I äldre tid var Kristianstads läns häkte inrymt i residensstadens fästning. "Kristianstads länshäkte var beläget i norra och södra fästningsportarna, på förra stället sex rum tillsammans med det egentliga fästningsfängelset, på det senare fyra; för bysatta begagnades en utom norra porten liggande för detta tullstuga, hvari blott två personer rymdes. 'De i norra porten eller egentligen uti dithörande fästningsverk liggande fängelser', heter det i berättelsen, 'synas egentligen hafva varit kassematter, och tvenne af dem, liggande i själfva vallen, hafva hvarken annan dager eller luftväxling, än den som erhålles från de yttre rummen. Midt på dagen är där således mörkt, och nödgas man vägleda sig vid skenet af ständigt brinnande lampor'. Afståndet mellan fängelselägenheterna förorsakade ock svårigheter, ej mindre vid tillsynen öfver fångarne än äfven då de skulle föras från den ena änden af staden till den andra, och likaså vid transporten af deras mat från marketenteriet i artillerikasernen. Särskild fånggård funnes blott bakom norra portvakten. För norra delen av länet skulle stads- och häradshäktet i Engelholm få såsom länshäkte anlitas, för hvilket ändamål dess utvidgande samma år anbefallts." (Sigfrid Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård... sid.418.)
Ett länscellfängelse med 90 ljusa och 3 mörka celler öppnades i december 1846 (a.a. sid. 421). Jämlikt kungl. brev den 12 juni 1885 uppläts en särskild avdelning av fängelset till tvångsarbetsanstalt för lösdrivare och ett särskilt arbetshus uppfördes. Jämlikt kungl. brev den 27 november 1891 överfördes emellertid året efter tvångsarbetarna till Svartsjö (a.a. sid 466, jfr Kungl. befallningshavandes femårsberättelse för Kristianstads län 1886-1890 sid. 43). Länsfängelset blev straffängelse 1911, anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar 1947.
Arkivet omfattar huvudsakligen handlingar från 1800-talets mitt till 1900-talets början, alltså från länscellfängelsets tid. Det innehåller dessutom fångförteckningar från 1800-talets början och enstakaserier går fram till 1900-talets mitt. Åtskilliga luckor (handrullor, verkställda utslag, förpassningar) täcks av material i Kristianstads läns landskanslis arkiv. En del prästerliga dagböcker och kyrkoböcker ingår i Kristianstads slottsförsamlings arkiv.
Ny leverans (lev. 93/1998) till Landsarkivet i november 1998.
Allmän anmärkning
Ny leverans i nov. 1998 (lev. 93/98) av handlingar t o m 1970-tal, 19,5 hyllmeter samt i oktober 2009 av handlingar 1846-1984, 5 hyllmeter.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Om postens upprättande
Arkivförteckningen kompletterad 1984 av assistent N G Valdén.
Senast ändrad
2024-02-29 16:42:35
Historik
I äldre tid var Kristianstads läns häkte inrymt i residensstadens fästning. "Kristianstads länshäkte var beläget i norra och södra fästningsportarna, på förra stället sex rum tillsammans med det egentliga fästningsfängelset, på det senare fyra; för bysatta begagnades en utom norra porten liggande för detta tullstuga, hvari blott två personer rymdes. 'De i norra porten eller egentligen uti dithörande fästningsverk liggande fängelser', heter det i berättelsen, 'synas egentligen hafva varit kassematter, och tvenne af dem, liggande i själfva vallen, hafva hvarken annan dager eller luftväxling, än den som erhålles från de yttre rummen. Midt på dagen är där således mörkt, och nödgas man vägleda sig vid skenet af ständigt brinnande lampor'. Afståndet mellan fängelselägenheterna förorsakade ock svårigheter, ej mindre vid tillsynen öfver fångarne än äfven då de skulle föras från den ena änden af staden till den andra, och likaså vid transporten af deras mat från marketenteriet i artillerikasernen. Särskild fånggård funnes blott bakom norra portvakten. För norra delen av länet skulle stads- och häradshäktet i Engelholm få såsom länshäkte anlitas, för hvilket ändamål dess utvidgande samma år anbefallts." (Sigfrid Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård... sid.418.)
Ett länscellfängelse med 90 ljusa och 3 mörka celler öppnades i december 1846 (a.a. sid. 421). Jämlikt kungl. brev den 12 juni 1885 uppläts en särskild avdelning av fängelset till tvångsarbetsanstalt för lösdrivare och ett särskilt arbetshus uppfördes. Jämlikt kungl. brev den 27 november 1891 överfördes emellertid året efter tvångsarbetarna till Svartsjö (a.a. sid 466, jfr Kungl. befallningshavandes femårsberättelse för Kristianstads län 1886-1890 sid. 43). Länsfängelset blev straffängelse 1911, anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar 1947.
Arkivet omfattar huvudsakligen handlingar från 1800-talets mitt till 1900-talets början, alltså från länscellfängelsets tid. Det innehåller dessutom fångförteckningar från 1800-talets början och enstakaserier går fram till 1900-talets mitt. Åtskilliga luckor (handrullor, verkställda utslag, förpassningar) täcks av material i Kristianstads läns landskanslis arkiv. En del prästerliga dagböcker och kyrkoböcker ingår i Kristianstads slottsförsamlings arkiv.
Ny leverans (lev. 93/1998) till Landsarkivet i november 1998.
Serien i arkivboxar med undantag av nr 1, inbunden. Från och med 1916 gallras serien efter en gallringsfrist av 15 år enligt Kungliga brevet 1934-06-15.
Se också Ö I:1-6. Denna serie kan gallras fram till 1906 under förutsättning att motsvarande årsvolymer i serie D III ac är kompletta, enligt Kungliga brevet 1922-04-28. Åren 1843-1915 gallrade jämlikt samma brev.
Serien inbunden. Se också C:1 och F:1. Se vidare Kristianstads slottsförsamlings arkiv (A1:1 husförhörslängder 1836-1842), B:1 (flyttningslängder 1843-1862), C:1 (Kyrkoböcker 1811-1843) och C:2 (födelsebok 1843-1846, inflyttningslängd 1858-1861).
Serien i H-O arkivboxar. Från och med 1916 gallras serien efter en gallringsfrist av 15 år enl Kungliga brevet 1934-06-15. Se också Kristianstads lands- kanslis arkiv E X a:1, 3, 4, 6-11, 13-22 (handrullor 1850-1899).