Generalstabens kommunikationsavdelning upprättades år 1873 och ägde bestånd till år 1937. Till dess åligganden hörde att följa utvecklingen av landets kommunikations- och telegrafväsen, att äga ständig kännedom om järnvägarna, kanaler och övriga förbindelsemedel samt att ur militär synpunkt undersöka alla kommunikationslinjer. På grundval av dessa uppgifter skulle avdelningen i detalj utarbeta planer för arméns koncentrering i olika delar av landet med hänsyn till möjliga krigsskådeplatser.
År 1912 överflyttades frågorna rörande telegraf- och telefonväsen, ballonger, flygmaskiner, automobiler, belysning m.m. till den nybildade tekniska avdelningen.
I kommunikationsavdelningens i Krigsarkivet förvarade arkiv avspeglar sig avdelningens båda uppgifter: att studera förbindelselederna ur militär synpunkt och att planlägga samma förbindelseleders användande för militära ändamål. Sistnämnda verksamhet är företrädesvis samlad i hemliga arkivet, avdelning H.
Kommunikationsavdelningen skulle vidare bl.a. följa utvecklingen av grannländernas kommunikationsväsen samt planlägga härens större fälttjänstövningar och för dessa erforderliga transporter.
Inom avdelningen var arbetet uppdelat på expeditionen och ett antal detaljer, vilkas verksamhet avspeglar sig i arkivmaterialet: koncentreringsdetaljen (bl.a. hemliga arkivet H III), mobiliseringsdetaljen (hemliga arkivet H V), sjödetaljen (hemliga arkivet F IX), fälttjänstövningsdetaljen (hemliga arkivet F I) och utländska detaljen (hemliga arkivet F V).
Från år 1891 blevo officerare kommenderade till tvååriga undervisningskurser vid Statens Järnvägar. Deras rapporter från sin tjänstgöring vid S.J. återfinnas i det öppna arkivet, serie F I.
Efter utredning av en år 1901 tillsatt kommitté av generalstabsofficerare och järnvägstjänstemän (öppna arkivet A I) upprättades år 1905 en särskild militärbyrå inom järnvägsstyrelsen. Denna byrå skulle handlägga militära transportärenden samt vara mellanhand vid förarbeten om krigstransporter mellan kommunikationsavdelningen och landets järnvägar. Byråns verksamhet avspeglar sig bl a i avdelningens korrespondens samt i hemliga arkivet, serie H IV.
Arkivet har ordnats och förtecknats sommaren och hösten 1964.
Biographical history
Generalstaben Generalstaben tillkom 1873 (SFS 1873:87). Generalstabens uppgifter var bl. a. att bidra till den krigsvetenskapliga bildningen inom armén, utbilda sina officerare och avlämna dessa till tjänst hos andra myndigheter, studera militärväsendet utomlands, i detalj utarbeta planer för arméns moblisering och dess koncentrering på olika krigsskådeplatser, skriva landets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv, utföra landets militära kartläggning samt dess undersökning och beskrivning i militärt hänseende (varigenom Topografiska kåren uppgick i Generalstaben). Generalstaben organiserades till en början på en chef med chefsexpedition och fyra avdelningar: kommunikationsavdelningen (1873-1937), militärstatistiska avdelningen (1873-1908), krigshistoriska avdelningen (1873-1937) med krigsarkivet och topografiska avdelningen (1873-1937). Uppgiften att handha rikets militära kartläggning överfördes till Rikets allmänna kartverk 1894. Den militärstatistiska avdelningen delades 1908 upp på tre: centralavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen. År 1912 delades kommunikationsavdelningen. Den enda delen behöll det gamla namnet och ägnade sig åt det egentliga transportväsendet. Den andra kallades tekniska avdelningen och ägnade sig år telegraf, telefon, ballonger, flygmaskiner, bilar m. m. Den tekniska avdelningen upphörde 1712 1931 och ersattes av utbildningsavdelningen, som dessutom handlade frågor om reglementen och instruktioner som rörde utbildningen. Generalstaben upphörde 1/7 1937 och dess uppgifter övertogs i första hand av försvarsstaben och arméstaben. För fullständig historik se BÖ 1:34.
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
09/04/2024 11:08:41
Generalstabens kommunikationsavdelning upprättades år 1873 och ägde bestånd till år 1937. Till dess åligganden hörde att följa utvecklingen av landets kommunikations- och telegrafväsen, att äga ständig kännedom om järnvägarna, kanaler och övriga förbindelsemedel samt att ur militär synpunkt undersöka alla kommunikationslinjer. På grundval av dessa uppgifter skulle avdelningen i detalj utarbeta planer för arméns koncentrering i olika delar av landet med hänsyn till möjliga krigsskådeplatser.
