OBSERVERA ! Arkivförteckningen är under omarbetning (december 2002). EM/CLM
Flyinge hingstdepå och stuteris arkiv
HISTORIK
Från och med 1814 bedrevs stuteriet i statlig regi. Varje chef var redovisningsskyldig till kungliga stuteriöverstyrelsen åren 1818-1933 och därefter till lantbruksstyrelsens stuterinämnd. Från och med 1814 finns därför en mycket god dokumentation, inte bara över räkenskaper utan också över själva verksamheten vid stuteriet. Årsberättelser upprättades, omfattande korrespondens bedrevs och varje häst blev dokumenterad (serierna D 1 A-E). Under senare delen av 1800-talet upprättades även fotografisk dokumentation över hästarna (serie D 2 A). Instruktioner för anställda finns bevarade från och med 1816 vilket innebär att man får en unik inblick i hur var och en av dem borde utföra sina arbetsuppgifter (serie F 4).
CHEFER VID FLYINGE HINGSTDEPÅ OCH STUTERI 1814-1892 1814-1837 Hovstallmästare Adam Ehrengranat 1837-1859 Ryttmästare friherre Rutger Bennet 1859-1881 Hovstallmästare Achates von Platen 1881-1897 Hovstallmästare överste Carl Platen 1897-1924 Överste August af Petersen 1925-1938 Godsägare Oscar Samuelsson 1939-1954 Hovstallmästare Hodder Stjernswärd 1954-1978 Major Olle Kjellander 1979-1982 Agronom Göran Johansson
Under Adam Ehrengranat inleddes en blomstringstid för Flyinge. Ehrengranat, som uppnådde internationell berömmelse för sitt arbete, har lämnat utförliga minnesanteckningar efter sig (vol F 1 A:1). Han utveck- lade Flyinge på många olika sätt, genom forskning och utbildning inom ridkonsten, genom en rad åtgärder för att befrämja hästaveln, uppförandet av nya mer ändamålsenliga byggnader, organisationen av arbetet vid stuteriet, mm. Hans egna tankar och planer finns utvecklade i ovannämnda volym. I samma serie finns också information om hur kungliga hovstallet i Stockholm och Uppsala var organiserat. Han var personligen engagerad som ridlärare för de kungliga prinsarna 1816-1817. Under hans ledning byggdes i Flyinge bl a ridhuset, chefsbostaden och ladugården. Det gamla ridhuset förändrades till stall, sto- och fölhusen förbättrades, beteshagarna inhägnades och en rad andra förbättringar infördes. Detta arbete kan följas i de ovannämnda minnesanteckningarna men även i årsberättelserna samt i serie F 2 (handlingar rörande byggnader). I samma volym finns även Ehrengranats synpunkter på olika aspekter av hästavel och hur den bör bedrivas samt hans manuskript "Fragmentariska åsigter öfver Ridhäst och Ridkonst". Ehrengranat organiserade en ridskola främst för unga kavalleriofficerare. Uppgift om ridskolans elever ingår i hans minnesanteckningar. Han införde år 1824 ett system med utplacering av hingstar vid tio av de större godsen och gårdarna i Skåne för att underlätta remonteringen av hästar för armén och kavalleriet.
Den 11 oktober 1836 beslöt Kongl. Maj:t, på grundval av en stor utredning, "att Flyinge och Dalby kungsgårdar skulle, till beredande af en kraftigare inverkan på Hästafveln i landet, successivt organiseras från dåvarande egenskap af stuteri till en hingstdepôt med så många beskällare som kunde erhållas", varvid bestämdes att depôten skulle bestå av minst 40 beskällare och 10 unghingstar. Beslutet gick rakt emot Ehrengranats offentligt uttalade åsikter och raserade allt han åstadkommit under sina 23 år med stuteriet. Han begärde därför tjänstledighet som han behöll till sin död 1842.
Under åren 1837-1849 reducerades således stuteriet och verksamheten koncentrerades istället till remontering och beskälleri. Det visade sig dock svårt att upprätt- hålla beskällareantalet vid depòten när den inte längre själv hande stuteri. Stuteriöverstyrelsen utarbetade därför förslag till en ny organisation som presenterades den 9 januari 1849. Ett stuteri skulle åter upprättas på Flyinge bestående av 20 moderston och 2 à 4 hingstar. Detta beslut verkställdes. Under de följande åren prövades olika metoder att befrämja hästaveln ute i landet. Beskällare placerades hos enskilda personer så att det blev lättare att nå än om de varit stationerade i Flyinge. Utstationeringen av hingstar är väl dokumenterad i arkivet. Av intresse är också den instruktion som stallbetjäningen skulle iaktta i samband med lantbeskälleriet (vol. F I B:2?). Det rörde sig i första hand om varmblodsavel. Enligt SFS 1872:74 bestämdes att riket skulle indelas i tre lantbeskällarområden. Till Flyinge hörde Skåne, Halland, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län. 1887 blev Flyinge åter enbart en hingstdepå. År 1923 skedde en ny omorganisation som innebar att anläggningen åter fungerade som både stuteri och hingstdepå.
