Dådrans Bruk, vars storhetstid sträckte sig över åren 1806-1878, bestod till en början av en stångjärnshammare med två härdar och en masugn till så stor tackjärnstillverkning som tillgångarna på kol och malm medgav.
Genom en överenskommelse med en del bönder i socknen år 1803 uppläts en vidsträckt areal skogsmark till kolfångst för bruket. Malmen togs till största delen från Vintjärns gruvor i Svärdsjö, där bruket hade andelar medan en mindre part hämtades från Skinnarängsgruvan i Vika samt några gruvor i Bjursås.
År 1832 erhöll bruket privilegium att bygga in en råstålshärd för att av eget tackjärn kunna tillverka stål. På 1840-talet hörde till bruket även en knipphammare, en spikhammare och en liestock. Sedermera, då oinskränkt smidesrätt erhölls, fanns på bruket tre stångjärns- hammare med tre härdar samt en spikhammarstock. Efter år 1878 upprätthölls bruksdriften med spiksmide.
Historik
Brukets historia börjar den 5 november 1806, då kronoavradsinspektoren G. Bergström erhöll Kungl. Maj:ts privilegium att "vid sjön Dådarens utlopp i Rättviks socken få anlägga en stångjärnshammare med två härdar till 900 skeppund stångjärns smidande årligen".
Efter konkursen på 1820-talet framträder en lång rad ägare som efterträder varandra ända fram till år 1878 då hela bruket med dess skogar köps upp av Kopparbergs och Hofors AB, sedermera Kopparfors AB. Vid sidan om skogsbruket, som blev den nye ägarens huvudintresse, fortsatte man en tid med spiksmidet men den verksamheten blev kortvarig.
Den 9 februari 1922 eldhärjades bruket varvid kontorsbyggnaden, med däri befintliga inventarier samt svårersättliga kartverk och räkenskapsböcker, helt lades i aska.
Arkivet
Arkivet, som mäter femton hyllmeter och är i ett gott skick, innehåller räkenskapsböcker, liggare, handlingar ordnade efter ämne samt en mindre del inkomna handlingar. Andra arkivbildare med information om Dådrans Bruk är Kopparfors AB.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Deposition
Ja
Kontroll
Om postens upprättande
Beståndet avser lev. nr 68/1983.
Senast ändrad
2020-07-07 14:46:06
DÅDRANS BRUK Enskilda arkiv A:364 KOPPARFORS AB
Inledning
Dådrans Bruk, vars storhetstid sträckte sig över åren 1806-1878, bestod till en början av en stångjärnshammare med två härdar och en masugn till så stor tackjärnstillverkning som tillgångarna på kol och malm medgav.
Genom en överenskommelse med en del bönder i socknen år 1803 uppläts en vidsträckt areal skogsmark till kolfångst för bruket. Malmen togs till största delen från Vintjärns gruvor i Svärdsjö, där bruket hade andelar medan en mindre part hämtades från Skinnarängsgruvan i Vika samt några gruvor i Bjursås.
År 1832 erhöll bruket privilegium att bygga in en råstålshärd för att av eget tackjärn kunna tillverka stål. På 1840-talet hörde till bruket även en knipphammare, en spikhammare och en liestock. Sedermera, då oinskränkt smidesrätt erhölls, fanns på bruket tre stångjärns- hammare med tre härdar samt en spikhammarstock. Efter år 1878 upprätthölls bruksdriften med spiksmide.
Historik
Brukets historia börjar den 5 november 1806, då kronoavradsinspektoren G. Bergström erhöll Kungl. Maj:ts privilegium att "vid sjön Dådarens utlopp i Rättviks socken få anlägga en stångjärnshammare med två härdar till 900 skeppund stångjärns smidande årligen".
Efter konkursen på 1820-talet framträder en lång rad ägare som efterträder varandra ända fram till år 1878 då hela bruket med dess skogar köps upp av Kopparbergs och Hofors AB, sedermera Kopparfors AB. Vid sidan om skogsbruket, som blev den nye ägarens huvudintresse, fortsatte man en tid med spiksmidet men den verksamheten blev kortvarig.
Den 9 februari 1922 eldhärjades bruket varvid kontorsbyggnaden, med däri befintliga inventarier samt svårersättliga kartverk och räkenskapsböcker, helt lades i aska.
Arkivet
Arkivet, som mäter femton hyllmeter och är i ett gott skick, innehåller räkenskapsböcker, liggare, handlingar ordnade efter ämne samt en mindre del inkomna handlingar. Andra arkivbildare med information om Dådrans Bruk är Kopparfors AB.