År 1912 överflyttades frågorna rörande telegraf- och telefonväsen, ballonger, flygmaskiner, automobiler, belysning m.m. till den nybildade tekniska avdelningen.
I kommunikationsavdelningens i Krigsarkivet förvarade arkiv avspeglar sig avdelningens båda uppgifter: att studera förbindelselederna ur militär synpunkt och att planlägga samma förbindelseleders användande för militära ändamål. Sistnämnda verksamhet är företrädesvis samlad i hemliga arkivet, avdelning H.
Kommunikationsavdelningen skulle vidare bl.a. följa utvecklingen av grannländernas kommunikationsväsen samt planlägga härens större fälttjänstövningar och för dessa erforderliga transporter.
Inom avdelningen var arbetet uppdelat på expeditionen och ett antal detaljer, vilkas verksamhet avspeglar sig i arkivmaterialet: koncentreringsdetaljen (bl.a. hemliga arkivet H III), mobiliseringsdetaljen (hemliga arkivet H V), sjödetaljen (hemliga arkivet F IX), fälttjänstövningsdetaljen (hemliga arkivet F I) och utländska detaljen (hemliga arkivet F V).
Från år 1891 blevo officerare kommenderade till tvååriga undervisningskurser vid Statens Järnvägar. Deras rapporter från sin tjänstgöring vid S.J. återfinnas i det öppna arkivet, serie F I.
Efter utredning av en år 1901 tillsatt kommitté av generalstabsofficerare och järnvägstjänstemän (öppna arkivet A I) upprättades år 1905 en särskild militärbyrå inom järnvägsstyrelsen. Denna byrå skulle handlägga militära transportärenden samt vara mellanhand vid förarbeten om krigstransporter mellan kommunikationsavdelningen och landets järnvägar. Byråns verksamhet avspeglar sig bl a i avdelningens korrespondens samt i hemliga arkivet, serie H IV.
Arkivet har ordnats och förtecknats sommaren och hösten 1964.
Serien innehåller till kommunikationsavdelningen inkomna uppgifter angående hamnar och fartyg, kanaler och segelleder. Uppgifterna lågo till grund för avdelningens planläggning av förbindelseledernas användande för militära ändamål.
Serien består av uppgifter angående vägar och broar i riket, vilket insänts till avdelningen och legat till grund för dess planläggning av de militära transporterna.
Serien består av till kommunikationsavdelningen insända hemarbeten och rapporter, till största delen upprättade av generalstabsofficerare. Vissa utredningar och rapporter av liknande slag ingår i avdelningens korrespondens.
Serien består av diverse skrivelser och utredningar ang. möjligheterna att vid krig omlägga Sveriges Östersjöhandel till hamnar vid västkusten och Norge. Till serien hör ett register, som hänvisar till handlingar i volymen samt i avdelningens korrespondens.
1927-34 Diverse skrivelser och utredningar för instruktionerna rörande krigstransporter på järnväg samt register över handlingarna. Volymen förvaras i samma volym som F VI:1.
Serien består av skrivelser och utredningar rörande möjligheterna att neutralisera järnvägsavbrott o.d. I serien ingår ett register över handlingarna i serien och i avdelningens korrespondens.
Med mobiliseringsplaner avses för kommunikationsavdelningen fastställda planer för dess egen mobilisering och omvandling till militära transportstyrelsen.
Med krigsplanläggning avses inom kommunikationsavdelningen eller järnvägsstyrelsen uppgjorda planer för olika krigsfall, arbeten vid järnvägarna, reservuppställningar o.d.
Med uppmarschplaner avses planer för färdigutbildade förbands och formationers transport på järnväg till vissa destinationsorter under mobiliseringstiden. Planerna skulle före mobilisering överlämnas till chefen för generalstaben för fastställelse hos Kungl. Maj:t.
Med militärtidtabeller avses för militära ändamål utarbetade grafiska tidtabeller avsedda att ersätta de eljest gällande. På förslag av chefen för försvarsstaben, avgivet efter samråd med järnvägsstyrelsen, bestämde Kungl. Maj:t, när järnvägarna skulle beläggas med militärtidtabell.
Med transportöversikter avses inom avdelningen utarbetade översiktskartor över transportlinjer, sammandrag av transportöversikter och grafiska marschöversikter. Handlingarna skulle av chefen för generalstaben inför mobilisering framläggas för Kungl. Maj:t för fastställelse.
Med transportorder avses de till transportöversikterna hörande, förberedande order, vilka utarbetats inom kommunikationsavdelningen och vid mobilisering skulle tillställas förbanden och formationerna.