Karlshamn blev stad 1664. Redan 1666-12-08 utsågs enligt magistratens protokoll fyra borgare till taxe- ringsnämnd för en extra kommunalskatt och 1668-12-21 uppmanade magistraten borgerskapet att utse åtta män, som skulle svara på borgerskapets vägnar. Dessa började verka fr o m 1669. År 1689 blev de tolv och 1763 tjugofyra stycken. Av dessa skulle hälften vara handlande och hälften hantverkare. Vid allmän råds- tuga 1828-07-09 beslöts, att borgerskapets äldste skulle tillsättas genom val inför magistraten av alla i öretal stående borgare, varvid rösterna skulle räknas per capita. (Vid val av riksdagsmän, rådmän m m röstades efter öretal, dvs med graderad röst- rätt). Vid allmän rådstuga 1832-03-28 beslöts, att de äldstes ordförande skulle utses för tre år. Av ledamöterna skulle en tredjedel utses vart tredje år, så att mandatperioden alltså blev nio år.
Borgerskapets äldstes (stadens äldstes) uppgift var att representera borgerskapet - ej stadens samtliga invånare - så att ej allmän rådstuga skulle behöva inkallas så ofta. De äldste arbetade parallellt med och i samverkan med - stundom även i konflikt med - magistraten. Dess verksamhet kan därför utläsas förutom i dess egna handlingar även i magistratens protokoll.
Borgerskapets äldste förde ej egna protokoll förran 1776. Därefter är protokollen bevarade t o m 1862 med en lucka 1781-1784. För vissa år är dessutom protokollen ofullständiga.
Medelförvaltningen delades i Karlshamn mellan magistraten och borgerskapets äldste. De äldste förvaltade allmänna /sammanskotts-/ kassan (bevarad fr o m 1760), borger- skapets enskilda kassa (bevarad fr o m 1719), brand- kassan och fattigkassan. Borgerskapets äldstes förvaltning av fattigkassan upphörde 1815, då fattig- vårdsdirektionen tillkom. I gengäld lades mudderkassan under de äldstes vård fr o m 1824.
Under 1800-talet restes krav från andra medlemmar i staden - stånds- personer och s k husägare - om rätt att deltaga i de kommunala besluten och insyn i förvaltningen av stadens kassor. Stadens utgifter hade dessutom nått den storleksordningen att det var betungande för borgerskapet ensamt att böra dem. Efter en omfattande strid, vari Kungl. Maj:t tillerkände de utanför borgerskapet stående husägarna rätt att deltaga i stadens förvaltning, utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för Karlshamns stads drätselkommission 1845-03-13. Detta kom att gälla fr o m 1846, då drätselkommissionen övertog förvaltningen av de kassor, vilka tidigare omhänderhafts av borgerskapets äldste, liksom huvuddelen av de delar av stadsförvaltningen, som tidigare åvilat borgerskapets äldste.
Borgerskapets äldste upphörde i och med utgången av år 1862, då i samband med den nya kommunallagstiftningen dess kommunalpolitiska roll helt försvann.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/10112
Förteckning
över
Karlshamns stadsarkiv: Borgerskapets äldstes
arkiv
Förteckningen upprättad 1974 av arkivarie Lars Johansson.
Karlshamn blev stad 1664. Redan 1666-12-08 utsågs enligt magistratens protokoll fyra borgare till taxe- ringsnämnd för en extra kommunalskatt och 1668-12-21 uppmanade magistraten borgerskapet att utse åtta män, som skulle svara på borgerskapets vägnar. Dessa började verka fr o m 1669. År 1689 blev de tolv och 1763 tjugofyra stycken. Av dessa skulle hälften vara handlande och hälften hantverkare. Vid allmän råds- tuga 1828-07-09 beslöts, att borgerskapets äldste skulle tillsättas genom val inför magistraten av alla i öretal stående borgare, varvid rösterna skulle räknas per capita. (Vid val av riksdagsmän, rådmän m m röstades efter öretal, dvs med graderad röst- rätt). Vid allmän rådstuga 1832-03-28 beslöts, att de äldstes ordförande skulle utses för tre år. Av ledamöterna skulle en tredjedel utses vart tredje år, så att mandatperioden alltså blev nio år.
Borgerskapets äldstes (stadens äldstes) uppgift var att representera borgerskapet - ej stadens samtliga invånare - så att ej allmän rådstuga skulle behöva inkallas så ofta. De äldste arbetade parallellt med och i samverkan med - stundom även i konflikt med - magistraten. Dess verksamhet kan därför utläsas förutom i dess egna handlingar även i magistratens protokoll.
Borgerskapets äldste förde ej egna protokoll förran 1776. Därefter är protokollen bevarade t o m 1862 med en lucka 1781-1784. För vissa år är dessutom protokollen ofullständiga.
Medelförvaltningen delades i Karlshamn mellan magistraten och borgerskapets äldste. De äldste förvaltade allmänna /sammanskotts-/ kassan (bevarad fr o m 1760), borger- skapets enskilda kassa (bevarad fr o m 1719), brand- kassan och fattigkassan. Borgerskapets äldstes förvaltning av fattigkassan upphörde 1815, då fattig- vårdsdirektionen tillkom. I gengäld lades mudderkassan under de äldstes vård fr o m 1824.
Under 1800-talet restes krav från andra medlemmar i staden - stånds- personer och s k husägare - om rätt att deltaga i de kommunala besluten och insyn i förvaltningen av stadens kassor. Stadens utgifter hade dessutom nått den storleksordningen att det var betungande för borgerskapet ensamt att böra dem. Efter en omfattande strid, vari Kungl. Maj:t tillerkände de utanför borgerskapet stående husägarna rätt att deltaga i stadens förvaltning, utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för Karlshamns stads drätselkommission 1845-03-13. Detta kom att gälla fr o m 1846, då drätselkommissionen övertog förvaltningen av de kassor, vilka tidigare omhänderhafts av borgerskapets äldste, liksom huvuddelen av de delar av stadsförvaltningen, som tidigare åvilat borgerskapets äldste.
Borgerskapets äldste upphörde i och med utgången av år 1862, då i samband med den nya kommunallagstiftningen dess kommunalpolitiska roll helt försvann.
Serien i arkivkartonger, om ej annat angives. Med verifikationer. För tiden efter 1845 se drätselkommissionens arkiv serie GIV. Åren 1820, 1826, 1829-1842 och 1845 saknas.