Ett stående bekymmer genom hela Flyinges historia rörde tillgången på tillräckligt foder åt djuren. Noggranna uträkningar finns bl a i räkenskapshand- lingarna angående utfodringen av varje djur. Det krävdes också en omfattande organisation för att få till stånd leveranser av foder från olika gårdar. Även detta blir belyst i arkivhandlingarna. I serie F 1 B finns en god dokumentation om de råd och anvisningar som gavs -
Förteckningen upprättad 1999 av Elisabeth Reuterswärd.
Senast ändrad
2024-10-24 09:58:52
OBSERVERA ! Arkivförteckningen är under omarbetning (december 2002). EM/CLM
Flyinge hingstdepå och stuteris arkiv
HISTORIK
Från och med 1814 bedrevs stuteriet i statlig regi. Varje chef var redovisningsskyldig till kungliga stuteriöverstyrelsen åren 1818-1933 och därefter till lantbruksstyrelsens stuterinämnd. Från och med 1814 finns därför en mycket god dokumentation, inte bara över räkenskaper utan också över själva verksamheten vid stuteriet. Årsberättelser upprättades, omfattande korrespondens bedrevs och varje häst blev dokumenterad (serierna D 1 A-E). Under senare delen av 1800-talet upprättades även fotografisk dokumentation över hästarna (serie D 2 A). Instruktioner för anställda finns bevarade från och med 1816 vilket innebär att man får en unik inblick i hur var och en av dem borde utföra sina arbetsuppgifter (serie F 4).
CHEFER VID FLYINGE HINGSTDEPÅ OCH STUTERI 1814-1892 1814-1837 Hovstallmästare Adam Ehrengranat 1837-1859 Ryttmästare friherre Rutger Bennet 1859-1881 Hovstallmästare Achates von Platen 1881-1897 Hovstallmästare överste Carl Platen 1897-1924 Överste August af Petersen 1925-1938 Godsägare Oscar Samuelsson 1939-1954 Hovstallmästare Hodder Stjernswärd 1954-1978 Major Olle Kjellander 1979-1982 Agronom Göran Johansson
Under Adam Ehrengranat inleddes en blomstringstid för Flyinge. Ehrengranat, som uppnådde internationell berömmelse för sitt arbete, har lämnat utförliga minnesanteckningar efter sig (vol F 1 A:1). Han utveck- lade Flyinge på många olika sätt, genom forskning och utbildning inom ridkonsten, genom en rad åtgärder för att befrämja hästaveln, uppförandet av nya mer ändamålsenliga byggnader, organisationen av arbetet vid stuteriet, mm. Hans egna tankar och planer finns utvecklade i ovannämnda volym. I samma serie finns också information om hur kungliga hovstallet i Stockholm och Uppsala var organiserat. Han var personligen engagerad som ridlärare för de kungliga prinsarna 1816-1817. Under hans ledning byggdes i Flyinge bl a ridhuset, chefsbostaden och ladugården. Det gamla ridhuset förändrades till stall, sto- och fölhusen förbättrades, beteshagarna inhägnades och en rad andra förbättringar infördes. Detta arbete kan följas i de ovannämnda minnesanteckningarna men även i årsberättelserna samt i serie F 2 (handlingar rörande byggnader). I samma volym finns även Ehrengranats synpunkter på olika aspekter av hästavel och hur den bör bedrivas samt hans manuskript "Fragmentariska åsigter öfver Ridhäst och Ridkonst". Ehrengranat organiserade en ridskola främst för unga kavalleriofficerare. Uppgift om ridskolans elever ingår i hans minnesanteckningar. Han införde år 1824 ett system med utplacering av hingstar vid tio av de större godsen och gårdarna i Skåne för att underlätta remonteringen av hästar för armén och kavalleriet.
Den 11 oktober 1836 beslöt Kongl. Maj:t, på grundval av en stor utredning, "att Flyinge och Dalby kungsgårdar skulle, till beredande af en kraftigare inverkan på Hästafveln i landet, successivt organiseras från dåvarande egenskap af stuteri till en hingstdepôt med så många beskällare som kunde erhållas", varvid bestämdes att depôten skulle bestå av minst 40 beskällare och 10 unghingstar. Beslutet gick rakt emot Ehrengranats offentligt uttalade åsikter och raserade allt han åstadkommit under sina 23 år med stuteriet. Han begärde därför tjänstledighet som han behöll till sin död 1842.
