Kristianstads stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv
HISTORIK
I judiciellt hänseende hörde Åhus till Kristianstad till och med 1887 och byarna Näsby och Nosaby till och med 1890.
Sedan staden Vä bränts av svenskarna 1612 beslöt Kristian IV att på närbelägna Allö låta bygga en ny stad. Den 22 maj 1612 utfärdades fundationsbrevet. Vä stadsprivilegier upphävdes, likaså Åhus (1617). Dessa upphörda städers handlingar ingår i Kristianstads stadsarkiv. Även Sölvesborgs privilegier modifierades till förmån för den nya staden. Trots att hamnområdet i Åhus uttryckligen lagts under Kristianstads jurisdiktion uppstod stor förvirring i mitten av 1700-talet då Villands häradsrätt upptog till prövning och avdömde mål från Åhus. Sedan klagomål anförts av Krisianstads representanter vid ett par riksdagar, förklarade K.Maj:t genom resolution den 6 december 1772, att Kristianstads rådhusrätt skulle vara forum för dem, som för idkande av handel eller sjöfart var bosatta i Åhus, ävensom för deras hustrur, barn och tjänare, medan däremot "hemmansåbor" med sina underhavande skulle lyda under Villands häradsrätt.
Byarna Näsby och Nosaby hade alltsedan stadens grundläggning i administrativt och judiciellt hänseende lytt under Kristianstad men i kyrkligt och kommunalt hänseende räknats till Nosaby socken. Från och med 1891 års ingång lades de till Villands härad.
Skillinge fiskeläge i Östra Hoby socken löd under Åhus enligt kung Kristians brev 1543 17/7 (Se E IV i Kristiandstads rådhusrätt och magistrats arkiv). När Åhus stadsrättigheter drogs in till förmån för Kristianstad överfördes även rättigheterna över Skillinge till Kristianstad enligt 1622 års privilegier som bekräftades 1683. Detta förhållande upphävdes inte förrän med 1873 års riksdagsbeslut.
Kristianstad utrymdes av danskarna 15 mars 1658, intogs åter med storm 1676, belägrades långvarigt av svenskarna som vann staden den 5 augusti 1678. 1710 24/1-24/2 höll danskarna åter och för sista gången Kristianstad besatt. Den polske kungen Stanislaw Leszczynski kom med sitt hov till Kristianstad 1711 och stannade där i tre år. Kristianstad blev residensstad 1719. Fram till 1847 räknades staden som fästning.
Befolkningstatistik: år 1800 2369, år 1850 5440 invånare, år 1900 10318 invånare, år 1950 24038 invånare.
Arkivbildarhistorik
Rådhusrätten och magistraten i Kristianstad Protokollet i den äldsta rådstuguboken "raadstuebog" är daterat till den 13 maj 1616.
Allmän anmärkning
I arkivet har förtecknats serie E IV som avser pergamentsbrev tillhörande andra arkivbildare och förvarade i landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling. Vä stadsarkiv, Åhus stadsarkiv, Åhus Heligandshus (S:t Annas hospital), S:t Jörgens Hospital i Åhus samt Dominikanerorden. Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Förteckningar 16/1976, 292/2007. Förteckningen upprättades omkring år 1930 av sedermera riksarkivarien Ingvar Andersson. Justerad och i viss utsträckning omarbetad 1968 och 1976 (i samband med inordnande av leverans) av Seved Johnson. Förteckningen kompletterad 1968 av arkivvårdare Gustav Gadd, 2002 av arkivassistent Eva Mörngård samt 2006 av arkivhandläggare Maria Wallin. Förteckningen ytterligare omarbetad och kompletterad med tilläggsleveranser i januari 2020 av Cecilia Lagesson. Samtliga vid Landsarkivet i Lund.
Senast ändrad
2024-12-02 14:44:50
Kristianstads stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv
HISTORIK
I judiciellt hänseende hörde Åhus till Kristianstad till och med 1887 och byarna Näsby och Nosaby till och med 1890.
Sedan staden Vä bränts av svenskarna 1612 beslöt Kristian IV att på närbelägna Allö låta bygga en ny stad. Den 22 maj 1612 utfärdades fundationsbrevet. Vä stadsprivilegier upphävdes, likaså Åhus (1617). Dessa upphörda städers handlingar ingår i Kristianstads stadsarkiv. Även Sölvesborgs privilegier modifierades till förmån för den nya staden. Trots att hamnområdet i Åhus uttryckligen lagts under Kristianstads jurisdiktion uppstod stor förvirring i mitten av 1700-talet då Villands häradsrätt upptog till prövning och avdömde mål från Åhus. Sedan klagomål anförts av Krisianstads representanter vid ett par riksdagar, förklarade K.Maj:t genom resolution den 6 december 1772, att Kristianstads rådhusrätt skulle vara forum för dem, som för idkande av handel eller sjöfart var bosatta i Åhus, ävensom för deras hustrur, barn och tjänare, medan däremot "hemmansåbor" med sina underhavande skulle lyda under Villands häradsrätt.
Byarna Näsby och Nosaby hade alltsedan stadens grundläggning i administrativt och judiciellt hänseende lytt under Kristianstad men i kyrkligt och kommunalt hänseende räknats till Nosaby socken. Från och med 1891 års ingång lades de till Villands härad.
Skillinge fiskeläge i Östra Hoby socken löd under Åhus enligt kung Kristians brev 1543 17/7 (Se E IV i Kristiandstads rådhusrätt och magistrats arkiv). När Åhus stadsrättigheter drogs in till förmån för Kristianstad överfördes även rättigheterna över Skillinge till Kristianstad enligt 1622 års privilegier som bekräftades 1683. Detta förhållande upphävdes inte förrän med 1873 års riksdagsbeslut.
Kristianstad utrymdes av danskarna 15 mars 1658, intogs åter med storm 1676, belägrades långvarigt av svenskarna som vann staden den 5 augusti 1678. 1710 24/1-24/2 höll danskarna åter och för sista gången Kristianstad besatt. Den polske kungen Stanislaw Leszczynski kom med sitt hov till Kristianstad 1711 och stannade där i tre år. Kristianstad blev residensstad 1719. Fram till 1847 räknades staden som fästning.
Befolkningstatistik: år 1800 2369, år 1850 5440 invånare, år 1900 10318 invånare, år 1950 24038 invånare.
Med undantag för åren 1701-1771 ingår uppbuds- och lagfartsprotokollen i domböckerna (A I a) för respektive år. Volym 1-2 b finns på mikrokort. Serien inbunden om ej annat anges.
Serien inbunden om ej annat anges. Obs! under signum D III är förtecknat en liggare över bouppteckningar och arvskiften 1616-1699. Volym 1-49 finns på mikrokort.
Volym 74-123 hade i tidigare förteckning signumet F III a.
Serien har innehållit handlingar 1948-1950, med en hänvisning till F III aa:1 som bytt signum till F II c:1. De har emellertid inte påträffats vid inventering i november 2019.
Serien i arkivboxar. Volym 7 samt 55-56 finns på mikrokort. Serierna F III och H VII a kompletterar varandra. 1965-1966 års akter är överförda till Kristianstads domsagas arkiv, ev. till serie G VII.
1948-1966. Gallringsfrist 10 år. Angående utgallring, se särskilt P.M. i början av arkivförteckningen. 1948-1956 år utgallringsbara akter gallrade 1967-09-08.
Serien i arkivbox. Mantalslängder för Kristianstads stad perioden 1899-1945 ingår i Kristianstads rådhusrätt. För perioden 1946-1966 ingår dom i Uppbördsverkets i Kristianstads arkiv, SE/LLA/11454.