Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 31/1974, Upprättad 1965 av fil.lic. Anna Christina Meurling. Kompletterad 1973-1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren.
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Upprättad och kompletterad av arkivhandläggare Mats Johansson.
Förteckningen över Helsingborgs stadsarkiv innehåller förteckningar över rådhusrätten och magistraten, kämnärsrätten, accisrätten, hall- och manufakturrätten, post- och rådstugurätten, sjö- och rådhusrätten, sjörätten, sjötullrätten, borgerskapets äldste, fattigdirektionens, ekonomidirektionens, överförmyndarens och notarii publici arkiv.
Rådhusrättens och magistratens arkiv företer stora luckor på 1600-talet. Domboksserien börjar inte förrän 1682. Hela arkivet är delvis svårt fuktskadat, framför allt gäller detta handlingar från mitten av 1700-talet. I bouppteckningsserien har samtliga svårt fuktskadade handlingar konserverats. Magistratens protokoll ingår för det mesta i domboken för samma år. Anteckningar om förekomst av avskrifter av medeltida privilegiebrev har gjorts i landsarkivets regestkartotek. De räkenskapsserier som finns bevarade före 1800 har stora luckor och är ofullständiga. Någon bunden serie kronoräkenskaper finns inte. Dessa ingår till en del i H I (räkenskaper, allmän serie) som bakugnspenningar, konstributioner, mantalspenningar, auktionsräkenskaper, m.m.
Huvuddelen av kämnärsrättens arkiv består av domböcker och inneliggande handlingar. Den förstnämnda serien börjar 1663 och är välbevarad, men bitvis fuktskadad.
Accisrättens protokoll finns från 1672. Några protokoll och handlingar efter 1801 finns inte bevarade. Protokollen är delvis mycket fuktskadade.
Hall- och manufakturrättens arkiv är bäst bevarat från 1800-talet. Fabriksrelationer finns blott från ett fåtal år från 1700-talet.
Post- och rådhusrättens protokoll ingår dels som en egen serie i post- och rådhusrättens arkiv, dels ingår protokoll från 1800-talet i domboksserien i rådhusrättens och magistratens arkiv.
Från sjö- och rådhusrätten finns blott några protokoll och utslag från 1800-talets början.
Sjörättens arkiv består av några konceptprotokoll från 1760-talet samt en enstaka handling från 1800-talet.
Sjötullrättens arkiv finns bevarat.
Genom en omorganisation 1898 kom rådhusrättens arbete att bedrivas i två avdelningar, som handlade olika slags mål. En ny omorganisation genomfördes 1912 i syfte att effektivisera arbetet. Första avdelningen kom efter denna omorganisation att handlägga civilmål, ansökningsärenden samt grövre brottmål medan andra avdelningen handlade mål angående överträdelser av olika ordningsföreskrifter samt smärre brottmål.
Rättens arbete omorganiserades återigen 1920 då den andra avdelningen, där polismästaren suttit ordförande, omvandlades till en enmans polisdomstol. Den första avdelningen delades på två underavdelningar med olika kompetens och delvis olika sammansättning.
Magistraten upphörde att vara polismyndighet 1938.
1948 tillkom ytterligare tre avdelningar och rätten bestod då av sammanlagt fem avdelningar.
Avdelning I höll rättegångar på onsdagar och torsdagar och handlade brottmål som utgjorde s.k. nämndmål (brottmnål där nämnd skulle delta vid huvudförhandlingen) samt tryckfrihetsmål.
Avdelning II höll rättegångar på måndagar och handlade brottmål där rätten vid huvudförhandling var domför med tre lagfarna ledamöter, s.k. tremansbrottmål, samt kriminella tremansärenden.
Avdelning III höll rättegångar på tisdagar och handlade jorddelningsmål och mål, ärenden om äktenskaps ingående och upplösning, andra mål om makars rättsförhållanden, barn i äktenskap och omyndigförklaringar. I dessa mål drogs lott med avdelning IV om vilken avdelning som skulle handlägga de olika ärendena. Avdelning II handlade dessutom alla civila ärenden (tvistemål) där rätten var domför med tre lagfarna ledamöter, sjöförklaringar och sjöförhör, ärenden angående förmynderskap och godmanskap, bouptpeckningar och arvsskatt, kvarlåtenhetsskatt och testamentsbevakningar, äktenskapsförord, lösöreköp och kallelse å okända borgenärer,
Avdelning IV höll rättegångar på fredagar och handlade mål om äktenskaplig börd och om barn utom äktenskap, växelmål, hyres- och avflyttningsmål, konkurs-och boskillnadsmål, mål om återvinning i konkurs, mål om lagsökning och betalningsföreläggande, samt de övriga tvistemål som tilldelas avdelningen efter lottdragning med avdelning III. Ordföranden i avdelning IV är dessutom konkursdomare och överexekutor.