Under åren 1837-1849 reducerades således stuteriet och verksamheten koncentrerades istället till remontering och beskälleri. Det visade sig dock svårt att upprätt- hålla beskällareantalet vid depòten när den inte längre själv hande stuteri. Stuteriöverstyrelsen utarbetade därför förslag till en ny organisation som presenterades den 9 januari 1849. Ett stuteri skulle åter upprättas på Flyinge bestående av 20 moderston och 2 à 4 hingstar. Detta beslut verkställdes. Under de följande åren prövades olika metoder att befrämja hästaveln ute i landet. Beskällare placerades hos enskilda personer så att det blev lättare att nå än om de varit stationerade i Flyinge. Utstationeringen av hingstar är väl dokumenterad i arkivet. Av intresse är också den instruktion som stallbetjäningen skulle iaktta i samband med lantbeskälleriet (vol. F I B:2?). Det rörde sig i första hand om varmblodsavel. Enligt SFS 1872:74 bestämdes att riket skulle indelas i tre lantbeskällarområden. Till Flyinge hörde Skåne, Halland, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län. 1887 blev Flyinge åter enbart en hingstdepå. År 1923 skedde en ny omorganisation som innebar att anläggningen åter fungerade som både stuteri och hingstdepå.
Ett stående bekymmer genom hela Flyinges historia rörde tillgången på tillräckligt foder åt djuren. Noggranna uträkningar finns bl a i räkenskapshand- lingarna angående utfodringen av varje djur. Det krävdes också en omfattande organisation för att få till stånd leveranser av foder från olika gårdar. Även detta blir belyst i arkivhandlingarna. I serie F 1 B finns en god dokumentation om de råd och anvisningar som gavs -
Någon serie protokoll över beslut rörande verksamheten vid stuteriet har inte påträffats med undantag för auktionsprotokoll och protokoll över sammanträden med personal. Underlag för beslut skickades till Kungl. stuteri- överstyrelsen respektive Kungl. lantbruksstyrelsen vars godkännande eller underkännande återfinns i korrespondensserierna. Syneprotokoll rörande byggnader mm ingår i serierna F 2 och F 3.
Serien inbunden såvida inte annat anges. Volymerna 2-6 är alfabetiskt ordnade efter hingstarnas namn. Dateringen för volymerna 2-6 är varierande och är eventuellt tidigare än 1922.
Serien i arkivboxar. Kartor och ritningar som rör byggnaderna förvaras i landsarkivets samling över kartor och ritningar. Ett särskilt register finns över samlingen. Se även hovstallmästare Ehrengranats minnesanteckningar rörande byggnadsverksamheten 1814-1837, vol F 1 A:1. Handlingar rörande tvister och rättegångar ingår även i serie E 3. Syneprotokoll rörande Dalby kungsgård 1844-1873 och Flyinge 1869-1873 ingår i Malmöhus läns landskontor G VII a:8.
Serien i arkivboxar såvida inte annat anges. Matriklar över anställda har förts av Kungl. stuteriöverstyrelsen och dess efterföljare och bevaras i deras arkiv. Förteckningar över anställda och deras löner ingår normalt i serierna räkenskaper G 1 A och G 2 A.
Serien i arkivboxar. För åren 1814-1899 finns uppgifter om utstationering i serie E 1, inkomna skrivelser och koncept till utgående skrivelser, respektive år.
Serien i arkivboxar. Serien består av ansökningar om studiebidrag. Ansöknings- handlingar, se serie E 4, 1935-1982. Räkenskaper 1959-1977, se G 4. Ett förslag till schema för hästskötarskolans elever 1927, se F 12:3.
Serien inbunden, men delvis lagd i arkivboxar eller kapslar. Huvudserien omfattar åren 1814 till 1886. Fram t o m 1873 ingår även verifikationer. För större delen av denna period finns även en duplettserie. 1874 lades räkenskapssystemet om och delades då i huvudräkenskaper, specialräkenskaper och verifikationer. Räkenskaperna omfattar också Flyinge kungsgård och Dalby kungsgård.
Serien inbunden såvida inte annat anges. I volymerna ingår huvudbok, journaler över in- respektive utbetalningar, spannmålsredogörelse, fourage och lönesäd, arrendespannmål, materialhuvudbok, inventarieförteckningar mm.
Serien inbunden. I serien ingår kassabokföring, spannmålsredogörelser, fourage och lönesäd, arrendespannmål, inventarieförteckningar samt även verifikationer.
Serien inbunden såvida inte annat anges. Verifikationer för tiden före 1874 ingår i huvudserien G 1 A. Verifikationer fr o m 1880 ingår i serie G 2 D kassaredovisning. En serie kopior av verifikationer 1934-1954 har gallrats.
Serien inbunden såvida inte annat anges. I serien ingår bl a journaler över inkomster och utgifter, spannmålsredogörelser, arrendespannmål, fourage och lönesäd, inventarieförteckningar mm. Åren 1883-1884 och 1886-1887 saknas.
Stiftelsen bildades den 3 december 1982 och övertog därmed Statens hingstdepå och stuteri i Flyinge på villkor som framgår av verksamhetsberättelsen 1983.