Arkivet är 9 hyllmeter och handlingar omfattar tiden 1828-1887. Andra arkivbildare med nära anknytning till detta arkiv är Wij säteri och bruk, Åmots bruk, Gästriklands domsagas tingslagsarkiv vol FII:19.
Arkivet finns tillgängligt för forskning på landsarkivet i Härnösand.