Villands härad har ingått i olika domsagoindelningar. Åren 1682-1860 utgjorde Gärds, Albo och Villands härader en domsaga. Enligt ett kungligt brev den 7 juli 1853 bildade, från och med 1861, Villands härad istället domsaga med Östra Göinge härad. Till följd av ett kungligt brev den 25 juni 1917, utgjorde - från och med 1918 - Villands härad ett eget domsagodistrikt.
Med domsaga menas området för häradshövdingens ämbetsverksamhet. En domsaga kunde ofta innehålla flera häradsrätter. Dessa häradsrätter bildade i sin tur egna rättskipningsdistrikt (tingslag) men hade således en gemensam häradshövding (domare).
Häradshövdingen hade adress Hammarshus, Nosaby församling invid Kristianstad. Tingsstället låg i Fjälkinge fram till och med 1952. Detta år uppförde de tingshusbyggnadsskyldige i Villands härad samt Gärds och Albo härader tillsammans ett nytt gemensamt tingshus i Kristianstad. Detta stod färdigt den 11 december 1952. Tingshuset utmed Kanalgatan ritades av stadsarkitekt Robert Larsson.
Villands häradsrätt efterträddes den 1 januari 1967 av Kristianstads domsagas häradsrätt.
Villands härad omfattade församlingarna (-1966 om ej annat anges):
Bäckaskog (ca 1635 uppgått i Kiaby) Fjälkestad Fjälkinge Gualöv Gustav Adolf (-1778 Viby) Ivetofta Ivö Kiaby Nosaby * Nymö Näsum Oppmanna Rinkaby Råbelöv (1836 uppgått i Fjälkestad, som jordebokssocken först 1883) Trolle-Ljungby (-1883 Ljungby eller Västra Ljungby) Vånga Älleköpinge (alt. Elleköpinge; 1618 uppgått i Åhus) Åhus ** Åraslöv (ca 1675 uppgått i Nosaby) Österslöv
Villands härad omfattade tidigare Jämshögs socken som 1639 överfördes till Listers härad. Före 1888 låg även delar av byarna Valje och Ynde, tillhörande Sölvesborgs landsförsamling, inom Villands härad.
* Byarna Nosaby och Näsby, benämnda ”stadsdelen” inom Nosaby församling, hörde sedan 1614 till Kristianstad stad rent judiciellt och administrativt (men ej kommunalt). 1891 förlades "stadsdelen" åter till Villands härad. 1916 överfördes Näsby by till Kristianstad stad i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt (kyrkligt) hänseende. Näsby ingick därmed i Kristianstads församling (idag Kristianstads Heliga Trefaldighet).
** Åhus församling låg under Villands häradsrätt men dess hamnområde skulle tillhöra Kristianstad. I mitten av 1700-talet uppstod en viss förvirring gällande gränsdragningen mellan rådhusrätten och häradsrätten. I ett kungligt brev från den 6 december 1772 stadgades att de i Åhus bosatta näringsidkarna - alla de som hade sin näring i handel och sjöfart, samt deras hustrur, barn och tjänare - skulle lyda under stadens jurisdiktion. Emellertid hänfördes de för sin fasta egendom till Villands häradsrätt. Övriga delar av Åhus befolkning skulle dock i alla avseenden tillhöra Villands häradsrätt. Denna uppdelning gällde fram t.o.m. 1887 då delar av Åhus blev municipalsamhälle; därefter hänfördes Åhus församling helt och hållet till Villands häradsrätt. Till och med 1886 hörde en del av Åhus församling, Yngsjö by, till Gärds härad i judiciell mening.
Arkivbeskrivning av Laurie Persson, 2007-06.
Källor: Eva Löfgren: Efterkrigstidens tingshus; Riksantikvarieämbetets seminarium, Stockholm 29-30 augusti 2002, ”Byggnadens berättelser” J.E. Almquist: Lagsagor och domsagor i Sverige, 1954 Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteverket Sveriges statskalender SFS 1966:407 Elisabeth Reuterswärd, red. (1987): Landsarkivet i Lund: Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge
Allmän anmärkning
Sammandragsförteckning finns tryckt i Landsarkivet i Lund Del I, 1987.
Arkivförteckningen kompletterad med fyra fastighetsböcker serie C III c för Åhus municipalsamhälle/köping från leveransen 2013 av Christina Isberg april 2017.
Förteckningen upprättad i augusti och december 1968 av amanuens Claes Gränström samt kompletterad 2006 av arkivhandläggare Maria Wallin och i september 2017 av Cecilia L Madeja.
Förteckning 28/1968. Förteckningen upprättad i augusti och december 1968 av amanuens Claes Gränström.
