Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Öst Ekonomiska byrån


Basic data

Reference codeSE/KrA/1019
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/OyoNqpQSnAJ20Sakf3l7S5
Extent
17 Hyllmeter 
180 Volymer 
Date
1960 – 1989  (Tidsomfång)
Terms and conditionsDelvis
Permission byChef för förvarande arkivinstitution
Archive institutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Record creator / Origination
Öst-ekonomiska byrån, 1960 – 1989 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Öst-Väst Byrån  (1960 – 1966)
Kategori: Övriga

Content and Biographical History

Scope and Content
Under andra världskriget inrättades den så kallade Industriutredningen i Försvarsstaben. Denna skulle förse staben med sakkunnig bedömning av de krigförandes ekonomi och industri. År 1952 begärde Försvarsstaben hos Kungl. Maj:t att två byråsekreterarbefattningar skulle inrättas som skulle bedriva kontinuerlig ekonomisk underrättelsetjänst. Medel härför beviljades av Riksdagen 1953. De båda befattningarna kom att tillhöra det så kallade T-kontoret. I slutet av 1950-talet utreddes frågorna kring verksamheten. Arbetet resulterade i att verksamheten bröts ut ur T-kontoret och istället bildades den 1 februari 1960 Stiftelsen för utredningar om Östblockets ekonomi (Öst-Väst Byrån). Byrån drevs av staten och näringslivet. Stiftelsen hade en styrelse, där representanter för staten och näringslivet ingick. År 1966 ändrades namnet till Öst Ekonomiska byrån. Verksamheten avslutades 1989.

Arkivet är slutet till och med 2019.
Biographical history
Öst-ekonomiska byrån
Under andra världskriget inrättades den s k Industriutredningen i Försvarsstaben. Denna skulle förse Försvarsstaben med sakkunnig bedömning av de krigförande ländernas ekonomi och industri. Näringslivet bidrog med pengar. Efter krigets slut fortsatte verksamheten sporadiskt under namnet Ekonomiska utredningen.

1952 begärde Försvarsstaben att två befattningar skulle inrättas för att bedriva ekonomisk underrättelsetjänst, vilket beviljades av riksdagen 1953. Befattningarna kom att tillhöra det hemliga T-kontoret som detalj II.

Omfattningen bedömdes snart vara otillräcklig för uppgiften och en utredning tillsattes som kom med ett PM 1959. Utredningens förslag förverkligades snart i Öst-väst Byrån. Formella grundare var tre svenska storbanker och byråns finansiering kom helt från näringslivet. Direktör för verksamheten blev Jan Rydström, chef för detalj II inom T-kontoret. 1981 efterträddes Rydström av Jan Leijonhjelm.

Byrån började sitt arbete februari 1960, med målsättningen att kartlägga östblockets ekonomi. Organisationsformen var en privaträttslig stiftelse. I styrelsen satt kvalificerade representanter för stat och näringsliv. Fr o m 1963 betalade staten direktörens lön. 1966 bestämdes att byrån skulle byta namn till Öst Ekonomiska byrån. Företag kunde prenumerera på byråns rapporter, vilket var en viktig inkomstkälla.
Verksamheten omgärdades av viss sekretess, som gradvis lättade. 1972 kan man läsa i Jernkontorets verksamhetsberättelse att byråns personal bestod av direktor, två heltids- och tre halvtidsarbetande utredare jämte två halvtidsarbetande skrivbiträden.

Förhållandet till Försvarsstaben var periodvis ansträngt. Under den s k IB-affären 1973-74 diskuterade även byråns verksamhet i pressen. Det hela resulterade i att Rydström kom att utredas för grovt bedrägeri, men utredningen friade honom från misstankar.

Byrån avslutade sin verksamhet 1989 som följd av de ändrade förhållandena i Östeuropa. Delar av verksamheten överfördes till Handelshögskolan i Stockholm och Försvarets forskningsanstalt.
Archival historyKrigsarkivets accession 1998/37 H, 2003/162 H och 2005:120
General noteArkivet består av enskilda handlingar. Vissa serier och volymer förvaras slutet och utlämnas bara efter krigsarkivariens granskning och tillstånd.

Accessibility

SecrecyJa

Control

Created30/01/2001 00:00:00
Amended20/02/2025 11:03:51