Avdelning V handlade brottmål i vilka rätten vid huvudförhandling var domför med en lagfaren ledamot (enmansbrottmål), vilket innebar att det skulle gälla brott där inga andra påföljder än böter kunde komma ifråga, vidare handlade man ärenden som gällde bevisupptagning åt annan domstol eller myndighet samt s.k. bevisupptagning till framtida säkerhet. Man handlade dessutom civila ärenden där rätten var domför med en lagfaren ledamot (civila enmansärenden) i den mån dessa ej ankom på annan avdelning.
Dessa fem avdelningar verkade fram till och med 1964, då uppdelningen i avdelningar avskaffades och ersattes av en uppdelning i åtta rotlar.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/10092
Förteckning 31/1974
Förteckning
över
Helsingborgs stadsarkiv: Rådhusrätten och magistratens arkiv
Förteckningen upprättad i december 1965 av Fil. lic. Anna Christina Meurling och kompletterad och delvis omarbetad 1973-1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren.
Allmän anmärkning
Ny leverans i september 1998 av arkivmaterial t. o. m. 1970. Ny hyllmeteruppgift ej redovisad.
Serien C VI e är enligt förteckningen överförd till Länsstyrelsen i Malmöhus län (serie D 14 AAAI). Denna m fl serier måste ses över. Annika Tergius maj 2011.
Ny leverans av 13 volymer 1885-1932, serie A II bb, kom 2012-09-17 från Malmö stadsarkiv.
Förteckningen över Helsingborgs stadsarkiv innehåller förteckningar över rådhusrätten och magistraten, kämnärsrätten, accisrätten, hall- och manufakturrätten, post- och rådstugurätten, sjö- och rådhusrätten, sjörätten, sjötullrätten, borgerskapets äldste, fattigdirektionens, ekonomidirektionens, överförmyndarens och notarii publici arkiv.
Rådhusrättens och magistratens arkiv företer stora luckor på 1600-talet. Domboksserien börjar inte förrän 1682. Hela arkivet är delvis svårt fuktskadat, framför allt gäller detta handlingar från mitten av 1700-talet. I bouppteckningsserien har samtliga svårt fuktskadade handlingar konserverats. Magistratens protokoll ingår för det mesta i domboken för samma år. Anteckningar om förekomst av avskrifter av medeltida privilegiebrev har gjorts i landsarkivets regestkartotek. De räkenskapsserier som finns bevarade före 1800 har stora luckor och är ofullständiga. Någon bunden serie kronoräkenskaper finns inte. Dessa ingår till en del i H I (räkenskaper, allmän serie) som bakugnspenningar, konstributioner, mantalspenningar, auktionsräkenskaper, m.m.
Huvuddelen av kämnärsrättens arkiv består av domböcker och inneliggande handlingar. Den förstnämnda serien börjar 1663 och är välbevarad, men bitvis fuktskadad.
Accisrättens protokoll finns från 1672. Några protokoll och handlingar efter 1801 finns inte bevarade. Protokollen är delvis mycket fuktskadade.
Hall- och manufakturrättens arkiv är bäst bevarat från 1800-talet. Fabriksrelationer finns blott från ett fåtal år från 1700-talet.
Post- och rådhusrättens protokoll ingår dels som en egen serie i post- och rådhusrättens arkiv, dels ingår protokoll från 1800-talet i domboksserien i rådhusrättens och magistratens arkiv.
Från sjö- och rådhusrätten finns blott några protokoll och utslag från 1800-talets början.
Sjörättens arkiv består av några konceptprotokoll från 1760-talet samt en enstaka handling från 1800-talet.
Sjötullrättens arkiv finns bevarat.
Genom en omorganisation 1898 kom rådhusrättens arbete att bedrivas i två avdelningar, som handlade olika slags mål. En ny omorganisation genomfördes 1912 i syfte att effektivisera arbetet. Första avdelningen kom efter denna omorganisation att handlägga civilmål, ansökningsärenden samt grövre brottmål medan andra avdelningen handlade mål angående överträdelser av olika ordningsföreskrifter samt smärre brottmål.
Rättens arbete omorganiserades återigen 1920 då den andra avdelningen, där polismästaren suttit ordförande, omvandlades till en enmans polisdomstol. Den första avdelningen delades på två underavdelningar med olika kompetens och delvis olika sammansättning.
Magistraten upphörde att vara polismyndighet 1938.
1948 tillkom ytterligare tre avdelningar och rätten bestod då av sammanlagt fem avdelningar.
Avdelning I höll rättegångar på onsdagar och torsdagar och handlade brottmål som utgjorde s.k. nämndmål (brottmnål där nämnd skulle delta vid huvudförhandlingen) samt tryckfrihetsmål.
Avdelning II höll rättegångar på måndagar och handlade brottmål där rätten vid huvudförhandling var domför med tre lagfarna ledamöter, s.k. tremansbrottmål, samt kriminella tremansärenden.
