Under första världskriget aktualiserades frågan om att trygga Sveriges behov av förnödenheter, det ekonomiska försvaret. Det utreddes av en krigsberedskapskommission som lämnade betänkande 1918. En industriberedskapskommission inrättades 1924. 1926 kom nästa betänkande i frågan som utmynnade i inrättandet av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1928 (förteckning nummer 0075). Under andra världskriget inrättades flera kristidsorgan för speciella uppgifter på området. För att få en samlad lösning inrättades 1947 Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (RA:s förteckning nummer 420237). Denna ombildades 1962 till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap (SFS 536:1961), 1969 förkortat till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (SFS 80:1969), ÖEF.
ÖEF organiserades på 4 byråer och en planeringssektion: Administrativa byrån Industri- och varubyrån planlade tillverkningen av strategiska förnödenheter, krigsproduktionen. Lagringsberedskap och krigsleveranser av varor samt undanförsel hörde också till byrå. Bränslebyrån planlade försörjningen av bränsle och smörjmedel och var dessutom tillsynsmyndighet för industrins oljelagringsskyldighet. Affärsbyrån skötte ärenden rörande inköp, lagring och försäljning av varor som beredskapslagrades. Där fanns även en cisternsektion. Allmänna planeringssektionen var ett stabsorgan.
Enligt ny instruktion 1966 (SFS 659:1965) försvann Bränslebyrån och Allmänna planeringssektionen omvandlades till Utredningsbyrå.
Enligt ny instruktion 1978 (SFS 291:1978) skulle myndigheten bestå av Samordningsbyrå Paneringsavdelning med 4 byråer, nämligen beklädnads-, energi-, kemi- samt metall- och verkstadsbyrå Lagringsavdelning med affärsbyrå och förrådsbyrå Administrativ byrå Som egen arkivbildare fanns även en Anläggningsbyrå som ansvarade för oljelagring Utöver detta fanns en datasektion och ett Informationssekretariat i en sorts stabfunktion.
Enligt ny instruktion 1983 (SFS 762:1983) togs avdelningarna bort och byråerna hamnade direkt under ledningen.
Enligt ny instruktion 1986 (SFS 423:1986) omvandlades hela myndigheten till Överstyrelsen för civil beredskap och en ny arkivbildning startade (förteckning nummer 1257).
Arkivbildarhistorik
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, ÖEF, var en central myndighet för försörjningsfrågor i krig. ÖEF bildades 1962 och ersatte då bl.a. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, en myndighet som inrättats 1928. Som ett exempel på ÖEF:s verksamhet kan nämnas då man med hjälp av statligt stöd garanterade driften vid Svenska Rayons fabrik i Vålberg. Svenska Rayon tillverkade viskos som är en viktig beståndsdel i bland annat kläder. 1986 lades ÖEF ner och uppgifterna övertogs av Överstyrelsen för civil beredskap.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Skapad
1998-04-20 00:00:00
Senast ändrad
2021-12-06 09:58:23
Under första världskriget aktualiserades frågan om att trygga Sveriges behov av förnödenheter, det ekonomiska försvaret. Det utreddes av en krigsberedskapskommission som lämnade betänkande 1918. En industriberedskapskommission inrättades 1924. 1926 kom nästa betänkande i frågan som utmynnade i inrättandet av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1928 (förteckning nummer 0075). Under andra världskriget inrättades flera kristidsorgan för speciella uppgifter på området. För att få en samlad lösning inrättades 1947 Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (RA:s förteckning nummer 420237). Denna ombildades 1962 till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap (SFS 536:1961), 1969 förkortat till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (SFS 80:1969), ÖEF.
ÖEF organiserades på 4 byråer och en planeringssektion: Administrativa byrån Industri- och varubyrån planlade tillverkningen av strategiska förnödenheter, krigsproduktionen. Lagringsberedskap och krigsleveranser av varor samt undanförsel hörde också till byrå. Bränslebyrån planlade försörjningen av bränsle och smörjmedel och var dessutom tillsynsmyndighet för industrins oljelagringsskyldighet. Affärsbyrån skötte ärenden rörande inköp, lagring och försäljning av varor som beredskapslagrades. Där fanns även en cisternsektion. Allmänna planeringssektionen var ett stabsorgan.
Enligt ny instruktion 1966 (SFS 659:1965) försvann Bränslebyrån och Allmänna planeringssektionen omvandlades till Utredningsbyrå.
Enligt ny instruktion 1978 (SFS 291:1978) skulle myndigheten bestå av Samordningsbyrå Paneringsavdelning med 4 byråer, nämligen beklädnads-, energi-, kemi- samt metall- och verkstadsbyrå Lagringsavdelning med affärsbyrå och förrådsbyrå Administrativ byrå Som egen arkivbildare fanns även en Anläggningsbyrå som ansvarade för oljelagring Utöver detta fanns en datasektion och ett Informationssekretariat i en sorts stabfunktion.
Enligt ny instruktion 1983 (SFS 762:1983) togs avdelningarna bort och byråerna hamnade direkt under ledningen.
Enligt ny instruktion 1986 (SFS 423:1986) omvandlades hela myndigheten till Överstyrelsen för civil beredskap och en ny arkivbildning startade (förteckning nummer 1257).