De räkenskaper, som ingår i denna förteckning, är till största delen insända till och reviderade i Kammarkollegiet och Kammarrätten. Räkenskaperna överflyttades vid olika tillfällen under 1800-talet till "Flottans arkiv" på Skeppsholmen. Den första leveransen ägde rum år 1826 och detta var första gången som flottans överstyrelse själv fick ansvaret för förvaringen av de reviderade marina räkenskaperna.
De räkenskaper, som inte insändes för revision, skall sökas i respektive myndighets arkiv, vari även övriga bevarade handlingar (konceptskrivelser, inkomna skrivelser mm) finns.
I två av de här förtecknade arkiven, nämligen Göteborgs eskader, station, depå och Amiralitetsinkvarteringskassan, är volymnumreringen inte löpande. Detta beror på att den numrering, som var gjord i de gamla konceptförteckningarna har behållits.
Se även förteckningen över Örlogsflottans räkenskaper. Örlogsflottan var från början huvudsakligen förlagd i Stockholm, men den flyttades under 1680-talet till Karlskrona.
Angående de reviderade räkenskaperna se Bertil Bromé: "Flottans arkiv" på Skeppsholmen. Några anteckningar till dess förhistoria och äldre historia. (Forum navale, nr 23, Uppsala, 1967) Bertil Bromé: P.M. rörande marinens reviderade räkenskaper (maskinskrivet exemplar i Krigsarkivets forskarsalsexpedition)
Vid beställning skrives t ex Räkenskaper, flottan Göteborgs eskader, station, depå 1726:2
Inventarieförteckningar över fartygens varvs- och artilleriuppbörder.
Enligt Reglemente för styrelsen och ekonomien vid stationerna av K. Maj:ts flotta 1836 § 158, p 5 skulle fartygens inventarieböcker (här nedan även benämnda inventarieförteckningar eller fartygsinventarier) vart femte år insändas från stationerna för revision hos Kammarrätten. Insändandet skulle ske tillsammans med den räkenskapsårgång, som närmast avgick. Ny inventariebok skulle upprättas, när den tidigare blivit fem år gammal eller dessförinnan, om den blivit fullskriven. Efter 1858 insändes dock ej till Kammarrädden de inventarieböcker, som förblivit oförändrade sedan föregående insändande.
Inventarieboken tjänstgjorde som uppbördsmannens redogörelse för de inventarier han hade till uppbörd, och inventarieböckerna åtföljdes vid insändandet av årsvis inbundna debet- och kreditverifikationer för inventarieuppbörderna. För Göteborgs station finns reversal över insända fartygsinventarier fr o m 1843. 1) Handlingarna har i Krigsarkivet ordnats i överensstämmelse med dessa reversal. Varje leverans till Kammarrätten har således förtecknats var för sig. Vid ordnandet har inventarieförteckningarna dock ej fördelats på de olika räkenskapsårgångarna, med vilka de insänts, utan hållits samman som en särskild samling, i arkivförteckningen placerad närmast efter den sista årgången av de övriga räkenskaperna för Göteborg (1870). Samlingen är volymnumrerad. Vid beställning anges:
1) Reversal 27/3 1843, 8/11, 20/12 1847 och 5/11 1852 (Göteborgs eskader, station, depå, Kammar-, sjömilitie- och varvskontoret, serie F V volym 1. "Extrakter över avgivne originalredogörelser med verifikationer för K. M. Flottas Göteborgs stations fartygsinventarieuppbörder") samt 27/9 1858, 29/9 1862, 30/9 1863 och 28/9 1867 (Stockholms station, Kammar-, sjömilitie- och varvskontoret, Inkomna handlingar).
Se även Räkenskaper över lots-, båk- och fyringstatsmedel 1723-1796
Innehåller även förteckningar över utrikesresenärer. Sidor/uppslag inom parentes. Se Elsa Nordström: Journaler över utrikesresenärer 1735-1851 i Krigsarkivet (ingår i Meddelanden från Kungl. Krigsarkivet VI, 1973)
Särskilda lotskassans räkningar innehåller räkningar över de 1/4-dels lotspenningar vilka fr o m 1762 infordrades vid tullkammare och lotskontor från skeppare på inhemska fartyg som seglade inrikes och inte ville ha lots. De influtna medlen skulle användas till lotsarna. Fr o m 1783 se Amiralitetsinkvarteringskassan. Båkavgiftsräkningarna omfattar den från 1758 införda allmänna båkavgiften.