Avdelning III höll rättegångar på tisdagar och handlade jorddelningsmål och mål, ärenden om äktenskaps ingående och upplösning, andra mål om makars rättsförhållanden, barn i äktenskap och omyndigförklaringar. I dessa mål drogs lott med avdelning IV om vilken avdelning som skulle handlägga de olika ärendena. Avdelning II handlade dessutom alla civila ärenden (tvistemål) där rätten var domför med tre lagfarna ledamöter, sjöförklaringar och sjöförhör, ärenden angående förmynderskap och godmanskap, bouptpeckningar och arvsskatt, kvarlåtenhetsskatt och testamentsbevakningar, äktenskapsförord, lösöreköp och kallelse å okända borgenärer,
Avdelning IV höll rättegångar på fredagar och handlade mål om äktenskaplig börd och om barn utom äktenskap, växelmål, hyres- och avflyttningsmål, konkurs-och boskillnadsmål, mål om återvinning i konkurs, mål om lagsökning och betalningsföreläggande, samt de övriga tvistemål som tilldelas avdelningen efter lottdragning med avdelning III. Ordföranden i avdelning IV är dessutom konkursdomare och överexekutor.
Avdelning V handlade brottmål i vilka rätten vid huvudförhandling var domför med en lagfaren ledamot (enmansbrottmål), vilket innebar att det skulle gälla brott där inga andra påföljder än böter kunde komma ifråga, vidare handlade man ärenden som gällde bevisupptagning åt annan domstol eller myndighet samt s.k. bevisupptagning till framtida säkerhet. Man handlade dessutom civila ärenden där rätten var domför med en lagfaren ledamot (civila enmansärenden) i den mån dessa ej ankom på annan avdelning.
Dessa fem avdelningar verkade fram till och med 1964, då uppdelningen i avdelningar avskaffades och ersattes av en uppdelning i åtta rotlar.
Serien inbunden när ej annat anges. De flesta protokollen är inte renskrivna och i dessa ej renskrivna exemplar ingår ofta handlingar. Under den tid då både renskrivna protokoll och konceptprotokoll finns, har det särskilt anmärkts när det är fråga om konceptprotokoll. I övriga fall har detta inte noterats. I domböckerna ingår i allmänhet magistratsprotokollen, posträttens-, särskilda rådhusrättens- och särskilda magistratens protokoll. Blandade post- och rådhusrätten ingår till en del. Saköreslängder ingår inte. Fr.o.m. 1850 se A I a och A I b. Handlingar från åren 1762 och 1788 saknas.
Serien inbunden. Förlagsinteckningsprotokollen efter 1932 finns i Inskrivningsdomarens vid Helsingborgs rådhusrätts arkiv, serie A IV. Serien förvaras vid Helsingborgs tingsrätt.
Serien inbunden. Domar och saköreslängd i mål angående erkända förseelser. Domarna har meddelats av rotel 5. Domarna gäller som regel ringa varusmuggling.
Fastighetsböcker upplagda efter 1933 har överförts till Inskrivningsdomarens vid Helsingborgs rådhusrätt arkiv. 1876-1933 lades 34 fastighetsböcker upp.
Serien inbunden, när ej annat anges. Vid genomgång av arkivet har återfunnits tre extra konkursdiarier som delvis utgör kladdar och dubbla exemplar. Dessa har ordnats in under volymsignum 15-17 i denna serie.
1879 blev stadsfogden en egen arkivbildare och den första stadsfogdetjänsten i Hbg tillträddes 1880. Utmätningsdiarier finns därefter i stadsfogdens arkiv.
Serien inbunden. Volymerna avseende perioden 1948-1961 har gallrats i enlighet med Riksarkivets beslut den 9 november 1963, med en gallringsfrist på 10 år.
Avdelning V upphörde 1958. Serien har gallrats i enlighet med riksarkivets beslut den 9 november 1963, med en gallringsfrist på 10 år. Serien omfattade perioden 1948-1958.
Serien i arkivkartonger. Personregister över tvistemål. Den alfabetiskt förda delen av registret anger ett T-nr. Dessa T-nummer finns i den senare delen av registret angivna i nummerordning med anteckning som visar vilket nummer dom eller beslut har.
Volymerna 40, 43, 45, 47, 68, 73-78, 80-159 är inbundna, samtliga utom volymerna 103-124 buntade eller inlagda i arkivkartonger (vol. 79). Övriga volymer består av lösa handlingar inlagda i arkivkartonger eller buntade (volymerna 3-5, 9). År 1788 saknas.
Serien i arkivkartonger. Serien omfattar akter för Avdelning I och dess efterföljare. Avdelningarna upphörde från och med 1965, men vid myndigheten har denna serie förtecknats obrutet från 1948 till 1970 och denna ordning har bevarats.
Serien i arkivkartonger. Serien omfattar akter för Avdelning II och dess efterföljare. Avdelningarna upphörde från och med 1965, men vid myndigheten har denna serie förtecknats obrutet från 1948 till 1970 och denna ordning har bevarats.
Serien i arkivkartonger när inget annat anges. I serien ingår även valhandlingar, inneliggande handlingar till vigselprotokollen samt kontrollräkenskaper för krono- och värnskatt.
Serien i arkivkartonger, när ej annat anges. Består av mantalspenningar, bakugnspenningar, konstributioner, köpskatt, krigsgärder, avgifter till spinnhusfond, avgifter för särskilda ändamål.