Ängelholms stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv
HISTORIK
Staden Ängelholm grundades 1516 av Kristian II. Den blev emellertid berövad stadsrättigheterna redan 1547 och återfick dem ej förrän 1767. Under mellantiden hade staden dock i åtskilliga avseenden varit likställd med andra städer.
När staden 1745 blev "alldeles avbränd, så att ej mera än kyrkan och 2:ne därvid stående små hus blivit räddade ", räddades arkivet, då det förvarades i kyrkan.
Benämningen borgmästare förekommer ursprungligen icke i offentliga handlingar som beteckning för stadsrättens och magistratens ordförande. Han kallas till en början ömsom kämnär, kämnärspreses, justitiekämnär eller justitiarius, vilken senare titel uteslutande användes från mitten av 1700-talet till 1852, då den ersättes av borgmästare.
I samband med 1746-47 års riksdag resolverade Kungl. Maj:t att staden själv skulle få ombesörja uppbörden. 1749 utsågs en uppbördsman, vilken fr o m 1750 kallades stadskassör, då tjänsten även blev avlönad.
Serierna domböcker och protokoll samt småprotokollen börjar 1707 och bouppteckningsserien 1709. Serien inneliggande handlingar till domböcker och protokoll börjar emellertid redan 1681.
Allmän anmärkning
Förteckningen kompletterad i april 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin.
Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Förteckning 15/1972. Förteckningen upprättad 1972 av amanuens Lars Johansson.
Senast ändrad
2025-06-09 13:47:22
Ängelholms stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv
HISTORIK
Staden Ängelholm grundades 1516 av Kristian II. Den blev emellertid berövad stadsrättigheterna redan 1547 och återfick dem ej förrän 1767. Under mellantiden hade staden dock i åtskilliga avseenden varit likställd med andra städer.
När staden 1745 blev "alldeles avbränd, så att ej mera än kyrkan och 2:ne därvid stående små hus blivit räddade ", räddades arkivet, då det förvarades i kyrkan.
Benämningen borgmästare förekommer ursprungligen icke i offentliga handlingar som beteckning för stadsrättens och magistratens ordförande. Han kallas till en början ömsom kämnär, kämnärspreses, justitiekämnär eller justitiarius, vilken senare titel uteslutande användes från mitten av 1700-talet till 1852, då den ersättes av borgmästare.
I samband med 1746-47 års riksdag resolverade Kungl. Maj:t att staden själv skulle få ombesörja uppbörden. 1749 utsågs en uppbördsman, vilken fr o m 1750 kallades stadskassör, då tjänsten även blev avlönad.
Serierna domböcker och protokoll samt småprotokollen börjar 1707 och bouppteckningsserien 1709. Serien inneliggande handlingar till domböcker och protokoll börjar emellertid redan 1681.
Serien går under olika benämningar: 1707-79 stadsrättens och från år 1780 rådstuvurättens och magistratens domböcker och protokoll.
Serien inbunden om ej annat anges. År 1828 saknas.
I serien ingår även Protokoll över bouppteckningar, morgongåvebrev och avhandlingar om lösöreköp (A II e) och Äktenskapsförordsprotokoll (A II d) i den mån de förekommer före 1826, samt Magistratens allmänna protokoll (A III a) sporadiskt före 1875.
1864-1877. Förteckning över näringsidkare 1864-1877 samt förteckning över personer, vilka anmält sig till försäljning av icke spirituösa drycker, 1867-1870 med handlingar 1867-1871. Översänd till landskansliet i Kristianstads län.
Serien innehåller inkomna brev och kungörelser samt i mindre utsträckning inneliggande handlingar. Från och med 1922 innehåller serien även koncept till utgående skrivelser.
Serien innehåller även kungörelser och brev. Åren 1882-1883 saknas. Serien innehåller även Inneliggande handlingar till magistratsprotokollet (F III) före 1875.
Volym 133- 248 hade i myndighetens tidigare förteckning signum G I a.