Senast ändrad
2025-01-16 10:41:14
Villands häradsrätt -1966
Villands härad har ingått i olika domsagoindelningar. Åren 1682-1860 utgjorde Gärds, Albo och Villands härader en domsaga. Enligt ett kungligt brev den 7 juli 1853 bildade, från och med 1861, Villands härad istället domsaga med Östra Göinge härad. Till följd av ett kungligt brev den 25 juni 1917, utgjorde - från och med 1918 - Villands härad ett eget domsagodistrikt.
Med domsaga menas området för häradshövdingens ämbetsverksamhet. En domsaga kunde ofta innehålla flera häradsrätter. Dessa häradsrätter bildade i sin tur egna rättskipningsdistrikt (tingslag) men hade således en gemensam häradshövding (domare).
Häradshövdingen hade adress Hammarshus, Nosaby församling invid Kristianstad. Tingsstället låg i Fjälkinge fram till och med 1952. Detta år uppförde de tingshusbyggnadsskyldige i Villands härad samt Gärds och Albo härader tillsammans ett nytt gemensamt tingshus i Kristianstad. Detta stod färdigt den 11 december 1952. Tingshuset utmed Kanalgatan ritades av stadsarkitekt Robert Larsson.
Villands häradsrätt efterträddes den 1 januari 1967 av Kristianstads domsagas häradsrätt.
Villands härad omfattade församlingarna (-1966 om ej annat anges):
Bäckaskog (ca 1635 uppgått i Kiaby) Fjälkestad Fjälkinge Gualöv Gustav Adolf (-1778 Viby) Ivetofta Ivö Kiaby Nosaby * Nymö Näsum Oppmanna Rinkaby Råbelöv (1836 uppgått i Fjälkestad, som jordebokssocken först 1883) Trolle-Ljungby (-1883 Ljungby eller Västra Ljungby) Vånga Älleköpinge (alt. Elleköpinge; 1618 uppgått i Åhus) Åhus ** Åraslöv (ca 1675 uppgått i Nosaby) Österslöv
Villands härad omfattade tidigare Jämshögs socken som 1639 överfördes till Listers härad. Före 1888 låg även delar av byarna Valje och Ynde, tillhörande Sölvesborgs landsförsamling, inom Villands härad.
* Byarna Nosaby och Näsby, benämnda ”stadsdelen” inom Nosaby församling, hörde sedan 1614 till Kristianstad stad rent judiciellt och administrativt (men ej kommunalt). 1891 förlades "stadsdelen" åter till Villands härad. 1916 överfördes Näsby by till Kristianstad stad i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt (kyrkligt) hänseende. Näsby ingick därmed i Kristianstads församling (idag Kristianstads Heliga Trefaldighet).
** Åhus församling låg under Villands häradsrätt men dess hamnområde skulle tillhöra Kristianstad. I mitten av 1700-talet uppstod en viss förvirring gällande gränsdragningen mellan rådhusrätten och häradsrätten. I ett kungligt brev från den 6 december 1772 stadgades att de i Åhus bosatta näringsidkarna - alla de som hade sin näring i handel och sjöfart, samt deras hustrur, barn och tjänare - skulle lyda under stadens jurisdiktion. Emellertid hänfördes de för sin fasta egendom till Villands häradsrätt. Övriga delar av Åhus befolkning skulle dock i alla avseenden tillhöra Villands häradsrätt. Denna uppdelning gällde fram t.o.m. 1887 då delar av Åhus blev municipalsamhälle; därefter hänfördes Åhus församling helt och hållet till Villands häradsrätt. Till och med 1886 hörde en del av Åhus församling, Yngsjö by, till Gärds härad i judiciell mening.
Arkivbeskrivning av Laurie Persson, 2007-06.
Källor: Eva Löfgren: Efterkrigstidens tingshus; Riksantikvarieämbetets seminarium, Stockholm 29-30 augusti 2002, ”Byggnadens berättelser” J.E. Almquist: Lagsagor och domsagor i Sverige, 1954 Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteverket Sveriges statskalender SFS 1966:407 Elisabeth Reuterswärd, red. (1987): Landsarkivet i Lund: Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge
Domböckerna innehåller även Lagfarts- och uppbudsprotokoll (A II a) och Inteckningsprotokoll (A II b) före 1745, Förmynderskapsprotokoll (A II c) före 1758 och Äktenskapsförordsprotokoll (A II d) före 1793.
Kungl. Maj:ts resolution på allmogen i Villands härads besvär. 1719-11-02. Den äldre förteckningen hänvisar till volym C III a:1, som dock ej existerar. Handlingen har vid inventering 2006-07 inte kunnat lokaliseras .